Dimitrios Papadopoulos vill med sin avhandling om sfi-utbildnignen belysa utmaningar relaterade till att anpassa utbildningen till elevers individuella behov.

Maria Söderling har utforskat hur fotografi kan användas för meningsskapande i undervisningen.

Karin Sjödin vill med sin avhandling bidra med kunskap om det meningsskapande som sker i mötet med naturen i olika utbildningspraktiker.

Alma Memišević belyser i sin avhandling om fritidshemmet spänningar mellan mellan en äldre socialpedagogisk tradition och en nyare utbildningspedagogisk tradition.

Med fokus på kamrateffekter har Pontus Bäckström undersökt vad som händer i klassrummet när lärare undervisar.

Ola Flenngård belyser relationen mellan utbildning om Förintelsen och skolans demokratiuppdrag gestaltar sig i lärares och elevers praktiska arbete med studieresor till Förintelsens minnesplatser.

Hur kan didaktisk anpassning av undervisning och undervisningsinnehåll till olika elevpopulationer förstås i relation till styrning, differentiering och ojämlikhet? Det är en av frågorna som Linus Bylund undersöker i sin avhandling.

Anette de Ron vill med sin avhandling bidra till nytänkande kring problemlösning i matematikundervisning.

Patrik Gustafsson presenterar bland annat ett verktyg för konstruktion av flervalsuppgifter som syftar till att generera produktiva klassrumsdiskussioner i matematik.

Vilka informella sociala strategier tillämpar eleverna när de tar sig an formella individuella inlämningsuppgifter? Det är en av frågorna som Charlotta Rönn undersöker i sin avhandling.

Vad innebär det att bli systemgeografiskt kunnig i att hantera komplexa geografiska frågor? Det är en av frågorna som Lotta Dessen Jankell belyser i sin avhandling.

Evelina Möllenborg har utifrån ett kritiskt perspektiv utforskat hur diskurser och ideologiska dilemman framträder i gymnasieskolans samhällskunskapsundervisning i relation till gymnasieskolans läroplan Lgy11.