Eva-Lisa Palmtag visar i sin avhandling att barn som bor varannan vecka hos en förälder inte mår sämre än barn som bor med båda föräldrarna. Växelboende kan också innebära en bättre relation med föräldrarna.  

Sandra Nyberg har i sin avhandling undersökt språkutvecklingen hos barn i relation till språkmiljöfaktorer som förälder och hemmiljö.  

Både föräldrar och skolsköterskor ser fördelar med motiverande samtal (MI) i syfte att stödja barns till hälsosamma levnadsvanor. Det visar Marianna Moberg i sin avhandling.

Linnea Bergqvist-Norén visar i sin avhandling om fetma och fysisk aktivitet bland yngre barn, att barn som är minst aktiva skulle kunna gynnas av ett riktat stöd i förskolemiljö.

Wiji Bohme Shomary har forskat om de föreställningar som nyanlända invandrarfamiljer har av den svenska förskolan, och föreställningarna om dessa familjer såsom de uttryckts i den svenska statliga förskolepolitiska diskursen.

Ann Skinner har undersökt fyra olika typer av icke-normativ föräldrastress och deras förhållande till föräldrarnas beteende och barnanpassning i olika kulturer.

Anton Dahlberg har forskat om förskolebarns psykiska hälsa och föräldraskapsstöd.

Emma Laurin vill med sin avhandling bidra till ökad kunskap om mödrars och skolors sociala användningar av adhd- och autismdiagnoser i skolan.

Vilka praktiker använder lärare och föräldrar för att bevara och/eller ändra sina relativa positioner i sina möten? Det är en av frågorna som Maria Mersini Pananaki undersöker i sin avhandling.

Tuula Vuorinen har undersökt förskollärares och föräldrars erfarenheter av föräldrasamverkan i förskolan.

Tobias Forsell vill med sin avhandling bidra till ökade kunskaper om problematisk frånvaro i grund-skolan och vilka faktorer och processer som utmynnar i frånvaro, men även omvänt till att öka närvaron i skolan.

Anna-Lena Andersson har undersökt lärares och föräldrars perspektiv av utbildningssituationen för elever med lindrig intellektuell funktionsnedsättning.