Framåtsyftande bedömning i tidig läsundervisning: Teori och praktik

Ulrika B Andersson vill med sin avhandling bidra med kunskap om hur framåtsyftande bedömning kan användas och används av lärare som underlag för pedagogiska åtgärder i tidig läsundervisning.

Fakta
Disputation

2021-06-11

Titel (sv)

Framåtsyftande bedömning i tidig läsundervisning: Teori och praktik

Författare

Ulrika B Andersson

Handledare

Biträdande professor Stefan Gustafson, Linköpings universitet. Biträdande professor Håkan Löfgren, Linköpings universitet. Docent Linda Fälth, Linné­universitetet

Opponent

Professor Gunilla Sandberg, Mälardalens högskola

Lärosäte

Linköpings universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Ulrika B Andersson

Svenskt abstrakt:

Syfte är att bidra med kunskap om hur framåtsyftande bedömning kan användas och används av lärare som underlag för pedagogiska åtgärder i tidig läsundervisning. I avhandlingen har jag ett pragmatiskt förhållningssätt till både teorier och metoder. Avhandlingen bygger på fyra artiklar. Datainsamling gjordes genom artikelläsning (artikel I), fokusgruppsintervjuer (artikel Il) och narrativa intervjuer (artikel III) och testresultat (artikel IV). Resultaten analyserades med; Venn-diagram (I), tematisk analys (II), narrativ analys (lll) och variansanalys (IV). Resultaten visar att formativ bedömning och Response to intervention kan komplettera varandra och att kunskap om olika framåtsyftande förhållningssätt och teorier kan underlätta lärares professionella utveckling. Det framgår också att sociala bedömningsaspekter är viktiga i avkodningsundervisningen. Resultaten visar att en stor andel av eleverna i åk 1 har fortsatt behov av avkodningsträning även i slutet av åk 1. Bedömningsverktyg för läsundervisning behöver därför ge tydlig och återkommande information om elevens förmåga att avkoda. Resultaten visar att lärarnas användning av bedömningsverktyg påverkas av kontexten. Det handlar om att uppmärksamma specifika förutsättningar och att organisera bedömningspraktiken så att ett ömsesidigt och hållbart utbyte uppstår mellan läraren, eleven och bedömningsverktyget.

Sidan publicerades 2021-06-10 10:02 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-08-26 15:16 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Praktiska vardagsfrågor präglar lärarlagsmöten

Samtal i lärarlag rör sig oftast kring elevernas omsorg samt praktiska och vardagliga frågor som schema och logistikfrågor. Det konstaterar Anna Norrström som undersökt hur lärare samtalar på lärarlagsmöten.

Stort fokus på bedömning i historieundervisningen

Historielärare är måna om att anpassa undervisningen efter såväl läroplan som elever, och historieundervisningens fokus riktas allt mer mot bedömning. Det visar Jessica Jarhalls avhandling.

Lärlingsläraren – en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning

Annica Lagströms avhandling "Lärlingsläraren - en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning" tar upp vad lärlingslärarens uppdrag blir när en stor del av utbildningen arbetsplatsförläggs och hur uppdraget formar lärlingsläraren?

”Ja bare skrivar som e låter”: En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms

I Anna Greggas Bäckströms avhandling ""Ja bare skrivar som e låter": En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms" studeras en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker medfokus på sms såväl på standardsvenska som på dialekt.

Musikalisk lärandemiljö – planerade musikaktiviteter med småbarn i daghem

Syftet med Johanna Stills avhandling "Musikalisk lärandemiljö - planerade musikaktiviteter med småbarn i daghem" är att undersöka planerade musikaktiviteter i den musikaliska lärandemiljön på sju småbarnsavdelningar i daghem utgående från fyra olika aspekter: barnvisornas texter, barnvisornas melodier, musikens grundelement och instrumentanvändning.

Ett särskilt perspektiv på högre studier?: Folkhögskoledeltagares sociala representationer om högskola och universitet

Annelie Anderséns avhandling "Ett särskilt perspektiv på högre studier?: Folkhögskoledeltagares sociala representationer om högskola och universitet" syftar till att undersöka folkhögskoledeltagares sociala representationer om högskola och universitet.

Interkulturell undervisning – ett pedagogiskt dilemma. Talet om undervisning i svenska som andraspråk och i förberedelseklasser

Syftet med Lena Fridlunds avhandling "Interkulturell undervisning - ett pedagogiskt dilemma. Talet om undervisning i svenska som andraspråk och i förberedelseklasser" är att ta reda på hur talet om en åtskild undervisning för vissa elever formuleras och motiveras i dokument och av olika yrkesutövare inom ett grundskoleområde.

Historia i mänsklighetens tjänst: internationella riktlinjer och svensk gymnasieundervisning i historia, 1927-2002

Thomas Nygrens avhandling "Historia i mänsklighetens tjänst: internationella riktlinjer och svensk gymnasieundervisning i historia, 1927-2002" är en studie av internationella riktlinjer och historieundervisningen i Sverige 1927-2002. NF:s, UNESCO:s och Europarådets riktlinjer undersöks i förhållande till svenska styrdokument, lärares uppfattningar om och studenters arbete i historia.

Med kroppen som insats. Diskursiva spänningsfält i biologiundervisningen på högstadiet

Auli Arvola-Orlanders avhandling "Med kroppen som insats. Diskursiva spänningsfält i biologiundervisningen på högstadiet" är en studie av undervisning om människokroppen.

På jakt efter språk. Om språkdelen i gymnasieskolans svenskämne.

Syftet med Fredrik Hanssons avhandling "På jakt efter språk. Om språkdelen i gymnasieskolans svenskämne" är att beskriva och problematisera språkdelen i gymnasieskolans svenskämne.

Ripsteg mot spetskunskap i samisk matematik: lärares perspektiv på transformeringsaktiviteter i samisk förskola och sameskola

Ylva Jannok-Nutti vill med sin avhandling "Ripsteg mot spetskunskap i samisk matematik: lärares perspektiv på transformeringsaktiviteter i samisk förskola och sameskola" utifrån lärarperspektiv beskriva, analysera och försöka förstå transformering av utbildning i matematik så att ett samiskt perspektiv blir utgångspunkt för utbildningen.

Mellan frihet och kontroll: om läroplanskonstruktioner i svensk skola

Jan Morawski har studerat skilda läroplaner för den svenska skolan från 1800-talet till idag. I avhandlingen "Mellan frihet och kontroll: om läroplanskonstruktioner i svensk skola" diskuteras spänningsfältet mellan behovet av lokala självständiga beslut och ett överordnat centrum. Även läraridentiteten berörs.

Framing The Israel/Palestine Conflict in Swedish History School Textbooks

Michael Walls har i sin avhandling "Framing The Israel/Palestine Conflict in Swedish History School Textbooks" jämfört hur Israel-Palestina-konfliktens historia skildras i svenska läroböcker i historia och av lärare i samhällskunskap.

"Det kunde lika gärna ha hänt idag". Maj Bylocks Drakskeppstrilogi och historiemedvetande hos barn i mellanåldrarna.

Mary Ingemansson har i sin avhandling "Det kunde lika gärna ha hänt idag". Maj Bylocks Drakskeppstrilogi och historiemedvetande hos barn i mellanåldrarna" undersökt hur barn i åldrarna 9-12 upplever skönlitterära texter som används i historieundervisningen i förhållande till läroböckerna?

Tvåspråkighet hos döva skolelever: Processbarhet i svenska och narrativ struktur i svenska och svenskt teckenspråk

Krister Schönströms avhandling "Tvåspråkighet hos döva skolelever: Processbarhet i svenska och narrativ struktur i svenska och svenskt teckenspråk" behandlar döva specialskoleelevers tvåspråkigautveckling. Särskilt intresserar sig avhandlingen för hur elevernas svenska och teckenspråk utvecklas i skolåldern.

Historiemedvetande och identitet: Om historiens närvaro i några estniska ungdomars liv

I avhandlingen "Historiemedvetande och identitet: Om historiens närvaro i några estniska ungdomars liv" har Igor Potapenko studerat relationen mellan historiemedvetande och identitet hos skolungdomar i Estland.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Social interaktion och lek i förskolor för barn med särskilda utbildningsbehov

Studier har visat att barn med särskilda utbildningsbehov kan vara mindre engagerade i sociala interaktioner med sina kamrater.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

Undervisning i ett fritidshem för alla?

I en ny studie problematiseras fritidshemslärares perspektiv på stöd till elever i fritidshem. Artikeln av Marina Wernholm har skrivits inom ramen för Ifous FoU-program Fritidshemmets pedagogiska uppdrag.

Sömnbrist bland tonåringar – hur kan skolan stötta?

En ny forskningsstudie visar att mer än varannan tonåring sover mindre än åtta timmar per natt. För skolan och elevhälsan är det viktigt att uppmärksamma sömnvanornas betydelse för ungdomars hälsa, menar Malin Jakobsson, som är forskare vid Högskolan i Borås och tidigare varit verksam som skolsköterska.

Skolornas intagning segregerar eleverna

Olika intagningsregler till gymnasieskolan påverkar segregationen bland eleverna. Effekten är mindre än för andra faktorer, men ändå tydlig. Det visar en ny studie skriven av forskare vid Linköpings universitet.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!