Matthew Robert Cashman har i sin avhandling undersökt hur olika nivåer i det svenskaskolsystemet - från nationell policy till konkreta undervisningspraktiker - formar ungas psykiska välbefinnande.

Hur används landskapet, stad och land, i undervisning och lärande? Det är en av frågorna som Anders Szczepanski undersöker i sin avhandling om utomhuspedagogik.

Linnea Urberg har forskat om elevers motstånd till hållbar utveckling samt identifierat konstruktiva strategier för att möta detta motstånd.

Verneri Valasmo vill med sin avhandling bidra med kunskap om mobila teknologiers påverkan i klassrummet.

Hur positionerar sig kulturskolelärarna i fråga om mål och kvalitetsaspekter i instrumental gruppundervisning? Det är en av frågorna som Ida Knutsson undersöker i sin avhandling.

Kristine Hultberg Ingridz vill med sin avhandling bidra med kunskap om vad undervisning kan bli i förskola.

Hur hanteras tidsrelaterade dilemman i undervisningen? Det är en av frågorna som Rose Heir undersöker i sin avhandling.

Hur möjliggörs barns aktiva deltagande och aktörskap i undervisningmi fritidshem? Det är en av frågorna som Anneli Hippinen Ahlgren undersöker i sin avhandling.

Ingrid Bergqvist vill med sin avhandling bidra med ny och fördjupad kunskap om hur policy om hållbar utveckling formas i slöjdämnet.

Lotta Björkman har ur gymnasieelevers perspektiv undersökt inkluderande undervisning samt hur den didaktiskt kan tolkas och möjliggöras.

Jessica Rahm har i sin avhandling undersökt språkanvändningen i historieundervisningen. Fokus riktas mot hur historielärare organiserar sin undervisning, med särskild tonvikt på hur det ämnesspecifika språket används och vilken innehållskunskap som därigenom realiseras.

Lärarens pedagogiska ledarskapsförmåga spelar en avgörande roll för elevers lärande. Ett lugnt, positivt och förtroendefullt klassrumsklimat är en grundförutsättning, konstaterar Lena Asp i sin avhandling.