Förtroendefulla relationer mellan lärare och elev

En förtroendefull relation mellan lärare och elever gynnar elevernas motivation att anstränga sig, och därmed deras lärande. Det visar en avhandling av Annika Lilja vid Göteborgs universitet.

Fakta
Disputation

2013-06-14

Titel (sv)

Förtroendefulla relationer mellan lärare och elev

Titel (eng)

Trustful relationships between teacher and student

Författare

Annika Lilja

Handledare

Jan Bengtsson, Silwa Claesson, Göteborgs universitet

Opponent

Eva Alerby, professor, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Luleå tekniska universitet

Institution

Institutionen för didaktik och pedagogisk profession

Lärosäte

Göteborgs universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs pressmeddelande här
Läs Skolportens intervju med Annika Lilja

Svenskt abstrakt:

Syftet med avhandlingen är att beskriva hur förtroendefulla relationer mellan lärare och elev kan ta sig uttryck, samt att undersöka vad en förtroendefull relation kan innebära för lärare och elever. Studiens empiriska material har samlats in genom fältstudier. Fem lärare som arbetar med elever i olika åldrar på fem olika grundskolor har följts.

Materialet består främst av observationsanteckningar från de olika klassrummen, men också av intervjuer och informella samtal med både lärare och elever. Klassrumsobservationerna fokuserar på förtroendefulla relationer mellan lärare och elev. Studiens ansats är livsvärldsfenomenologisk, det innebär att teorin har använts både vid insamling och tolkning av det empiriska materialet. Lögstrups teori om det etiska kravet har använts för att förklara hur förtroende kan förstås.

Förtroende är, enligt Lögstrup, spontant och innebär att vi människor lever i ett beroendeförhållande som är ofrånkomligt. Resultatet i studien visar att elevernas liv och värld är sammanflätade och i en förtroendefull relation möter lärarna detta på ett sätt som oftast leder framåt. I resultatet har fyra dimensioner av förtroendefulla relationer identifierats, lärarna bryr sig om sina elever, lärarna lyssnar också på eleverna, de sätter gränser och de möter elevernas motstånd. De förtroendefulla relationer som redovisas i denna studie kan delas upp i sådana som fördjupar och bekräftar förtroendet mellan lärare och elev och de som testar och förhoppningsvis också bekräftar den förtroendefulla relationen.

Denna studie bidrar till en ökad förståelse för vad förtroendefulla relationer och elevers levda erfarenhet kan innebära för skolarbetet. När lärare och elever har förtroende för varandra kan mötet ske på det sätt som är bäst för eleven, inte bara på kort sikt utan även i ett framtidsperspektiv. Denna studie visar också att en förtroendefull relation verkar vara nödvändig för att skapa möjligheter för eleven att lära sig och att tro på sin egen förmåga.

Sidan publicerades 2013-08-13 11:07 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-08-24 10:08 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Framgångsrika lärare lyfter elevens styrkor

Vad gör de framgångsrika lärarna? Catharina Tjernberg har tittat på och samtalat med lärare för att hitta nycklarna till framgång. Resultatet visar att det som gör skillnad är hur mycket lärarna tror på sina elevers förmåga och lyfter deras styrkor.

Olika sätt att samarbeta får olika betydelse för möjligheter till erfarenhetsutbyten

Samarbete innebär inte automatiskt att medarbetare lär av varandra. Det konstaterar Lisbeth Stedt i sin avhandling om hur lärares olika sätt att samarbeta får olika betydelse för deras möjligheter till erfarenhetsutbyten.

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

Att vördsamt värdesätta eller tryggt trotsa: Gymnasiefysiken, undervisningstraditioner och fysiklärares olika strategier för energiundervisning

I Susanne Engströms avhandling "Att vördsamt värdesätta eller tryggt trotsa: Gymnasiefysiken, undervisningstraditioner och fysiklärares olika strategier för energiundervisning" studeras ämnesinnehåll för insikter i exempelvis hållbar energianvändning och huruvida ett sådant innehåll undervisas eller inte inom fysikämnet.

An employeeship model and its relation to psychological climate: A study of congruence in the behavior of leaders and followers

Johan Bertletts avhandling "An employeeship model and its relation to psychological climate: A study of cong" behandlar organisatoriska aspekter som organisationsklimat, psykologiskt klimat samt medarbetarskap utifrån ledarskapsbeteende, arbetskamratsbeteende och interaktivt ledare-följarebeteende.

Gymnasielärarens uppdrag som mentor: En etnografisk studie av relationens betydelse för elevens lärande och delaktighet

I avhandlingen "Gymnasielärarens uppdrag som mentor: En etnografisk studie av relationens betydelse för elevens lärande och delaktighet" kartlägger, beskriver och analyserar Elisabeth Nordevall lärarens uppdrag som mentor såväl när det gäller innehåll som funktion.

