Hoppa till sidinnehåll
Didaktik

Förskolans formande: Statlig reglering 1944

Publicerad:2008-09-18
Uppdaterad:2012-04-11
Författare

Maria Folke-Fichtelius

Handledare

Professor Ulf P Lundgren, univ.lektor Eva Forsberg, forskarassistent Christian Lundahl – samtliga Uppsala universitet

Opponent

Professor Peder Haug,Högskolan i Volda, Norge

Disputerat vid

UU – Uppsala universitet

Disputationsdag

2008-10-10

Titel (se)

Förskolans formande: Statlig reglering 1944 2008

Titel (eng)

The shaping of Preschool: State Regulation 1944 2008

Institution

Pedagogiska institutionen

Förskolans formande: Statlig reglering 1944 2008

Förskolan är en central del i svenska barnfamiljers liv. Det sätt som staten reglerar förskolan i form av lagar, förordningar och olika typer av måldokument är därför något som berör många människor i dagens samhälle. Avhandlingen behandlar hur denna reglering har växt fram, från 1940-talet då den inleddes till den reglering fram till 2008, då studien avslutades. Studien tar avstamp i ett förslag som presenterades av Skollagskommittén 2003, om att förskolan skulle bilda en ny frivillig skolform och regleras som en del av skolväsendet i en ny skollag. Syftet med studien är att utveckla kunskapen om den svenska förskolans statliga reglering och hur den bidragit till att forma förskolan som samhällsinstitution. Frågor som behandlas är hur regleringen avgränsar förskolan som en egen verksamhetskategori, vilken roll den tilldelar förskolan sett i relation till andra aktörer och verksamheter som är involverade i de yngre barnens tillvaro och uppväxt.

Studien utgår från en läroplansteoretisk forskningstradition, med inriktning mot utbildningspolitik. Analysen genomförs i form av en textanalys, med gränsarbete, officiell klassificering och verksamhetssystem som centrala begreppsverktyg. Underlaget för analysen utgörs av texter producerade inom ramen för den formella besluts- och lagstiftningskedjan: kommittédirektiv, kommittébetänkanden, departementsutredningar, remissvar, propositioner, lagtexter och förordningar samt allmänna råd och anvisningar utfärdade av Socialstyrelsen och Skolverket.

Studien visar hur såväl ekonomiska som juridiska och ideologiska styrinstrument har använts för att ange ramarna för vad förskolan kan vara som samhällsinstitution. Dessa ramar anges i form av olika gränsmarkörer som avgränsar förskolan som en särskild verksamhetskategori och ordnar den i förhållande till andra verksamheter och institutioner som är involverade i de yngre barnens tillvaro och uppväxt. Analysen visar även att de gränser som anges via dessa gränsmarkörer har varit föremål för omfattande diskussioner under de beredningsprocesser som föregått regleringen. Resultatet av detta gränsarbete, så långt som det kommit hösten 2008, är en heldagsförskola med ett omfattande uppdrag när det gäller ansvaret för de yngre barnens omvårdnad, fostran och utveckling. De gränser som anges för förskolan är i vissa avseenden otydliga när det gäller detta uppdrag och innehåller överlappningar sett i förhållande till familjen, skolan och socialtjänsten. Inom heldagsförskolan ryms i sin tur den allmänna förskolan som en delkategori. För denna del av förskolan anges en fastare form än den övriga förskolan, med i tydligt angivna tids- och åldersmässiga gränser och en mer långtgående lagstiftning vad gäller rättigheter och skyldigheter. Med denna konstruktion kan förskolan balansera olika krav som ställs på den från olika samhällsinstitutioner och intressegrupper, samtidigt som den behåller en kärna med en egen identitet. I den meningen kan förskolan beskrivas som ett gränsobjekt. När förskolan föreslås bilda en ny skolform, och inordnas i skolans mer strikta regleringsstrukturer utmanas den tidigare upprättade balansen i denna konstruktion.

The shaping of Preschool: State Regulation 1944 2008

Preschool is a central part of Swedish family life. The manner in which the state regulates preschool through laws, ordinances, and various kinds of written objectives has an impact on many people in the Swedish society.
br>The thesis examines the development of preschool state regulation from the 1940s until 2008. The starting point of the study is a draft for a new Education Act, put forward in 2003, which proposed that preschool should be integrated into the school system as a new form of school. The purpose of the study is to generate knowledge about the state regulation of Swedish preschool, and how it has contributed to the shaping of preschool as a societal institution. Questions considered in the analysis are how regulation delimits preschool as a social category, what role this regulation assigns preschool in relation to other actors and societal institutions involved in early childhood education and care, and what principles this regulation is based on.

The study has evolved within the research tradition of curriculum theory as developed in studies in educational politics. The analysis is carried out as a text analysis, where the concepts of boundary work, official classification and activity system serve as important analytical tools. Texts produced within the formal chain of decision and legislation: directives for committees, government white papers, ministerial task forces, bills, legislative texts etc., form the empirical foundation for the study.

The analysis shows that economic as well as legal and ideological governing instruments are used in the shaping of the framework of preschool. These frameworks are indicated in the form of different boundary markers that delimit preschool as a specific category and arrange it in relation to other categories. The boundaries indicated by these boundary markers have been subject to extensive discussion during the formulation process. Through this boundary work, preschool has been constructed as a full time preschool, commissioned to provide both education and care. The boundaries of this commission are in some respects indistinct and contain several overlapping elements with regards to family, social services and school. At the same time, preschool holds a fixed core with more distinct boundaries, in the form of a part time public preschool delimited by time and age and regulated by far-reaching legislation regarding the rights of children to attend. Owing to this construction, preschool may balance several different and partly contradictory demands placed on it by other institutions and by different interest groups, while at the same time maintaining a core of identity of its own. In that sense, preschool may be described as a boundary object. Thus, when it is suggested that preschool should constitute a form of school and be placed in the more formal regulation structures of the school system, the balance of this construction is challenged.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Undervisa i Artificiell intelligens

Välkommen till Skolportens konferens för dig som planerar att undervisa i det nya gymnasieämnet artificiell intelligens. Ta del av aktuell forskning som utgår från ämnets syftesbeskrivning, och få praktiska verktyg som hjälper dig att planera och genomföra kurserna. Innehållet är även intressant för dig som vill veta mer om AI i samband med undervisning generellt, samt för dig som undervisar inom vuxenutbildningen.
Läs mer & boka
Gy–Vux
3 okt
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev