Hur erfar och skapar elever i grundskolan mening i frågor om miljö och hållbar utveckling? Det har Annika Manni undersökt i sin avhandling.

Forskaren Helen Hasslöf har analyserat hur lärare på gymnasiet diskuterar mål och syften med sin undervisning mot bakgrund av hållbar utveckling som ett övergripande perspektiv.

Hur ser föreställningar om individuell och gemensam framtid ut i svenska samhällskunskapsböcker för högstadiet under perioden 1992-2010? Det har Jonas Nordmark undersökt.

Hur ser elevers lärande ut när de deltar i argumentativa diskussioner gällande frågor om hållbar utveckling? Det har forskaren Karin Rudsberg undersökt.

Syftet med Lars Fonsecas forskning är att öka förståelsen av hur lärande i relationen mellan individ och samhälle kan gå till i skolan och hur fusk kan förstås i förhållande till villkoren för den tillvaro som elever och lärare delar på gymnasiet.

Sofia Sohl har forskat om varifrån den politiska självtilltron kommer, vilken betydelse den har för ett politiskt engagemang och hur en stimulering av ungdomars politiska självtilltro i exempelvis skolan kan leda till större politisk jämlikhet.

Ungdomar som upplever att de blir rättvist behandlade av sina lärare får ett högre förtroende för de politiska institutionerna. Det visar ny forskning.

Rebecca Adami har utvecklat ett sätt att tänka nytt kring lärande om mänskliga rättigheter genom elevers och lärares egna erfarenheter. Hon hoppas att lärare ska få inspiration till sin undervisning.

Om övergången från förskoleklass till årskurs ett handlar Lina Lagos studie "Mellanklass kan man kalla det".

Utbildning är den faktor som har starkast effekt på politiskt deltagande. Utbildning antas påverka kunskap och kognitiv förmåga, vilket i sin tur påverkar politiskt deltagande. Mikael Persson har forskat om hur utbildning är relaterat till politiskt deltagande.

I en kvalitativ studie har Katarina Kärnebro studerat skolsamtal i några klasser på fordonsprogrammet, för att försöka förstå vilken betydelse språkpraktikerna har för elevernas identitetsskapande och lärande.

Skolans undervisning om tolerans fastnar ofta i maktpositioner, gränsdragningar och negativa värderingar om den andre. Det visar Elisabet Langmanns forskning.