Förutsättningar för elevers textskapande: En studie om digitala resurser, multimodalitet och elevers handlingsmöjligheter

Helene Dahlström har undersökt elevers textskapande i syfte att öka förståelsen för digitala resursers betydelse för mellanstadieelevers meningsskapande när de skapar text i skolan.

Fakta
Disputation

2020-03-20

Titel (sv)

Förutsättningar för elevers textskapande: En studie om digitala resurser, multimodalitet och elevers handlingsmöjligheter

Författare

Helene Dahlström

Handledare

Lena Boström, Mittuniversitetet Ulla Damber, Mittuniversitetet

Opponent

Professor Per-Olof Erixon, Umeå Universitet

Institution

Institutionen för utbildningsvetenskap

Lärosäte

Mittuniversitetet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Svenskt abstrakt:

Det moderna samhället kännetecknas av förändring. Människans sätt att kommunicera har förändrats på många sätt på grund av samhällets sociala, språkliga, kulturella och textuella mångfald. Digitaliseringen av samhället har bidragit avsevärt till förändrade förutsättningar för kommunikation och representation. Med tanke på dessa nya förutsättningar är det viktigt att öka kunskapen om hur digitala resurser formar möjligheter för elevers textskapande i skolan.

Syftet med denna avhandling är att genom att beskriva och analysera elevers textskapande, öka förståelsen för digitala resursers betydelse för mellanstadieelevers meningsskapande när de skapar text i skolan.

De huvudsakliga konklusionerna utifrån avhandlingens resultat är att digitala resurser har betydelse för elevers meningsskapande när de skapar text i skolan. Digitala resurser får betydelse avseende: hur elever skapar text, texters form och innehåll, kritisk reflektion om text, kopplingar mellan hem- och skol-aktiviteter, elevers agens och elevers villkor för självständigt deltagande i skol-aktiviteter. Vidare har avhandlingens resultat visat att elever skapar text mycket utifrån tidigare erfarenheter och preferenser av textskapande. Barn och unga engagerar sig i populärkulturella texter på sin fritid, vilket återspeglas i deras textskapande i skolan. Eftersom de populärkulturella texterna på så vis följer med in i klassrummen öppnar sig möjligheter att tillsammans med elever föra diskussioner och kritiska reflektioner om de texter de möter och de texter de skapar.

Därför föreslås att lärare använder elevers inspiration från den kultur de finner meningsfull i skolans textskapande aktiviteter. En undervisning som anknyter till elevers erfarenheter på ett strukturerat och genomtänkt sätt har potential att utveckla elevers analytiska förmåga och samtidigt möjliggöra att eleverna kan använda sina kunskaper från sina egna livsvärldar på ett kreativt sätt.

Sidan publicerades 2020-03-04 13:29 av Susanne Sawander


Relaterat

Svenska som andraspråk, Malmö den 8-9 sept

OBS! Nya datum: 8-9 sept. Ta del av föreläsningar om bl.a. bedömning i svenska som andraspråk, fördomar och funktioner gällande ungdomars språkanvändning i flerspråkiga miljöer, litteracitet för ungdomar som saknar eller har kort formell utbildning, uttalsundervisning med praktiska övningar samt kreativ skrivundervisning med cirkelmodellen. Välkommen!

Lite stöd till lärare i distansutbildning

Lärare får väldigt lite stöd och fortbildning i distansundervisning. Dessutom har de små möjligheter att påverka sin undervisningsmiljö, konstaterar Lena Dafgård som forskat om distanskurser inom högre utbildning.

Prov styr elevers skrivande i SO-ämnen

Högstadielevers skrivande i SO består mest av att reproducera kunskapsinnehåll för att klara prov, bli bedömda och få betyg. Skrivandet handlar mindre om att skriva för att förstå och lära sig tillsammans, visar Christina Lind som forskat om skrivpraktiker i SO-ämnena.

Socialization of verbal and nonverbal emotive expressions in young children

Tårar och tandagnisslan och "dumma dig" är vanliga känslouttryck när barn är små. Över tid försvinner dessa uttryck, men hur går det egentligen till och vilken roll spelar föräldrarna i socialiseringen? Det har Tove Gerholm undersökt i sin avhandling.

Simulated "real" worlds: Actions mediated through computer game play in science education

Elisabet M. Nilssons avhandling "Simulated "real" worlds: Actions mediated through computer game play in science education" undersöker varför, hur och om datorspel kan spela en roll i skolan och för undervisning i naturvetenskap.

Young today-adult tomorrow! Studies on physical status, physical activity, attitudes, and self-perception in children and adolescents

I avhandlingen "Young today - adult tomorrow!" har Ann-Christin Sollerhed undersökt barns fysiska status och aktivitetsnivå. Resultaten visar att fler skollektioner i idrott och hälsa kan öka barnens fysiska status och sakta ner växande BMI.

Lärarprofessionens genusordning. En studie av lärares uppfattningar om arbetsuppgifter, kompetens och förväntningar.

I Maria Hjalmarssons avhandling står lärarprofessionen och dess genusordning i fokus. Lärares uppfattningar om sin yrkeskompetens, sitt arbete och uppdrag samt hur de upplever förväntningar som riktas mot dem, är tre övergripande teman.

