Förskoleateljén som plats och som arena för estetiska lärprocesser

Yvonne Lindh har utforskat hur estetiska lärprocesser iscensätts i det skapande arbetet i den svenska förskoleateljén.

Fakta
Disputation

2022-03-22

Titel (sv)

Förskoleateljén som plats och som arena för estetiska lärprocesser

Författare

Yvonne Lindh

Handledare

Professor Ann-Katrin Svensson, Åbo Akademi. Professor Jari Ristiniemi, Högskolan i Gävle

Opponent

Professor Sven Persson, Malmö universitet

Lärosäte

Åbo Akademi

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Yvonne Lindh

Svenskt abstrakt:

Det övergripande syftet i avhandlingen är att identifiera hur skapande bildverksamhet formas och genomförs i några utvalda förskoleateljéer i Sverige. Den svenska förskoleateljén är starkt inspirerad av och förknippad med ateljéerna i Reggio Emilias förskolor, men vissa centrala skillnader finns. Forskningens fokus består av tre delar: hur lärare introducerar och iscensätter estetiska lärprocesser genom materialval och uppgifter, hur barnens arbeten och strategier svarar mot lärarens intentioner samt om rummens utformning och innehåll har betydelse för det skapande arbete som undersöks. Med hjälp av dessa tre faktorer ämnar jag att belysa en samlad bild av skapande bildarbete i förskoleateljéer.

Fokus i det teoretiska ramverket ligger på de centrala begreppen förskoleateljé, estetiska lärprocesser, maktförhållanden, språk och barnperspektiv. Detta undersöks i sju ateljéer förlagda på fem förskolor med hjälp av etnografiska fältstudier där det empiriska materialet samlades in med hjälp av videofilmning och fältanteckningar. För analys av materialet användes flera analysverktyg. För lärarrollen användes interagerande processinriktat perspektiv eller förmyndarperspektiv och för barnens agerande användes begreppen i, om, med, genom konsten. För analys av förskoleateljeérna användes kommunikativa och/eller auktoritära kontrollerande arenor, fyra heterotopiska grundbegrepp samt det relationella rummet.

Resultaten visar att lärarna antar båda perspektiven växelvis i samma aktivitet eller vid skilda aktiviteter. Så gott som alla lärarna i studien antar ett lyssnande barnperspektiv vid de flesta tillfällena och ger barnen möjlighet till skapande arbete. Vid planerade aktiviteter tillämpar lärarna alltifrån påtaglig styrning till friare guidning. De fyra lärandebegreppen i estetisk verksamhet, lärande om, i, med och genom konsten, identifieras i aktiviteterna med skilda resultat. Vid några tillfällen lämnar barnen aktiviteten eller tar egna beslut gällande aktivitetens upplägg. I andra aktiviteter blir barnens processer och idéer tydliga och de inspireras av varandra, stödjer varandra och kommunicerar upptäckter till varandra. Kommunikation och kontroll kan spåras i alla ateljéer där aktiviteter iscensätts av lärare. Tillgängligheten till material för barnen varierar beroende på lärarens kontroll och relationen mellan barnen, och rummen varierar beroende på vilken tillgång barnen har till rummen. Detta visar hur synen på det kompetenta barnet både varierar och saknas i lärarnas förhållningssätt.

Sidan publicerades 2022-03-15 13:15 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-05-19 16:38 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Förskolebarns frågor om vatten och miljö aktuella och relevanta

Vad kan utbildning i miljöfrågor handla om i förskolan, och hur kan den genomföras? Om det har Teresa Elkin Postila forskat om.

Undervisning har en underordnad roll i förskolan

Med ett starkt barnperspektiv fokuserar förskollärarna på hur saker och ting görs. Undervisningen och didaktiska frågor tonas ned. Det visar Ester Catucci som undersökt hur undervisning uttrycks i förskolan.

Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Krigslekar – ett komplext fenomen

Barn utforskar rörelse i krigslekar, visar Ebba Theorells forskning. Nu har hennes avhandling valts till favorit av Lärarpanelen.

