Linda Febring har forskat om arbetsintegrerat lärande (AIL) bland vuxna migranter.

Hur beskriver elever i svenska som andraspråk sina skrivpraktiker? Det är en av frågorna som Johanna Rylner Kjellgren undersöker i sin avhandling.

Karin Rehmans avhandling visar hur nyanlända elevers texter kan vara en resurs för samarbete mellan lärare.

Sonja Blomquist har undersökt hur kunskapsinnehållet metaforiskt språk behandlas i undervisningen i ämnet svenska som andraspråk på gymnasiet.

Vilka litteracitetsförväntningar uttrycks i de nationella proven för årskurs 9 i ämnena svenska som andraspråk och fysik? Det är en av frågorna som Camilla Håkansson utforskar i sin avhandling.

Vilka möjligheter och svårigheter ger andraspråkselever uttryck för när de läser läromedelstexter i samhällskunskap? Det är en av frågorna som Pantea Rinnemaa undersöker i sin avhandling.

Clara Palm har forskat om skrivundervisningen i svenska som andraspråk inom kommunal vuxenutbildning.

Ylva Novosel har undersökt hur barns transspråkande praktiseras och villkoras på en supermångfaldig förskola.

Vilka receptiva ordkunskaper har andraspråksinlärare på språkintroduktionsprogrammet, och hur står sig kunskapsnivån gentemot de mål och krav som ställs på eleverna? Det är en av frågorna som Anna Ingves undersöker i sin avhandling.

Kristina Hellmark har undersökt vad som karaktäriserar återkopplingspraktiker i undervisning om akademiskt skrivande för studenter med svenska som andraspråk.

Hur kan undervisning och tidiga insatser främja läsutveckling för elever som läser på ett andraspråk? Det är en av frågorna som Helén Egerhag undersöker i sin avhandling.

Andreas Nuottaniemi har i sin avhandling kritiskt undersökt möjligheter och hinder för att utveckla en undervisning i svenska som andraspråk på jämlik grund.