Dagmar Hedman har undersökt vad som sker inom specifika lärandeaktiviteter inom det integrerade ämnesområdet STEM, naturvetenskap, teknologi, ingenjörsvetenskap och matematik.

Mari Paloniemi Lindström har undersökt hur olika aspekter av lärares professionella kompetens påverkar elevernas prestationer i matematik och svenska i årskurs 4 och 6, samt meritvärdet i årskurs 6.

Pontus Larsen har bland annat undersökt vilka berättelser om nationen Sverige som erbjuds och (re)produceras i grundskolans historieundervisning.

Ingela Stenberg har forskat om hur undervisning, klassrumsdynamik och sociala normer påverkar pojkars skolvardag och lärande.

Kristina Lund har forskat om lekresponsiv naturvetenskapsundervisning i förskolan.

Vad kan göras för att stödja blivande fysiklärare i att göra sin praktik mer forskningsbaserad? Det är en av frågorna som James de Winter undersöker i sin avhandling. 

Johan Lind har undersökt hur verbala interaktioner och visualiseringar stöttar elevers utveckling av teknisk litteracitet.

Moa Frid har forskat om hur undervisning blir till i förskolans praktiker med utgångspunkt i framväxande lokala och situerade utvecklings- och forskningspraktiker.

Skolans styrdokument är otydliga kring lärarens roll är i förhållande till särskilt begåvade elever. Det visar Caroline Sims i sin avhandling.

Simon Lundberg har forskat om historielärares didaktiska överväganden i klassrum präglade av en kulturell och etnisk mångfald.

Kim Ridell har bland annat forskat om hur lärare resonerar och använder grafiska modeller i sin undervisning och bedömningspraktik.

Lia Bahizi har bland annat undersökt hur en helhetlig förståelse av värdighet gestaltas i utbildningsrelationer mellan barn och vuxna i formella utbildningskontexter.