Kristina Hellmark har undersökt vad som karaktäriserar återkopplingspraktiker i undervisning om akademiskt skrivande för studenter med svenska som andraspråk.

Hur kan undervisning och tidiga insatser främja läsutveckling för elever som läser på ett andraspråk? Det är en av frågorna som Helén Egerhag undersöker i sin avhandling.

Andreas Nuottaniemi har i sin avhandling kritiskt undersökt möjligheter och hinder för att utveckla en undervisning i svenska som andraspråk på jämlik grund.

Vad innebär det för lärare som undervisar nyanlända lågstadieelever att använda digital teknik i sva-undervisning? Det är en av frågorna som Anna Irma von Knorring undersöker i sin avahandling.

Hur erbjuds elever på gymnasieskolan språkintroduktion tillgång till de litteracitetspraktiker och förhållningssätt som krävs för aktivt och självständigt deltagande i skolan och samhället? Det är en av frågorna som Anna Winlund undersöker i sin avhandling.

Hur görs kategorin svenska som andraspråkselev i skolans verksamhet? Det är en av frågorna som Frida Siekkinen utforskar i sin avhandling.

Digitala resurser har betydelse för elevers meningsskapande när de skapar text i skolan. Det konstaterar Helene Dahlström som undersökt undersökt elevers textskapande.

Buket Öztekin har undersökt språkutvecklingen hos tvåspråkiga barn (svenska och turkiska) mellan 4 och 7 år.

Jenny Uddling vill med sin avhandling bidra med kunskaper om lärares didaktiska val i samband med textsamtal i språkligt heterogena fysikklassrum, där flera elever är andraspråkselever.

Åsa Bjuhr har forskat om elevers övergång från språkintroduktion till nationellt program vid gymnasieskolan.

Annika Karlssons forskning handlar om språkanvändningen i flerspråkiga NO-klassrum.

Maria Rubin vill med sin forskning ge ett kunskapsbidrag till två fält genom att integrera ett språkdidaktiskt perspektiv med ett inkluderande perspektiv på elevers ämnesspråkliga deltagande.