Kontakter via tillfälliga anställningar under gymnasietiden är mycket viktiga för var yrkeselever hittar sina första jobb. Det visar Dagmar Müller i sin avhandling.

Maria Christidis har forskat om integrerad undervisning vid gymnasiets Vård- och omsorgsprogram.

Vilka uppfattningar har ridlärare om ridundervisning och dess förutsättningar? Det är en av frågorna som Susanne Lundesjö Kvart undersöker i sin avhandling.

Sandra Hellstrand har undersökt varför Sverige inte fick någon lärlingslag trots att lärlingsfrågan sågs som tillräckligt betydelsefull för att utredas upprepade gånger under perioden 1890–1917.

Hanna Wijk har undersökt det pedagogiska ledarskapet inom läkarnas specialiseringstjänstgöring.

Maria C. Johanssons avhandling handlar om validering av yrkeskunskaper, i samband med ansökan till yrkeslärarutbildning, en process som har visat sig vara komplicerad av flera skäl.

Carina Georgs avhandling visar att teoriförankrade virtuella patienter är lämpliga att använda vid undervisning och bedömning av kliniskt resonemang i sjuksköterskeutbildningen.

Martina Wyszynska Johansson vill med sin avhandling bidra till en fördjupad förståelse för unga elevers agens i yrkespersonsblivandet under den tid som de genomför sin gymnasieutbildning.

Charlott Sellberg har i sin avhandling utforskat användandet av simulatorer i sjöfartsutbildningen.  

Inge Dahlstedt visar att framgång på arbetsmarknaden i termer av sysselsättningsgrad och yrkesmässig matchning beror på individuell karaktäristik såsom födelseland, tid i landet och typ av utbildning.