Vilka dialektdrag använder gymnasieelever i olika delar av skolmiljön? Det är en av frågorna som Denny Jansson undersöker i sin avhandling.

Hanna Knutson har forskat om matematiskt yrkeskunnande inom en bygg- och anläggningsrelaterad utbildningskontext.

Eva-Lena Stål vill med sin avhandling öka förståelsen för hur vuxna andraspråkselever bearbetar ämnesinnehåll och deltar i undervisningsaktiviteter.

Sara Brommesson har undersökt vilken undervisning som erbjuds gymnasieeleverna inom ramen för hållbar utveckling och medborgarbildning i ämnet naturkunskap.

Viktoria Grahn Johansson har forskat om hur obehöriga yrkeslärare som parallellt med arbetet studerar till yrkeslärare, navigerar mellan jobb och studier.

Sofie Krantz vill med sin avhandling bidra med kunskap om hur elevskap och lärarskap konstrueras och omtolkas på ett fordonsprogram.

En viktig faktor i yrkeslärarnas val av undervisningsmaterial är att iscensätta situationer som liknar dem arbetslivet. Det visar Sandra Carlssons avhandling.

Karoline Holmgren har forskat om yrkeselevers möte med gymnasieskolan med fokus på matematik, måluppfyllelse och identitetsskapande.

Tobias Lasse Karlsson har forskat om yrkesidentitetsutvecklingen hos elever inom kommunal vuxenutbildning i Sverige.

Hur förändras kvinnliga och manliga polisers värderingar av professionella kompetensers betydelse för polisyrket under polisutbildning och i polisyrket? Det är en av frågorna som Kirsi Kohlström undersöker i sin avhandling.

Susanne Lundell Rudberg har i sin avhandling undersökt hur studenter under pågående utbildning vid det treåriga sjuksköterskeprogrammet upplever den professionella utvecklingen.

Peer learning innebär att människor med likartad ämnesinriktning och kompetensnivå som inte själva är professionella lärare hjälper varandra att lära sig genom att undervisa. Anna Dyar har utforskat peer learning och handledning av peer learning bland handledare av sjuksköterskestudenter på vårdavdelning.