Undersökningar av sociovetenskapliga samtal i naturvetenskaplig utbildning

I avhandlingen "Undersökningar av sociovetenskapliga samtal i naturvetenskaplig utbildning" undersöker Barbro Gustafsson möjligheter och begränsningar hos sociovetenskapliga samtal mellan elever, där samtalens innehåll och form ges demokratisk betydelse.

Företagsamma elever: Diskurser kring entreprenörskap och företagsamhet i skolan

Eva Leffler visar i sin avhandling "Entreprenörskap och företagsamhet i skolan" att entreprenörskap och företagsamhet i skolan beskrivs med positiva förtecken, medan skolan generellt framställs som det motsatta.

Ännu icke godkänt. Lärares sätt att erfara betygssystemet och dess tillämpning i yrkesutövningen.

Att det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet, fem år efter införandet, fungerar otillfredsställande, konstaterar Bengt Selghed i sin avhandling "Ännu icke godkänt. Lärares sätt att erfara betygssystemet och dess tillämpning i yrkesutövningen."

Flickor och pojkar i idrottens läromedel. Konstruktioner av genus i ungdomstränarutbildningen

Hur konstrueras genus i de läromedel som används i ungdomstränarutbildningen? Syftet med Karin Grahns avhandling "Flickor och pojkar i idrottens läromedel" är att försöka förstå vilka kollektiva föreställningar om genus som finns inom idrotten.

Kränkningens livsförståelse – en religionsdidaktisk studie av livsförståelselärande i skolan

I avhandlingen "Kränkningens livsförståelse" har Christina Osbeck studert hur elever lär varandra värden och normer genom kränkningar, samtidigt som skolan tar avstånd från ett sådant beteende. Men hur ser den dominerande livsförståelsen ut i skolan?

Musikproduktion med föränderliga verktyg – en pedagogisk utmaning

Allt fler högskolestudenter vill bli musikproducenter och ta plats i den svenska musikindustrin. Samtidigt är musikproduktionsämnets snabba utveckling och föränderliga karaktär en utmaning för undervisande lärare. Det visar Jan-Olof Gullö i avhandlingen "Musikproduktion med föränderliga verktyg - en pedagogisk utmaning."

Building an ethical learning community in schools

Hur kan skolan arbeta med ett etiskt förhållningssätt i planering och undervisning? Och vilken betydelse har lärarnas bemötande för elevernas lärande? Om detta handlar Ulrika Bergmarks avhandling "Building an ethical learning community in schools".

Middle School Mediocrity; Quality and Inequality in Secondary Education

Centrala teman i Kristian Koerselmans avhandling "Middle School Mediocrity; Quality and Inequality in Secondary Education" är parallellskolesystem, linjedelning och segregering i högstadier och gymnasier.

Entreprenöriellt lärande: Gymnasieelevers skilda sätt att uppfatta entreprenöriellt lärande

Syftet med Annica Otterborgs avhandling "Entreprenöriellt lärande: Gymnasieelevers skilda sätt att uppfatta entreprenöriellt lärande" är att undersöka och beskriva de kvalitativt skilda sätt med vilka gymnasieelever uppfattar entreprenöriellt lärande i projektarbeten.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Tema: SKOLBIBLIOTEK
  Skolporten nr 2/2020 – ute 6 april

Tema: SKOLBIBLIOTEK

Drygt hälften av Sveriges elever saknar ett bemannat skolbibliotek. Nu har regeringen tillsatt en särskild utredare för att ändra på det.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Covid-19 och omställning till distansundervisning i svensk skola

Två forskare vid Stockholms universitet har genomfört en blixtstudie med syftet att snabbt synliggöra tidiga erfarenheter och lärdomar som lärare fått av att genomföra distansundervisning, samt utmaningar. Läs rapporten här (öppnas som pdf – uppdaterad).

Skolan kan vara av­görande för flickor med adhd

Svenny Kopp har ägnat stora delar av sitt yrkesliv kring forskning på flickor med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Nu har hon i en sammanställning uppmärksammat kunskapsutvecklingen kring flickor med adhd under åren 2000–2010. Dessa samlade kunskaper är oerhört viktiga för att dessa flickor ska få adekvat uppmärksamhet, stöd i tid och möjligheter till en likvärdig utbildning.

Undersökande arbetssätt – vem leder det bäst?

Varför lyckas inte dina förändringsinitiativ? Kanske är det dags att byta strategi. Sådant har Viviane Robinson, pedagogikprofessor på Nya Zeeland funderat över.

Boken om rektorn som gjorde rätt

Med sina ironiska och samtidigt allvarsamma beskrivningar av skolmiljön har lågstadieläraren Roberth Nordin fått tusentals läsare i böcker och på sociala medier.

Om skolorna stänger kan föräldrar bidra med struktur

Undervisningen vid högskolor, universitet och gymnasieskolor sker nu på distans för att bromsa pandemin. Näst på tur att stänga kan för- och grundskolor stå. Vilket stöd förväntas man som förälder ge sina barn när de inte får gå till skolan?