Foster youth’s sense of belonging in kinship, network, and traditional foster families: an interactive perspective on foster youth’s everyday life

Lena Hedin har skrivit en avhandling om ungdomars upplevelser av att komma till en fosterfamilj. – Jag ville studera hur det var att komma in i familjen utifrån ungdomarnas vardagliga liv och relationer, i familjen, i skolan med kamrater och i kontakten med den biologiska familjen, säger hon.

Fakta
Disputation

2012-01-13

Titel (eng)

Foster youth’s sense of belonging in kinship, network, and traditional foster families: an interactive perspective on foster youth’s everyday life

Författare

Lena Hedin

Handledare

Professor Elinor Brunnberg, Mälardalens Högskola, Universitetslektor, FD, docent i socialt arbete Ingrid Höjer, Göteborgs universitet

Opponent

Professor emeritus Gunvor Andersson Socialhögskolan Lunds universitet

Institution

Akademin för juridik, psykologi och socialt arbete

Lärosäte

Örebro universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs pressmeddelandet här
Läs Skolportens intervju med Lena Hedin

Svenskt abstrakt:

Avhandlingen visar på en ömsesidig relationsskapande process i fosterhemsplacerade ungdomars vardagsliv där ungdomarna kan vara aktörer delaktiga i att skapa och utveckla sina familje- och kamratrelationer, men också i att bryta dem. Syftet med avhandlingen är att belysa ungdomars vardagliga liv i sina olika sammanhang efter placering i olika typer av fosterfamiljer samt att identifiera processer som påverkar känslan av tillhörighet. Tre studier är baserade på djupintervjuer med 17 fosterhemsplacerade ungdomar. I den fjärde studien ingår även en uppföljningsintervju med 15 av de 17 ungdomarna. Studiens perspektiv utgår från familjen som socialt konstruerad med interaktiva ritualer där både vuxna och ungdomar är sociala aktörer. Studie I visar fosterhemsplacerade ungdomars motivation och förmåga att förbättra sina skolresultat, trots tidigare svåra skolproblem. Studien visar att ungdomarnas tillfredställelse med skolan är relaterad till kvalitén på omvårdnaden i fosterhemmet och tillkamratrelationerna. Studie II belyser betydelsen av både struktur och värme i fosterhemsplacerade ungdomars liv. Rutiner normaliserar deras vardagsliv. Känslomässig värme skapas genom att göra saker tillsammans. Humor och ett vänligt skämtande framstår som betydelsefullt i den inkluderande praktiken. I studie III visar ungdomarna i släkting- och nätverksfamiljer de starkaste sociala banden till sina fosterfamiljer och ungdomarna i traditionella fosterfamiljer de svagaste. Att inkludera nätverksfamiljer i studien tydliggör vikten av ungdomars möjlighet att påverka valet av fosterfamilj. Studie IV stärker tidigare resultat om värdet av gemensamma aktiviteter i fosterfamiljen och humorns betydelse för att skapa sociala band och en känsla av tillhörighet hos ungdomarna. Studien visar att även i traditionella fosterhem har ungdomar över tid kunnat stärka sina sociala band till fosterfamiljen. Fler unga än tidigare, framförallt flickor, rapporterar vid uppföljningsintervjun att de behöver stödsamtal eller behandling. Det visar på de fosterhemsplacerade ungdomarnas sårbarhet samtidigt som de oftast klarar av att hantera sin situation. Sammantaget visar denna avhandling att känslan av tillhörighet stärks av att ungdomarna i familjen får delta i beslut som rör dem själva och att familjen är en ’öppen fosterfamilj’ i mottagandet av ungdomen och dess biologiska föräldrar, men även att humor kan fungera som en dörröppnare in till fosterfamiljen.

Sidan publicerades 2012-05-28 23:29 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2012-06-05 09:57 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Barns rättigheter i utbildningen

Ann Quennerstedt: "The political construction of“ children’s rights in education – A comparative analysis of Sweden and New Zealand

Bris kunskap – nyckelhålsbilder av barns verklighet

Den ideella organisationen Bris lyfter fram eländiga beskrivningar av barns vardag. Men eftersom samtalen till Bris i genomsnitt inte är mer än 12 minuter långa, har organisationen inte mer än "nyckelhålsbilder" av barns vardag, menar forskaren Inger Lindblad.

Education and Fertility: Dynamic Interrelations between Women’s Educational Level, Educational Field and Fertility in Sweden

Karin Teschings avhandling "Education and Fertility: Dynamic Interrelations between Womens Educational Level, Educational Field and Fertility in Sweden" analyserar tre aspekter av sambandet mellan kvinnors utbildning och barnafödande.

Lärlingsläraren – en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning

Annica Lagströms avhandling "Lärlingsläraren - en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning" tar upp vad lärlingslärarens uppdrag blir när en stor del av utbildningen arbetsplatsförläggs och hur uppdraget formar lärlingsläraren?

