Emily Grenner har utvecklat och utvärderat en intervention baserad på lärande genom observation för skriftligt berättande, samt ett självskattningsformulär om skriftligt berättande för elever i skolår 5 med normal hörsel och elever i skolår 5–8 i hörselklasser.

Påverkar omfattningen av ett annat undervisningsspråk gymnasieelevers akademiska skrivande på svenska? Det är en av frågorna som Elisabeth Ohlsson undersöker i sin avhandling.

Vad framstår som prioriterat i skrivundervisningen av lärare och barn? Det är en av frågorna som Camilla Forsberg undersöker i sin avhandling om skrivundervisning i förskola, förskoleklass och grundskolans årskurser 1-3.

Spoke Wintersparv har undersöket gymnasielärares syn på litteraturundervisning inom svenskämnet.

Utifrån ett lärarperspektiv har Spoke Wintersparv undersökt undervisningen i skönlitteratur och vilken roll läsupplevelsen spelar i klassrummet på gymnasiet.

Anna Sigvardsson hoppas att hennes forskning kan fungera som ett underlag för lärare i diskussioner kring poesiundervisningen i gymnasieskolan.

Digitala resurser har betydelse för elevers meningsskapande när de skapar text i skolan. Det konstaterar Helene Dahlström som undersökt undersökt elevers textskapande.

Christina Lindh vill med sin avhandling beskriva och förstå vad som utmärker skrivpraktiker i SO.

Åsa Bjuhr har forskat om elevers övergång från språkintroduktion till nationellt program vid gymnasieskolan.

Sofia Pulls har undersökt hur skönlitterärt skrivande och skrivande subjekt konstrueras i handböcker och läromedel för skrivande, publicerade i Sverige åren 1979–2015.