Förtroendefulla relationer mellan lärare och elev

En förtroendefull relation mellan lärare och elever gynnar elevernas motivation att anstränga sig, och därmed deras lärande. Det visar en avhandling av Annika Lilja vid Göteborgs universitet.

Fakta
Disputation

2013-06-14

Titel (sv)

Förtroendefulla relationer mellan lärare och elev

Titel (eng)

Trustful relationships between teacher and student

Författare

Annika Lilja

Handledare

Jan Bengtsson, Silwa Claesson, Göteborgs universitet

Opponent

Eva Alerby, professor, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Luleå tekniska universitet

Institution

Institutionen för didaktik och pedagogisk profession

Lärosäte

Göteborgs universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs pressmeddelande här
Läs Skolportens intervju med Annika Lilja

Svenskt abstrakt:

Syftet med avhandlingen är att beskriva hur förtroendefulla relationer mellan lärare och elev kan ta sig uttryck, samt att undersöka vad en förtroendefull relation kan innebära för lärare och elever. Studiens empiriska material har samlats in genom fältstudier. Fem lärare som arbetar med elever i olika åldrar på fem olika grundskolor har följts.

Materialet består främst av observationsanteckningar från de olika klassrummen, men också av intervjuer och informella samtal med både lärare och elever. Klassrumsobservationerna fokuserar på förtroendefulla relationer mellan lärare och elev. Studiens ansats är livsvärldsfenomenologisk, det innebär att teorin har använts både vid insamling och tolkning av det empiriska materialet. Lögstrups teori om det etiska kravet har använts för att förklara hur förtroende kan förstås.

Förtroende är, enligt Lögstrup, spontant och innebär att vi människor lever i ett beroendeförhållande som är ofrånkomligt. Resultatet i studien visar att elevernas liv och värld är sammanflätade och i en förtroendefull relation möter lärarna detta på ett sätt som oftast leder framåt. I resultatet har fyra dimensioner av förtroendefulla relationer identifierats, lärarna bryr sig om sina elever, lärarna lyssnar också på eleverna, de sätter gränser och de möter elevernas motstånd. De förtroendefulla relationer som redovisas i denna studie kan delas upp i sådana som fördjupar och bekräftar förtroendet mellan lärare och elev och de som testar och förhoppningsvis också bekräftar den förtroendefulla relationen.

Denna studie bidrar till en ökad förståelse för vad förtroendefulla relationer och elevers levda erfarenhet kan innebära för skolarbetet. När lärare och elever har förtroende för varandra kan mötet ske på det sätt som är bäst för eleven, inte bara på kort sikt utan även i ett framtidsperspektiv. Denna studie visar också att en förtroendefull relation verkar vara nödvändig för att skapa möjligheter för eleven att lära sig och att tro på sin egen förmåga.

Sidan publicerades 2013-08-13 11:07 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2017-12-19 16:34 av Susanne Sawander


Relaterat

Framgångsrika lärare lyfter elevens styrkor

Vad gör de framgångsrika lärarna? Catharina Tjernberg har tittat på och samtalat med lärare för att hitta nycklarna till framgång. Resultatet visar att det som gör skillnad är hur mycket lärarna tror på sina elevers förmåga och lyfter deras styrkor.

Olika sätt att samarbeta får olika betydelse för möjligheter till erfarenhetsutbyten

Samarbete innebär inte automatiskt att medarbetare lär av varandra. Det konstaterar Lisbeth Stedt i sin avhandling om hur lärares olika sätt att samarbeta får olika betydelse för deras möjligheter till erfarenhetsutbyten.

”Vi har nästan blivit för bra”: lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik

Syftet med Ingrid Granboms avhandling ""Vi har nästan blivit för bra": lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik" är att beskriva och analysera lärarnas konstruktion av mening och vardagskunskap beträffande förskolan som pedagogisk praktik.

Gymnasielärarens uppdrag som mentor: En etnografisk studie av relationens betydelse för elevens lärande och delaktighet

I avhandlingen "Gymnasielärarens uppdrag som mentor: En etnografisk studie av relationens betydelse för elevens lärande och delaktighet" kartlägger, beskriver och analyserar Elisabeth Nordevall lärarens uppdrag som mentor såväl när det gäller innehåll som funktion.

