Vilka möjligheter och svårigheter ger andraspråkselever uttryck för när de läser läromedelstexter i samhällskunskap? Det är en av frågorna som Pantea Rinnemaa undersöker i sin avhandling.

Clara Palm har forskat om skrivundervisningen i svenska som andraspråk inom kommunal vuxenutbildning.

Ylva Novosel har undersökt hur barns transspråkande praktiseras och villkoras på en supermångfaldig förskola.

Vilka receptiva ordkunskaper har andraspråksinlärare på språkintroduktionsprogrammet, och hur står sig kunskapsnivån gentemot de mål och krav som ställs på eleverna? Det är en av frågorna som Anna Ingves undersöker i sin avhandling.

Kristina Hellmark har undersökt vad som karaktäriserar återkopplingspraktiker i undervisning om akademiskt skrivande för studenter med svenska som andraspråk.

Hur kan undervisning och tidiga insatser främja läsutveckling för elever som läser på ett andraspråk? Det är en av frågorna som Helén Egerhag undersöker i sin avhandling.

Andreas Nuottaniemi har i sin avhandling kritiskt undersökt möjligheter och hinder för att utveckla en undervisning i svenska som andraspråk på jämlik grund.

Vad innebär det för lärare som undervisar nyanlända lågstadieelever att använda digital teknik i sva-undervisning? Det är en av frågorna som Anna Irma von Knorring undersöker i sin avahandling.

Hur erbjuds elever på gymnasieskolan språkintroduktion tillgång till de litteracitetspraktiker och förhållningssätt som krävs för aktivt och självständigt deltagande i skolan och samhället? Det är en av frågorna som Anna Winlund undersöker i sin avhandling.

Hur görs kategorin svenska som andraspråkselev i skolans verksamhet? Det är en av frågorna som Frida Siekkinen utforskar i sin avhandling.

Digitala resurser har betydelse för elevers meningsskapande när de skapar text i skolan. Det konstaterar Helene Dahlström som undersökt undersökt elevers textskapande.

Buket Öztekin har undersökt språkutvecklingen hos tvåspråkiga barn (svenska och turkiska) mellan 4 och 7 år.