Social and cognitive biases in large group decision settings

Det övergripande syftet med Emma Bäcks avhandling "Social and cognitive biases in large group decision settings" är att bidra till förståelse kring hur individer reagerar när beslut fattas i stora grupper.

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

Curriculum in the Era of Global Development – Historical Legacies and Contemporary Approaches

Det övergripande syftet med Beniamin Knutssons avhandling "Curriculum in the Era of Global Development - Historical Legacies and Contemporary Approaches" är att undersöka den historiska framväxten av, samt nutida ansatser inom, utbildning om globala utvecklingsfrågor i det svenska skolsystemet.

Middle School Mediocrity; Quality and Inequality in Secondary Education

Centrala teman i Kristian Koerselmans avhandling "Middle School Mediocrity; Quality and Inequality in Secondary Education" är parallellskolesystem, linjedelning och segregering i högstadier och gymnasier.

”Ja bare skrivar som e låter”: En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms

I Anna Greggas Bäckströms avhandling ""Ja bare skrivar som e låter": En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms" studeras en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker medfokus på sms såväl på standardsvenska som på dialekt.

Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.

Syftet med Christin Furus avhandling "Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare." är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket.

Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan.

I avhandlingen "Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan." studerar Fredrik Sjögren hur lärare, elever och föräldrar förhandlar om definitioner.

Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer

Syftet med Karin Kilhammars avhandling "Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer" är att öka kunskapen kring idén om medarbetarskap och hur den tar sig uttryck i organisationers praktik.

Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004

Mikael Hallenius avhandling "Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004" analyserar historieämnets plats i det svenska skolsystemet ur ett utbildningsfilosofiskt perspektiv.

Doing research in primary school: information activities in project-based learning

Syftet med Anna Lundhs avhandling "Doing research in primary school: information activities in project-based learning" är att beskriva och illustrera hur informationskompetenser tar form, och de möjligheter till lärande som barn möter, i informationsaktiviteter under de första skolåren i början av 2000-talet.

Students’ experiences and perceptions of good teaching practice

Kyriaki Doumas avhandling "Students' experiences and perceptions of good teaching practice" handlar om elevers erfarenheter och uppfattningar av god undervisningspraktik i litteratur och fysik under ett läsår på gymnasiet i Grekland.

Konferenser
Kommande disputationer
Rikskonferens
För högstadielärare i svenska
  Foto: Martin Stenmark

För högstadielärare i svenska

Den 1-2 februari 2018 arrangerar Skolporten en rikskonferens för dig som är högstadielärare i svenska. Bland talarna finns bland annat Jonas Hassen Khemiri, en av Sveriges mest hyllade och lästa yngre författare. Välkommen!

Läs mer & boka plats!
Lediga tjänster
Magasin Skolporten
Nytt nr ute 5/12!

Nytt nr ute 5/12!

Tema: Inkludering. Stor intervju med Gloria Ray Karlmark. Prova på-pris: 2 nr/99 kr!

Bli prenumerant
Konferens för dig som arbetar i
Förskolan

Förskolan

Förskolan ska erbjuda en pedagogisk verksamhet av hög kvalitet och samtidigt vara en trygg och rolig plats för de barn som går där. I den kommande revideringen av förskolans läroplan kommer det vara ett ökat fokus på undervisning - men vad innebär det i praktiken? Det och andra aktuella frågor kommer vi att djupdyka i under två dagar - med hjälp av aktuell forskning och praktiska erfarenheter. Välkommen!

Läs mer & boka plats
5 mest lästa på FoU

Han varnar för hemgjorda läromedel

Kvalitet och likvärdighet kräver bra läroböcker. De minskar också lärares arbetsbörda. Det hävdar bedömningsforskaren Tim Oates.

Anette Jahnke: Tappa inte tempot med praktiknära skolforskning

I förra veckan avgick Lena Adamsson som direktör för Skolforskningsinstitutet. Skälet anges vara bristande politiskt stöd då institutets resurser inte ökats – trots att regeringen talar om vikten om forskningsanknytning i skolan. Anette Jahnke undrar hur man trots allt kan hålla tempot uppe för den praktiknära skolforskningen.

En del av verkligheten – om barn, sexuella övergrepp och nätet

Hur vanligt är det med övergrepp på nätet? Hur mår de barn som blivit utsatta? Kan ett övergrepp som sker på nätet få lika allvarliga konsekvenser som övergrepp som sker utanför nätet? Vad säger forskningen? Läs rapporten från Stiftelsen Allmänna Barnhuset här (pdf).

Möter explosivitet med empati

Ross Greene tror inte att bestraffningar är utvecklande för vare sig barn eller vuxna. Hans tankar om empatiskt bemötande praktiseras inom bland annat skola, psykiatri och kriminalvård.

Så väcker du barns läslust – 7 tips för att få igång läsningen

Läs högt för barn redan från några månaders ålder och prata om innehållet i böckerna med dem. Det är några av de tips som läsexperten Maud Nilzén ger. ”Högläsning är fruktansvärt viktigt”, konstaterar hon.