Hur stöttar studiehandledare nyanlända turkisktalande elevers meningsskapande av naturvetenskapligt innehåll? Det är en av frågorna som Feyza Axelsson utforskar i sin avhandling.

Vägledande samtal med individer i migration framstår som mer oförutsägbara och komplexa än med vägledningssökande som har svensk skolbakgrund. Det visar Åsa Sundelin i sin avhandling om vilka förutsättningar för att forma framtiden som människor i migration erbjuds i studie- och yrkesvägledande samtal.

Vilka faktorer hämmar respektive främjar karriärvalsprocessen över tid hos personer med rörelsehinder, utifrån deras eget perspektiv? Det handlar Elisabet Söderbergs avhandling om.

Språkliga brister utgör inte något större hinder i studie- och yrkesvägledningssamtal för sökande som har svenska som sitt andraspråk och är relativt nyinflyttade i Sverige. Det visar Karin Sheikhis forskning.

Goran Puacas avhandling visar att ett påtagligt stöd inom skolan är nödvändigt för att kunna fixera ungas osäkerhet om framtiden till hanterbara strategier och till handfasta yrkes- eller studievägar.

Den ökade individualiseringen i gymnasieskolan och betoningen på att eleven ska vara anställningsbar riskerar att leda till ökad ojämlikhet på sikt. – Visionen blir en skola för arbetsmarknaden, säger Sara Carlbaum som skrivit en avhandling om gymnasieskolans utveckling.