Linnea Wenell har undersökt om, och i så fall hur, digital teknologi framträder i svenskämnet.

Linda Febring har forskat om arbetsintegrerat lärande (AIL) bland vuxna migranter.

Mari Paloniemi Lindström har undersökt hur olika aspekter av lärares professionella kompetens påverkar elevernas prestationer i matematik och svenska i årskurs 4 och 6, samt meritvärdet i årskurs 6.

Karin Rehmans avhandling visar hur nyanlända elevers texter kan vara en resurs för samarbete mellan lärare.

Vilka föreställningar har gymnasielärare i svenska och litteratur om skrivundervisning i anslutning till studentexamensproven? Det är en av frågorna som Anders Westerlund undersöker i sin avhandling.

Vilka funktioner beskriver mellanstadieelever att skrivande fyller för dem? Det är en av frågorna som Magnus Jansson utforskar i sin avhandling.

Emma Nilsson Tysklind har forskat om relationen mellan litteraturundervisning på gymnasiet och demokrati.

Marie Wejrum vill med sin avhandling öka kunskapen om högstadieelevers kritiska läsning av digitala multimodala argumenterande texter i svenskämnet.

Louise Almqvist har forskat om litteraturundervisning i relation till värdegrundsarbete, specifikt sexualitet och genus.

Anna Nissen har i sin avhandling undersökt och jämfört nordisk skönlitteraturundervisning under elevernas första år på högstadiet.

Pär Sehlström har bland annat undersökt gymnasieelevers egen uppfattning om sitt skrivande.

Vilka receptiva ordkunskaper har andraspråksinlärare på språkintroduktionsprogrammet, och hur står sig kunskapsnivån gentemot de mål och krav som ställs på eleverna? Det är en av frågorna som Anna Ingves undersöker i sin avhandling.