För att förstå varför styrdokumentens mål i ämnet teknik inte uppfylls har Andrew Doyle utforskat lärarens roll i teknikundervisningen.

Andreas Mårdh vill med sin avhandling ta ett samlat grepp om det svenska historieämnets politiska dimension.

Judit Novak har studerat styrningen av skolan med fokus på statligt ansvarsutkrävande från lärare och skolledare för förverkligandet av elevers rättigheter.

Marcus Österman framhåller att utformningen av utbildningsinstitutioner är en djupt politisk fråga som berör grundläggande samhälleliga spörsmål ifråga om social stratifiering och lika möjligheter inom utbildning.

Malin Österlind ha utforskat svensk idrottspolitisk styrning och framförallt svensk idrottspolitisk utredning och utvärdering.

Asylsökande barn uttrycker hoppfullhet om att bygga en framtid här och att det är barnen själva som är mest aktiva för att skapa tillhörighet, trots ovissheten som asylprocessen innebär. Det visar Malin Svensson i sin avhandling.

Jonathan Wedman undersökt högskoleprovets så kallade validitet, det vill säga hur väl provet verkligen mäter vad det är avsett att mäta: studiefärdighet.

Fredrik Alvén visar att det finns spänningar inom historieämnet mellan individens utrymme och kollektivets begränsningar i läroplanerna.

Unga ensamkommande och icke-ensamkommande flyktingar riskerar i högre grad att hamna utanför både arbete och utbildning jämfört med ungdomar födda i Sverige. Det visar Hélio Adelino Manhics som forskat om unga flyktingar.

Martin Malmström har forskat om synen på skrivande i mediedebatter och gymnasieskolans läroplaner.

Olof Reichenberg har utforskat de mekanismer som kan ligga bakom lärares och elevers handlingar. Exempelvis undervisningspraktiker i klassrummet, lärares och elevers arbete med läromedel, elevers stök i klassrummet, elevers skolk, läxläsning och uppmärksamhet i klassrummet.