Hur förhåller sig studenter med olika bakgrund till den pedagogiska praktiken på en utbildningsinstitution? Det har Gerrit Berends undersökt i sin avhandling.

Hur kan webbaserad teknologi, som bloggar och wikis, förändra betingelserna för språklärande? Det har forskaren Linda Bradley undersökt i sin avhandling.

Elever som får träna läsning med en kombination av olika metoder under en intensiv period gör större framsteg än elever som endast tränar med en metod, visar Linda Fälths forskning. "Lärare ska inte vara rädda för att kombinera olika metoder för elever som kämpar med sin läsning", säger hon.

Forskaren Peter Degerman har undersökt frågor om hur litteraturens legitimitet och funktion besvaras i den litteraturdidaktiska forskningen.

Ewa Bergh Nestlog har undersökt hur elever och lärare i mellanstadiet skapar argumenterande och förklarande texter och hur de bygger upp en kvalitativ skrivundervisning. – Elever behöver undervisning om texters helhet för att strukturera sin förståelse, säger hon.

För första gången har rysk-svensk tvåspråkig inlärning undersökts. Natasha Ringbloms fallstudie om hennes egen dotter Julia visar att bristfällig språklig input före fem års ålder gör det svårt att utveckla båda språken på samma nivå.

Epilepsi påverkar hela personen, det dagliga livet och relationer till familj, vänner och samhället i stort. Unga patienter har också ofta en nedsatt språklig förmåga, visar en ny avhandling.

Poetiska inslag i språket hör inte bara lyriken till. Även i klassrummet på elprogrammet använder lärare och elever språkets poetiska resurser. Det visar Fredrik Lundström i sin avhandling.

Jörgen Mattlar undersöker i avhandlingen "Skolbokspropaganda?" bilden av det svenska samhället i läromedel i svenska som andraspråk. Bilden som framkommer är samstämmig - men också skiftande.

Vilken inverkan har engelskspråkig undervisning i Sverige på gymnasieelevers svenska? Det har Maria Lim Falk undersökt i sin avhandling "Svenska i engelskspråkig skolmiljö". Hennes resultat visar att elevernas utveckling av ett ämnesrelaterat språk hämmas.

Hur utvecklas läsförmågan i skolan hos "tidiga läsare"? Och vad i deras hemmiljö har bidragit till att de kan läsa innan de börjar skolan? Om detta handlar Lena Ivarssons avhandling "Att kunna läsa innan skolstarten" där hon studerat 13 tidiga läsare.

Ann-Katrin Swärd har i sin avhandling "Att säkerställa skriftspråklighet" studerat Wittingmetodens tillämpning i några olika lärandemiljöer samt analyserat vad som i lärarnas undervisning och i elevernas lärande främjar en god läs- och skrivutveckling.