Förskollärare och det önskvärda matematiska barnet: förväntningar och diskurser i förskolepraktik

Hur tolkar och implementerar förskollärare de matematiska målen i läroplanen för förskola? Det är en av frågorna som Laurence Delacour utforskar i sin avhandling.

Fakta

Disputation: 2020-11-13
Titel (sv): Förskollärare och det önskvärda matematiska barnet: förväntningar och diskurser i förskolepraktik
Författare: Laurence Delacour
Handledare: Professor Malin Ideland, Malmö unviersitet Professor Anna Chronaki, Malmö unviersitet Universitetslektor Jutta Balldin, Malmö universitet
Opponent: Docent Eva Norén, Stockholms universitet
Institution: Institutionen för barndom, utbildning och samhälle
Lärosäte: Malmö universitet

Länkar

Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Laurence Delacour

Svenskt abstrakt:

Det övergripande syftet med avhandlingen är att studera hur en dispositif om barn, förskola och matematik skapas och förhandlas genom förskollärares tal och pedagogiska arbete. Genom att undersöka hur förskollärare tolkar och implementerar de matematiska målen i läroplanen, och vilka förväntningar, förhandlingar och samhällsdiskurser om barn och matematik som organiserar deras tal om och undervisning av matematik kan vi upptäcka en serie existerande ”sanningar” som är för givet tagna, men som ständigt behöver ifrågasättas. Vi kan även upptäcka vilket önskvärt matematiskt barn fabriceras kring dessa ”sanningar”. Detta undersöks genom följande forskningsfrågor: Hur tolkar och implementerar förskollärare de matematiska målen i läroplanen för förskola? Vilka förväntningar, förhandlingar och samhällsdiskurser om barn och matematik organiserar förskollärares tal om och undervisning av matematik? Hur fabriceras idén om det önskvärda matematiska barnet – respektive det problematiska barnet – genom förskollärares tal om barn och matematikundervisning? Hur navigerar förskollärare mellan förväntningar och diskurser om vem som ska lära matematik, hur och varför?

Sidan publicerades 2020-10-26 10:42 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2020-12-17 13:17 av Susanne Sawander

Relaterat

Förändrade villkor för barns lek i digitala gemenskaper

I sin forskning om barns digitala lek belyser Marina Wernholm hur den fysiska och den digitala leken har flätats samman. Något vi behöver förstå som en verklighet, menar hon.

Intervju

Olika möjligheter för förskolebarn att utforska naturvetenskap

Inga miljöer kan ses som jämställda eller neutrala – inte ens naturen. Det menar Anna Günther-Hanssen som undersökt hur förskolebarns naturvetenskapliga utforskande pågår samtidigt med könande processer.

Intervju

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

Avhandling

Social and cognitive biases in large group decision settings

Det övergripande syftet med Emma Bäcks avhandling "Social and cognitive biases in large group decision settings" är att bidra till förståelse kring hur individer reagerar när beslut fattas i stora grupper.

Avhandling

Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

Avhandling

Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.

Syftet med Christin Furus avhandling "Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare." är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket.

Avhandling

Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004

Mikael Hallenius avhandling "Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004" analyserar historieämnets plats i det svenska skolsystemet ur ett utbildningsfilosofiskt perspektiv.

Avhandling

Doing research in primary school: information activities in project-based learning

Syftet med Anna Lundhs avhandling "Doing research in primary school: information activities in project-based learning" är att beskriva och illustrera hur informationskompetenser tar form, och de möjligheter till lärande som barn möter, i informationsaktiviteter under de första skolåren i början av 2000-talet.

Avhandling

Students’ experiences and perceptions of good teaching practice

Kyriaki Doumas avhandling "Students' experiences and perceptions of good teaching practice" handlar om elevers erfarenheter och uppfattningar av god undervisningspraktik i litteratur och fysik under ett läsår på gymnasiet i Grekland.

Avhandling

Decision-making in health issues: Teenagers’ use of science and other discourses

Syftet med Mats Lundströms avhandling "Decision-making in health issues: Teenagers' use of science and other discourses" är att utveckla kunskap om unga individers resonemang och hur de motiverar sina ställningstaganden avseende tillförlitlighet och beslutsfattande i frågor med anknytning till hälsa.

Avhandling

”Vi har nästan blivit för bra”: lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik

Syftet med Ingrid Granboms avhandling ""Vi har nästan blivit för bra": lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik" är att beskriva och analysera lärarnas konstruktion av mening och vardagskunskap beträffande förskolan som pedagogisk praktik.

Avhandling

Skolan som politiskt narrativ: En studie av den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag 1991 – 2002

Anna Forssells avhandling "Skolan som politiskt narrativ: En studie av den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag 1991 - 2002" handlar om hur den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag gestaltas, särskilt med avseende på skolans roll i samhället såväl idag som i framtiden.

Avhandling

L’alternance codique dans l’enseignement du FLE. Étude quantitative et qualitative de la production orale d’interlocuteurs suédophones en classe de lycée

Det övergripande syftet med Joakim Stoltz avhandling är dels att kartlägga hur mycket franska respektive svenska som talas i klassrummet av lärare och elever, dels att närmare undersöka i vilka situationer och för vilka ändamål de bägge språken används.

Avhandling

Musikalisk lärandemiljö – planerade musikaktiviteter med småbarn i daghem

Syftet med Johanna Stills avhandling "Musikalisk lärandemiljö - planerade musikaktiviteter med småbarn i daghem" är att undersöka planerade musikaktiviteter i den musikaliska lärandemiljön på sju småbarnsavdelningar i daghem utgående från fyra olika aspekter: barnvisornas texter, barnvisornas melodier, musikens grundelement och instrumentanvändning.

Avhandling

Att vördsamt värdesätta eller tryggt trotsa: Gymnasiefysiken, undervisningstraditioner och fysiklärares olika strategier för energiundervisning

I Susanne Engströms avhandling "Att vördsamt värdesätta eller tryggt trotsa: Gymnasiefysiken, undervisningstraditioner och fysiklärares olika strategier för energiundervisning" studeras ämnesinnehåll för insikter i exempelvis hållbar energianvändning och huruvida ett sådant innehåll undervisas eller inte inom fysikämnet.

Avhandling

Med blicken på barnet : Om olikheter inom förskolan som diskursiv praktik

Linda Pallas avhandling "Med blicken på barnet : Om olikheter inom förskolan som diskursiv praktik" syftar till att synliggöra hur barn skapas som subjekt när deras beteenden förbryllar, oroar eller utmanar personal i förskolan.