Positivt med föräldrastödsprogram

En relativt enkel insats med föräldrastöd på förskolan gav förändring hos både barn och föräldrar. Det visar en avhandling av Anton Dahlberg. Nu har avhandlingen valts till favorit av Lärarpanelen.

Education and Fertility: Dynamic Interrelations between Women’s Educational Level, Educational Field and Fertility in Sweden

Karin Teschings avhandling "Education and Fertility: Dynamic Interrelations between Womens Educational Level, Educational Field and Fertility in Sweden" analyserar tre aspekter av sambandet mellan kvinnors utbildning och barnafödande.

Lärlingsläraren – en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning

Annica Lagströms avhandling "Lärlingsläraren - en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning" tar upp vad lärlingslärarens uppdrag blir när en stor del av utbildningen arbetsplatsförläggs och hur uppdraget formar lärlingsläraren?

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

Social and cognitive biases in large group decision settings

Det övergripande syftet med Emma Bäcks avhandling "Social and cognitive biases in large group decision settings" är att bidra till förståelse kring hur individer reagerar när beslut fattas i stora grupper.

Curriculum in the Era of Global Development – Historical Legacies and Contemporary Approaches

Det övergripande syftet med Beniamin Knutssons avhandling "Curriculum in the Era of Global Development - Historical Legacies and Contemporary Approaches" är att undersöka den historiska framväxten av, samt nutida ansatser inom, utbildning om globala utvecklingsfrågor i det svenska skolsystemet.

Middle School Mediocrity; Quality and Inequality in Secondary Education

Centrala teman i Kristian Koerselmans avhandling "Middle School Mediocrity; Quality and Inequality in Secondary Education" är parallellskolesystem, linjedelning och segregering i högstadier och gymnasier.

”Ja bare skrivar som e låter”: En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms

I Anna Greggas Bäckströms avhandling ""Ja bare skrivar som e låter": En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms" studeras en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker medfokus på sms såväl på standardsvenska som på dialekt.

Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.

Syftet med Christin Furus avhandling "Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare." är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket.

Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan.

I avhandlingen "Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan." studerar Fredrik Sjögren hur lärare, elever och föräldrar förhandlar om definitioner.

Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer

Syftet med Karin Kilhammars avhandling "Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer" är att öka kunskapen kring idén om medarbetarskap och hur den tar sig uttryck i organisationers praktik.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Pedagogiskt arbete – ny bok om lärarnas eget forskarutbildningsämne

Pedagogiskt arbete är ett relativt ungt ämne och forskningsområde som vuxit fram de senaste två decennierna. Det är lärarnas ”eget” forskarutbildningsämne för att kunna utveckla kunskaperna inom läraryrket. Ett tjugotal forskare släpper nu en lärobok: Pedagogiskt arbete i de yngre årens pedagogiska praktiker. Huvudsyftet med boken är att ytterligare forma och utveckla ämnet, med fokus på förskola, förskoleklass och fritidshem.

Så granskas varje steg läraren tar i klassrummet

Hur stor del av lektionen används egentligen till den inledande genomgången? Och hur mycket tid får varje elev som behöver extra stöd? Genom att placera sensorer på lärarna har forskare för första gången kunnat kartlägga deras rörelsemönster i klassrummet.

Dilemmat med att återförstatliga skolan

Skolan är en av samhällets största och mest komplexa institutioner – något som gör den både trögrörlig och svårstyrd. Det säger utbildningshistorikern Johannes Westberg som menar att vi bör skruva ner förväntningarna på storslagna reformförslag.

ULF – där skolans behov bestämmer forskningen

Hur ser lärares utmaningar ut på specifika förskolor och skolor idag? Den frågeställningen undersöks i ULF-projekt vid Högskolan i Borås.    

Framgångsrika anpassningar behöver följa med vid övergångar

Förskolan och skolan genomförde ett projekt för att öka kunskapen om barn och elever med NPF. Då blev det tydligt att de också behövde se till att framgångsrika anpassningar följde med i övergångar.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser