Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande: En praxisorienterad studie med utgångspunkt i skolpraktiken

Catharina Tjernberg har analyserat faktorerna som ligger bakom framgångsrikt läs- och skrivlärande och de pedagogiska förutsättningarna som främjar reflekterande didaktiska färdigheter, med fokus på elevernas utveckling av läs- och skrivförmågan.

Fakta
Disputation

2013-05-23

Titel (sv)

Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande: En praxisorienterad studie med utgångspunkt i skolpraktiken

Titel (eng)

Success Factors in Teaching Reading and Writing: A praxis-oriented study based on school practices

Författare

Catharina Tjernberg

Handledare

Professor Eva Heimdahl Mattson, Stockholms universitet, Professor Mats Myrberg, Stockholm univer

Opponent

Docent Ulf Fredriksson, Stockholms universitet

Institution

Specialpedagogiska institutionen

Lärosäte

Stockholms universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs pressmeddelande här
Läs Skolportens intervju med Catharina Tjernberg här

Svenskt abstrakt:

Syftet med denna praxisorienterade studie var att med fokus på läs- och skrivlärande analysera framgångsfaktorer i lärares undervisning, samt undersöka vilka förutsättningar som finns i den pedagogiska miljön som kan tänkas främja ett reflekterat yrkeskunnande.

Skolverkets rapporter liksom stora internationella undersökningar visar på att den konsensus som läsforskningen uppnått under 2000-talet inte nämnvärt påverkat verksamheten ute på skolorna (Fredriksson, 2012; Skolverket, 2008, 2007a, 2007b). En bakomliggande fråga i studien är därför vad som krävs för att forskningsresultat framgångsrikt ska kunna förverkligas i skolpraktiken. Den praxisorienterade ansatsen har kommit till uttryck i deltagande observationer i klassrummen och reflekterande samtal med lärarna. Studien är gjord utifrån ett strategiskt urval av såväl skola som lärare. Både kvantitativa och kvalitativa data indikerade att skolan hade särskilda kvalifikationer. Lärarna i studien har valts ut på grund av sitt framgångsrika arbete med elevers läs- och skrivlärande, ett arbete som även inbegriper de elever som har verifierade läs- och skrivproblem.

Resultatet visar att lärarna använder olika metoder och arbetssätt för att möta den stora variationen i förutsättningar hos eleverna. Den pedagogiska gestaltningen karaktäriseras av hög aktivitet hos både elever och lärare. Samtalande, läsande, skrivande och räknande sker interaktivt. Ett överraskande mönster är lärarnas medvetna arbete med muntlig framställning i olika ämnen och genrer. Detta visar sig ge även elever som har svårigheter med att läsa och skriva möjlighet att nå framgång i en social kontext.

Vidare påvisas betydelsen av att lärare har en teoretisk förankring, då detta gör det möjligt för dem att se var eleverna befinner sig i kunskapsutvecklingen och att arbeta utifrån detta. En annan viktig slutsats, är att läraren i ögonblicket måste kunna uppmärksamma och se de pedagogiska möjligheterna, samt tolka och ta till vara de diagnostiska signaler som finns i klassrummet. Ännu en viktig slutsats är att framgångsrik läs- och skrivundervisning innebär att se läs- och skrivlärande i ett språkutvecklande sammanhang och att detta i hög grad handlar både om muntlighet och om skriftspråklighet.

Denna studie visar också att forskningen blir mer tillgänglig och upplevs av lärarna som mer angelägen, då forskarnas intresse vänds mot den pedagogiska praktiken och teori och praktik tillåts interagera. Detta öppnar upp möjligheter att införliva och etablera vetenskapliga teorier om lärande i skolpraktiken.

Sidan publicerades 2013-05-22 13:55 av Hedda Lovén
Sidan uppdaterades 2017-10-25 16:03 av Hedda Lovén


Relaterat

Kombination av metoder bäst för läsutvecklingen

Elever som får träna läsning med en kombination av olika metoder under en intensiv period gör större framsteg än elever som endast tränar med en metod, visar Linda Fälths forskning. – Lärare ska inte vara rädda för att kombinera olika metoder för elever som kämpar med sin läsning, säger hon.

Brist på lekfullt lärande i läs- och skrivundervisningen

Traditionellt lärarstyrda övningar dominerar undervisningen i läsande och skrivande i förskoleklass och årskurs ett. Det lämnar lite utrymme för elevernas egna erfarenheter och lekfulla utforskande av skriftspråket, säger forskaren Marianne Skoog.

School Choice, School Performance and School Segregation: Institutions and Design

När man reserverar platser för olika grupper blir skolorna mindre segregerade både vad gäller föräldrarnas utbildningsnivå och utländsk bakgrund jämfört med lotteri- och närhetsbaserade prioritetsstrukturer. Det visar Dany Kessel i sin avhandling.

Visual Attention to Faces, Eyes and Objects: Studies of Typically and Atypically Developing Children

Johan L. Kleberg har utforskat uppmärksamhet hos barn i skolåldern med autismspektrumtillstånd och tonåringar med social ångest.

English-medium instruction for young learners in Sweden: A longitudinal case study of a primary school class in a bilingual English-Swedish school

Hur betraktar personal och elever undervisning och lärande vad gäller språk och innehåll i den engelskspråkiga undervisningen på mellanstadiet i en svensk grundskola? Det är en av av huvudfrågorna i Jeanette Toths avhandling.

Characterizing chemical exposure : focus on children’s environment

Kristin Larsson presenterar i sin avhandling en metod för att överblicka information om kemikalieexponering. Avhandlingen bidrar vidare till ny kunskap om barns exponering för olika kemikalier i mat, hygienprodukter och inomhusmiljö.

Att (ut)bilda ett folk: Nationell och etnisk gemenskap i Sveriges och Finlands svenskspråkiga läroböcker för folk- och grundskola åren 1866-2016

Lina Spjut visar i sin avhandling att läroböcker har en roll i fostran till gemenskaper, främst nationella eller etniska gemenskaper

Physical Activity among Adolescents in a Swedish Multicultural Area – An Empowerment-Based Health Promotion School Intervention

Anders Fröberg har i sin avhandling utforskat utveckling och implementering av en skolintervention med fokus på egenmakt, kost och fysisk aktivitet som involverade ungdomar från ett svenskt multikulturellt område.

”Alla är ju med alla…” : Kamratskapande gruppinteraktioner i skolan

Maria Heintz vill med sin avhandling öka förståelsen för barns kamratskapande gruppinteraktioner i syfte att stödja lärarnas uppdrag att arbeta mot kränkande behandling.

A teacher-centred design system to integrate digital technologies in secondary mathematics classrooms

Miguel Perez har i sin avhandling utforskat förutsättningar där designforskare inom skolan kan lyckas med att skapa värdefulla och hållbara bidrag till matematiklärares utveckling.

Hate crime victimisation: consequences and interpretations

I Mika Anderssons avhandling vidgas definitionen av hatbrott genom att kön är med som en kategori. Hon pekar på att det finns ett symboliskt värde i att visa på att vissa hatbrott är motiverade av fördomar och hat mot personer av ett visst kön.

Automatic proficiency level prediction for Intelligent Computer-Assisted Language Learning

Ildikó Pilán  presenterar i sin avhandling en metod för automatisk analys av den språkliga komplexiteten i svenska texter.

Psychosocial Vulnerability Underlying Unhealthy Behaviours in Swedish Adolescents

Nästan 60 procent av 15–16-åriga ungdomar har minst två ohälsosamma beteenden, exempelvis rökning, alkohol, låg nivå av fysisk aktivitet. Det visar Ulrica Paulsson Do i sin avhandling.

Growth of schoolchildren: studies on somatic growth and deviant growth patterns such as weight loss and obesity and aspects of intake of breakfast and food items

Barn som bedöms som överviktiga enligt en tillväxtreferens kan ses som normalviktiga i en annan. Det konstaterar B. Bente Nilsen i sin avhandling.

Cognition in interned adolescents: aspects of executive functions and training

Kognitiva funktioner hos institutionsplacerade ungdomar kan förbättras något med fysisk träning. Men det tycks inte vara själva träningen som är orsaken till förbättringen, visar Olov Nordvall i sin studie.

Mot lärdomens topp: Svenska humanisters och samhällsvetares ursprung, utbildning och yrkesbana under 1900-talets första hälft

Vilken betydelse har olika typer av tillgångar för individers banor inom humaniora och samhällsvetenskap? Det är en av huvudfrågorna i Tobias Dalbergs avhandling.

Konferenser
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Valet 2018
  Nytt nr av Skolporten ute 16 maj!

Tema: Valet 2018

Forskarna om vilka som är de viktigaste skolpolitiska frågorna inför valet 2018. Dessutom: Stor intervju med Peyman Vahedi, om att driva förändring – och att inte vara i vägen som rektor.

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Så blir betygen i skrivning rättvisa

Att betygssätta en elev är svårt, inte minst när det handlar om komplexa handlingar som skrivande. Nyckeln till rättvisa betyg är att ge lärare möjlighet att kontinuerlig diskutera och utvärdera elevers skrivande i relation till den undervisning som ges, menar Per Blomqvist som forskat om lärares normer, beslut och samstämmighet när det gäller bedömning av gymnasieelevers skrivande.

Från psykisk ohälsa till framtidstro tack vare SIS-medel och följeforskning

Hur kan man vända en negativ spiral av psykisk ohälsa bland unga kvinnor på gymnasiet? Det går, även om det är lättare sagt än gjort. Det vet man på Restaurang- och livsmedelsprogrammet och Hotell- och turismprogrammet på Jämtlands gymnasium i Östersund.  

Promoting integration through child care: Lessons from Norway

Försök med avgiftsfri förskola i Oslo i områden med stor andel barn med utländsk bakgrund förbättrade barnens läsfärdighet och kunskaper i matematik. För flickor förbättrades även språkfärdigheterna. Det visar forskning som presenteras i en ny SNS-rapport. Resultaten pekar mot att förskolan har betydelse för social rörlighet bland barn med utländsk bakgrund, särskilt flickor. (pdf)

Hälsofrämjande projekt i förorten minskade inte ungas stillasittande

Medan det hälsobefrämjande projektet i Göteborgsförorten Angered pågick visade resultaten att ungdomarna var ungefär lika fysiskt aktiva som ungdomar från andra områden i Sverige, med högre socioekonomisk status. Men forskningen visar att det är svårt att få till en bestående förändring. Trots goda erfarenheter visade det sig att interventionen inte hade någon positiv effekt efter två år.

Tidskriften SO-didaktik nummer 5 2018

Nu finns det femte numret av SO-didaktik fritt tillgängligt på webben. SO-didaktik är en tidskrift om undervisning i geografi, historia, religion och samhällskunskap och vänder sig till lärare som undervisar i grundskolan och gymnasiet. Det femte numrets tema är undervisning och lärande utanför skolan samt materialitet.