Insändare i Kamratposten: Uttryck för villkor i barns kulturella sammanhang

Syftet med Catharina Hällströms avhandling "Insändare i Kamratposten: Uttryck för villkor i barns kulturella sammanhang" är att lyfta barns villkor som de uttrycks i insändarbrev till Kamratposten mellan 1977 och 2007.

Lärare för förändring: att synliggöra och utmana föreställningar om naturvetenskap och genus

I Kristina Anderssons avhandling "Lärare för förändring: att synliggöra och utmana föreställningar om naturvetenskap och genus" står lärares genusmedvetenhet i relation till naturvetenskaplig verksamhet i fokus.

Entreprenöriellt lärande: Gymnasieelevers skilda sätt att uppfatta entreprenöriellt lärande

Syftet med Annica Otterborgs avhandling "Entreprenöriellt lärande: Gymnasieelevers skilda sätt att uppfatta entreprenöriellt lärande" är att undersöka och beskriva de kvalitativt skilda sätt med vilka gymnasieelever uppfattar entreprenöriellt lärande i projektarbeten.

Lärandets hermeneutik: Tolkningens och dialogens betydelse för lärandet med bildningstanken som utgångspunkt

Grundtanken med Mikael Segolssons avhandling "Lärandets hermeneutik: Tolkningens och dialogens betydelse för lärandet med bild" är att med utgångspunkt i bildningsbegreppet och med hermeneutikens tolkning och dialogbegrepp analysera ett lärande för genuin kunskap, vilket innebär kunskap för förståelse och att den måste bli förkroppsligad; en del i ens person.

Ripsteg mot spetskunskap i samisk matematik: lärares perspektiv på transformeringsaktiviteter i samisk förskola och sameskola

Ylva Jannok-Nutti vill med sin avhandling "Ripsteg mot spetskunskap i samisk matematik: lärares perspektiv på transformeringsaktiviteter i samisk förskola och sameskola" utifrån lärarperspektiv beskriva, analysera och försöka förstå transformering av utbildning i matematik så att ett samiskt perspektiv blir utgångspunkt för utbildningen.

Lärarstudenters berättelser om läsning. Från tidig barndom till mötet med lärarutbildning

Anna-Karin Svenssons avhandling belyser läsning och läsarbanor i ett livsperspektiv där fyra lärarstudenters berättelser om läsning från barndom till mötet med lärarutbildningen analyseras ur ett sociokulturellt perspektiv. Titeln är "Lärarstudenters berättelser om läsning. Från tidig barndom till mötet med lärarutbildning".

Lärandets objekt: Vad elever förväntas lära sig, vad görs möjligt för dem att lära och vad de faktiskt lär sig under lektionerna

Syftet med Anna Wernbergs avhandling "Lärandets objekt: Vad elever förväntas lära sig, vad görs möjligt för dem att lära och vad de faktiskt lär sig under lektionerna" är att analysera och beskriva hur objekt av lärande hanteras i tre lärande studier.

Elevers möjligheter att ta ansvar för sitt lärande i matematik: En skolstudie i postmodern tid

Elever tar allt större ansvar för sin egen matematikundervisning. I första hand handlar det om hur och när uppgifterna ska utföras. Däremot saknas ofta det eftersträvade inflytandet över innehållet i undervisningen. Det visar Lili-Ann Kling Sackerud i sin avhandling "Elevers möjligheter att ta ansvar för sitt lärande i matematik: En skolstudie i postmodern tid".

Att lära, att göra, att klara: Förmedling av datortekniska hjälpmedel till barn med synnedsättning. Från förskrivning till vardaglig användning i skola och hem

I Eva Åström avhandling analyseras den förmedlingsprocess som sker när barn med grav synnedsättning får tillgång till datortekniska hjälpmedel, samt hur barnen tillägnar sig tekniken genom att använda den i skolan och hemmet.

Building an ethical learning community in schools

Hur kan skolan arbeta med ett etiskt förhållningssätt i planering och undervisning? Och vilken betydelse har lärarnas bemötande för elevernas lärande? Om detta handlar Ulrika Bergmarks avhandling "Building an ethical learning community in schools".

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Får vi titta på Youtube? Viktigt att fritidshem främjar barns medieintressen visar studie

Många elever har ett stort intresse för dataspel, att titta på Youtube-klipp och snacka på Tiktok. Hur ska lärarna på fritidshem förhålla sig till det? En ny studie visar att lärare som integrerar barnens medieintresse i fritidsverksamheten kan ha mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.

Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

”Hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven”

45 forskare är kritiska till Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, och statsbidraget ”Anpassade lärmiljöer som del av särskilt stöd”. Men hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven, skriver Åsa Vikström-Nilsson, verksamhetsområdeschef Specialpedagogiskt stöd vid SPSM, i en replik.

Förskolläraren som gör fysisk aktivitet jämställd

Reihaneh Jansson, förskol­lärare på Stadsskogens för­skola i Alingsås, har nyligen lett ett utvecklings­arbete om fysisk aktivitet utifrån ett jämställdhetsperspektiv.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)