Maria Rubin vill med sin forskning ge ett kunskapsbidrag till två fält genom att integrera ett språkdidaktiskt perspektiv med ett inkluderande perspektiv på elevers ämnesspråkliga deltagande.

Vilka individuella skillnader förekommer hos svenska andraspråkselever som kan bidra till bättre förståelse om hur denna grupp lär sig svenska ord? Det är en av frågorna som Richard LaBontee utforskar i sin avhandling.

Liivi Jakobsons avhandling visar att andraspråksstuderande tar lärarresponsen på allvar. De studerande förväntar sig och uppskattar allsidig respons på sina texter men ser responsen på språklig korrekthet som viktigast.

Lisa Loenheim har undersökt och analyserat hur 200 gymnasieelever med olika språklig bakgrund tolkar etablerade och tillfälliga sammansättningar.

Andrea Schremm har forskat om de hjärnaktiviteter som används vid språkbearbetning och lärandet av svenska som andraspråk.

Hur påverkar sfi-deltagarnas kommunikativa erfarenheter deras syn på språklig kompetens? Det är en av frågorna som Maria Rydell utforskar i sin avhandling.

Josefin Lindgren har undersökt och jämfört utvecklingen av muntlig berättande hos barn som enbart pratar svenska, tyska och svenska samt svenska och turkiska och som alla växt upp i Sverige.

Med en språkvetenskaplig ansats har Anna Sahlée utforskat skolämnet svenska som andraspråk i relation till språket hos de elever som läser ämnet.

Catarina Economou har i sin avhandling analyserat och jämfört innehållet i ämnesplanerna (Gy 11) för svenska och svenska som andraspråk på gymnasiet och vilka konsekvenser dessa skillnader kan medföra.

Hur skapar vuxna andraspråkstalare som läser svenska som andraspråk på högskolenivå mening genom samtal kring gemensamma texter? Det har Samira Hajjouji Hennius forskat om.

Språkliga brister utgör inte något större hinder i studie- och yrkesvägledningssamtal för sökande som har svenska som sitt andraspråk och är relativt nyinflyttade i Sverige. Det visar Karin Sheikhis forskning.