Hur tar sig olika typer av kommunikation i uttryck i slöjdlärares instruktioner? Det är en av frågorna som Joakim Andersson utforskar i sin avhandling.

Lechen Zhang har i sin avhandling undersökt om lärare kan integrera datalogiskt tänkande och programmering i ämnet matematik och teknik trots begränsad kompetens på området.

Sofia Jusslin visar i sin avhandling att dans och litteracitet kan gynna såväl lärare som elever genom att erbjuda meningsfulla möjligheter för undervisning och lärande med jämlik betoning på dansande, läsande och skrivande.

Hur kan den kommunala skolan utveckla kunskap kring användning av digitala verktyg på ett professionellt, och så långt det är möjligt, vetenskapligt sätt som gynnar lärandet? Det är den övergripande frågan som Annika Agélii Genlott utforskar i sin avhandling.

Elias Euler har i sin avhandling undersökt digitala lärandemiljöer i fysikundervisningen.

Tonåringar har behov av kunskap om sex och relationer. Men skolan sex- och samlevnadsundervisning inte är anpassade efter tonåringars behov och intressen, visar Brian Unis.

Elisabeth Erikssons avhandling bidrar med beskrivningar och kunskap om den återkoppling som kommuniceras i interaktionen mellan lärare och elever på lågstadiet.

Bristen på ett gemensamt språkbruk är ett hinder för att gymnasieelever ska förstå samband mellan teori och praktik. Det visar Niklas Rudbäcks avhandling om musikundervisning på gymnasiet.

Anna-Lena Andersson har undersökt lärares och föräldrars perspektiv av utbildningssituationen för elever med lindrig intellektuell funktionsnedsättning.

Helena Reierstam har forskat om om kunskapsbedömning i flerspråkig undervisningsmilö på gymnasiet..

Emma Oljans har forskat om matens betydelse för hälsa som undervisningsinnehåll i hem- och konsumentkunskap.

Pedagogens roll är av stor vikt när kemiämnet introduceras i förskolans verksamhet. Det visar Clara Vidal Carulla i sin avhandling.