Att lära, att göra, att klara: Förmedling av datortekniska hjälpmedel till barn med synnedsättning. Från förskrivning till vardaglig användning i skola och hem

I Eva Åström avhandling analyseras den förmedlingsprocess som sker när barn med grav synnedsättning får tillgång till datortekniska hjälpmedel, samt hur barnen tillägnar sig tekniken genom att använda den i skolan och hemmet.

Den pedagogiska samlingen i förskoleklassen. Barns olika sätt att erfara och hantera svårigheter

Syftet med Agneta Simeonsdotter Svenssons avhandling är att studera barns olika sätt att erfara och hantera svårigheter inom förskoleklassens pedagogiska samling. Vad upplever barn som svårigheter och hur hanterar de svårigheterna?

Vuxnas lärande på nätet: Betingelser för distansstudier och interaktivt lärande ur ett studentperspektiv

Syftet med Berit Östlunds avhandling "Vuxnas lärande på nätet" har varit att beskriva, analysera och förstå betingelser för studier och interaktivt lärande utifrån vuxna distansstudenters perspektiv.

The motive to Care About Others: The Actualization of the Public Sector

Jonas Lundstens avhandling "The motive to care about others" handlar om offentliganställdas drivkrafter och motivation. Han har bland annat undersökt om motivationen skiljer sig åt beroende på om man har klientrelaterat arbete eller inte.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Lärares och rektors karriär
  Skolporten nr 2/2019 – ute 4 april

Tema: Lärares och rektors karriär

Hur utvecklas man som lärare? Många hoppas att det nya professionsprogrammet ska ge svar på den frågan. Intervju: Nina Rung är kriminologen som tröttnat på skambeläggandet av tjejer i skolan. Inblick: Forskarna: Så utvecklar du din relationskompetens som lärare. Skolportens favorit: Ny avhandling om skrivdidaktik i klassrummet blev lärarpanelens val.

Läs mer här!
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Fortbildning
Källkritik i fokus

Källkritik i fokus

I det informationssamhälle vi lever i är det ibland svårt att avgöra vad som är fakta respektive falska påståenden. Som lärare ska du förmedla vikten av källkritik men det är även viktigt att veta vilka faktorer som styr vårt källkritiska förhållningssätt samt vilka praktiska verktyg som finns till hjälp för att utesluta falsk information. Välkommen till en konferens med fokus på källkritik!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

10 mest lästa avhandlingarna 2018

Skolporten räknar varje år ut vilka 10 pedagogiska avhandlingar som har blivit mest klickade på skolporten.se under det föregående året. Här kan du ta del av 2018 års mest klickade avhandlingar.

Läsförståelse och undervisning om lässtrategier

Denna systematiska översikt – Läsförståelse och undervisning av lässtrategier – visar tydligt att lässtrategier inte är ett avgränsat och specifikt redskap utan snarare en myriad av redskap för att arbeta med texter och fördjupa sin läsförståelse. Översikten visar även att dessa olika varianter av lässtrategier är beforskade i olika utsträckning och att de lässtrategier som är beforskade uppvisar stor variation i effektivitet och ändamålsenlighet. (pdf)

Ny podcast: ”Vi vill sprida nya forskningsresultat”

Podcasten Poddagogen ska sprida ny pedagogisk forskning. "Tanken är att skapa en bro mellan akademin och verksamma lärare", säger forskaren Janne Kontio, som gör podden i samarbete med Skolporten.

Inte lätt att bemöta personer med självskadebeteende

Under slutet av 90-talet började allt fler unga skada sig själva. Nu blir det inte längre fler, men fenomenet tycks tyvärr finnas här för att stanna. Kunskapsbehoven bland vårdpersonal och anhöriga är dock fortfarande stora. Därför har två experter skrivit en handbok som sammanfattar kunskapsläget.

Läraren började filma sina lektioner – då höjdes studieron

Läraren Jonas Vikström hade tidigare ofta problem med strulande lektionsgenomgångar och missnöjda elever. Men allting vände när han började filma alla genomgångar i klassrummet med en videokamera. Nu pekar resultaten uppåt.