Hur kan didaktisk anpassning av undervisning och undervisningsinnehåll till olika elevpopulationer förstås i relation till styrning, differentiering och ojämlikhet? Det är en av frågorna som Linus Bylund undersöker i sin avhandling.

Anette de Ron vill med sin avhandling bidra till nytänkande kring problemlösning i matematikundervisning.

Patrik Gustafsson presenterar bland annat ett verktyg för konstruktion av flervalsuppgifter som syftar till att generera produktiva klassrumsdiskussioner i matematik.

Vilka informella sociala strategier tillämpar eleverna när de tar sig an formella individuella inlämningsuppgifter? Det är en av frågorna som Charlotta Rönn undersöker i sin avhandling.

Vad innebär det att bli systemgeografiskt kunnig i att hantera komplexa geografiska frågor? Det är en av frågorna som Lotta Dessen Jankell belyser i sin avhandling.

Evelina Möllenborg har utifrån ett kritiskt perspektiv utforskat hur diskurser och ideologiska dilemman framträder i gymnasieskolans samhällskunskapsundervisning i relation till gymnasieskolans läroplan Lgy11.

Sara Blanck har i sin avhandling undersökt och analyserat ämnesövergripande undervisning om epoktypiska samhällsfrågor i grundskolan.

Niclas Modig har bland annat undersökt vilka ekonomiteoretisk kunskap som är särskilt viktig att kunna och hur den kunskapen till uttryck genom gymnasieläroböcker i samhällskunskap.

Malin Jansson har forskat om hur elever och studenter stödjer sitt eget och andras lärande vid textbaserad handledning via internet.

Vad karaktäriserar en undervisning som möjliggör delaktighet och lärande för elever i årskurs 2 och 3 med olika förkunskaper inom området hela tal? Det är en av frågorna som Anna Lövström undersöker i sin avhandling.

Andreas Nuottaniemi har i sin avhandling kritiskt undersökt möjligheter och hinder för att utveckla en undervisning i svenska som andraspråk på jämlik grund.