Forskaren Anna Åhlund har undersökt hur nyanlända elever med begränsade kunskaper i svenska språket agerar som deltagare i andraspråksundervisning.

Små barns kroppsliga samspel och berättande med fysiskt material är en del av deras litteracitet. Det visar Sara Hvit Lindstrand i sin avhandling.

Barnlitteratur kan bidra till att både vidga och fördjupa det teknikdidaktiska perspektivet. Teknikens mångskiftande natur lyfts fram samt problematiseras på ett sätt som läroböcker sällan gör, menar Cecilia Axell.

Finns det skillnader i läsförståelse när text administreras på en skärm i jämförelse med papper? Vilka förmågor behövs för läsning på internet? Maria Rasmussen har i sin avhandling undersökt hur digital läsning, kön, socioekonomiska faktorer och datorspelande påverkar läsförståelse.

Vad har sfi-studerandes identiteter för betydelse för hur de läser och skriver och för deras lärande? Det har Annika Norlund Shaswar undersökt i sin avhandling.

Syftet med Maria Kouns avhandling är att utforska och beskriva hur fysiklärare kan utveckla och pröva språkinriktade undervisningsaktiviteter, med avsikt att ge elever på gymnasiet möjlighet att samtala och/eller skriva om kursens innehåll.

Hur ser fonologisk lästräning vid datorn ut för döva och hörselskadade barn som använde cochleaimplantat, hörapparat eller en kombination av båda? Det har Cecilia Nakeva von Mentzer undersökt.

Vad gör pojkar i åk 3 med nationella provets texter och vad gör nationella provet med pojkars texter? Hur visar pojkar sina kompetenser att skriva texter på nationella provet? Det har Katharina Andersson undersökt i sin avhandling.

Bild i kombination med text kan försämra läsförståelsen hos dyslektiker. Men inte alltid. Valet av bilder spelar stor roll, konstaterar Eva Wennås Brante som studerat multimodalt material – lärandematerial bestående av både text och bild.

Lotta Olvegård har undersökt flerspråkiga elevers möten med lärobokstexter i historia för gymnasieskolan, och konstaterar att lärobokstexterna i historia är språkligt utmanande för andraspråksläsarna.

Det finns ett behov att öka de svenska elevernas medvetenhet om olika språkliga genrer i engelska, särskilt när det gäller formell skriven engelska, visar en ny studie från Göteborgs universitet.