Jenny Green har undersökt vilken betydelse lärandekontexten och individuella faktorer har för elevers engagemang i formativa återkopplingsprocesser i matematikämnet.

Jimmy Karlssons forskning pekar på att uppgifter, interaktion, lärares reglering, ämnesdiskurs, tydlighet i undervisning och lektionssekvensering samspelar i hur möjligheter till matematiskt tänkande formas.

Zahra Hasani Yourdshahi har undersökt I vilken utsträckning undervisningskvalitet, lärarkaraktäristika och elevers motivationsrelaterade föreställningar formar prestationer i naturvetenskap i årskurs 8.

Med musiklärarprofessionen som exempel, har Christer Larsson undersökt policyarbete för vetenskaplig grund i svensk skola.

Jenny Fred har forskat om yngre elevers deltagande i algebraisk aktiviteter i matematikundervisningen.

John Kaneko har i sin avhandling bland annat undersökt hur förskollärare nyfikenhetsdrivet lärande.

Mikael Bruér har i sin avhandling undersökt historielärares undervisningspraktik med fokus på undervisningens innehåll, former och lärares användning av teknik.

Alex Mäkiharju vill med sin avhandling fördjupa förståelsen av rektorers läroplansledarskap i relation till ämnesövergripande undervisning i den finländska högstadieskolan.

Sanne Björklund har forskat om relationer mellan barn och natur i förskolans naturvetenskapsundervisning. 

Marcus Sandborgh har undersökt hur interaktionsmönster skapas i och genom klassrumsinteraktioner i högstadiets matematikundervisning.

Victoria Williamsson har i sin avhandling undersökt hur lärarstudenter kan förberedas för undervisning om kontroversiella frågor genom att använda en nyutvecklad ämnesdidaktisk planeringsmodell.

Anna Wahlgren vill med sin avhandling bidra med kunskap pm förskolans undervisning som en bildningspraktik.