Formelaktiga ordsekvenser , som "Ha en bra dag", tycks spela en viktig roll i främmandespråksinlärarens språkliga tillägnande, visar Parvin Gheitasi i sin avhandling.

Eva Nilsons avhandling handlar om hur nationell examination av den litterära läsningen – över tid – har konstruerat olika läsare.

Syftet med Susanne Dueks avhandling är att skapa förståelse för hur samspelet runt barnens språkande ter sig samt vilka förutsättningar och villkor som råder för detta samspel.

Det finns ett samband mellan inlärningssvårigheter och akademiskt välbefinnande och att båda formar studerandes utbildningsvägar, visar Johan Korhonen i sin avhandling.

Annaliina Gynne har forskat om en grupp flerspråkiga barn i mellanskolåren och deras tvåspråkiga sverigefinska skolmiljö, på fritiden och i den virtuella världen.

Emil Holmer undersöker i sin studie läsutveckling hos döva och hörselskadade elever som går på teckenspråkiga specialskolor och som håller på att lära sig att läsa.

Sari Vuorenpää har i sin avhandling undersökt hur samtal om uppstår i och kring skrivundervisning kan gå till i grundskolans flerspråkiga miljöer.

Avsikten med Jalali-Moghadams avhandling är att belysa vikten att tillhandahålla specialundervisning för tvåspråkiga barn som kämpar med läs- och skrivsvårigheter.

Hos barn med språkstörning, dyslexi och även neuropsykiatriska diagnoser har lexikala begränsningar uppmärksammats. Ett välorganiserat och tillgängligt lexikon har visat sig vara av stor vikt för skolframgång hos barn, såväl hos en- som flerspråkiga, visar Ketty Holmströms avhandling.

Ann-Lova Olsson utforskar läsning och skönlitteraturens bildande kraft i sin avhandling.

Svenskämnet på gymnasienivå präglas av en ökad fragmentering och komprimerade texter som begränsar möjligheterna för eleven att läsa längre sammanhängande litteraturutdrag samt till fördjupande och kritiska diskussioner, konstaterar Christoffer Dahl i sin avhandling.

Leena Hamberg har forskat om nyanlända och om flyktingintroduktion. Blundar man för de utmaningar som språkutvecklingen innebär finns det risk för att kravet på ett snabbt inträde på arbetsmarknaden vänds till en nackdel för de nyanlända.