Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande: En praxisorienterad studie med utgångspunkt i skolpraktiken

Catharina Tjernberg har analyserat faktorerna som ligger bakom framgångsrikt läs- och skrivlärande och de pedagogiska förutsättningarna som främjar reflekterande didaktiska färdigheter, med fokus på elevernas utveckling av läs- och skrivförmågan.

Fakta
Disputation

2013-05-23

Titel (sv)

Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande: En praxisorienterad studie med utgångspunkt i skolpraktiken

Titel (eng)

Success Factors in Teaching Reading and Writing: A praxis-oriented study based on school practices

Författare

Catharina Tjernberg

Handledare

Professor Eva Heimdahl Mattson, Stockholms universitet, Professor Mats Myrberg, Stockholm univer

Opponent

Docent Ulf Fredriksson, Stockholms universitet

Institution

Specialpedagogiska institutionen

Lärosäte

Stockholms universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs pressmeddelande här
Läs Skolportens intervju med Catharina Tjernberg här

Svenskt abstrakt:

Syftet med denna praxisorienterade studie var att med fokus på läs- och skrivlärande analysera framgångsfaktorer i lärares undervisning, samt undersöka vilka förutsättningar som finns i den pedagogiska miljön som kan tänkas främja ett reflekterat yrkeskunnande.

Skolverkets rapporter liksom stora internationella undersökningar visar på att den konsensus som läsforskningen uppnått under 2000-talet inte nämnvärt påverkat verksamheten ute på skolorna (Fredriksson, 2012; Skolverket, 2008, 2007a, 2007b). En bakomliggande fråga i studien är därför vad som krävs för att forskningsresultat framgångsrikt ska kunna förverkligas i skolpraktiken. Den praxisorienterade ansatsen har kommit till uttryck i deltagande observationer i klassrummen och reflekterande samtal med lärarna. Studien är gjord utifrån ett strategiskt urval av såväl skola som lärare. Både kvantitativa och kvalitativa data indikerade att skolan hade särskilda kvalifikationer. Lärarna i studien har valts ut på grund av sitt framgångsrika arbete med elevers läs- och skrivlärande, ett arbete som även inbegriper de elever som har verifierade läs- och skrivproblem.

Resultatet visar att lärarna använder olika metoder och arbetssätt för att möta den stora variationen i förutsättningar hos eleverna. Den pedagogiska gestaltningen karaktäriseras av hög aktivitet hos både elever och lärare. Samtalande, läsande, skrivande och räknande sker interaktivt. Ett överraskande mönster är lärarnas medvetna arbete med muntlig framställning i olika ämnen och genrer. Detta visar sig ge även elever som har svårigheter med att läsa och skriva möjlighet att nå framgång i en social kontext.

Vidare påvisas betydelsen av att lärare har en teoretisk förankring, då detta gör det möjligt för dem att se var eleverna befinner sig i kunskapsutvecklingen och att arbeta utifrån detta. En annan viktig slutsats, är att läraren i ögonblicket måste kunna uppmärksamma och se de pedagogiska möjligheterna, samt tolka och ta till vara de diagnostiska signaler som finns i klassrummet. Ännu en viktig slutsats är att framgångsrik läs- och skrivundervisning innebär att se läs- och skrivlärande i ett språkutvecklande sammanhang och att detta i hög grad handlar både om muntlighet och om skriftspråklighet.

Denna studie visar också att forskningen blir mer tillgänglig och upplevs av lärarna som mer angelägen, då forskarnas intresse vänds mot den pedagogiska praktiken och teori och praktik tillåts interagera. Detta öppnar upp möjligheter att införliva och etablera vetenskapliga teorier om lärande i skolpraktiken.

Sidan publicerades 2013-05-22 13:55 av Hedda Lovén
Sidan uppdaterades 2017-10-25 16:03 av Hedda Lovén


Relaterat

Kombination av metoder bäst för läsutvecklingen

Elever som får träna läsning med en kombination av olika metoder under en intensiv period gör större framsteg än elever som endast tränar med en metod, visar Linda Fälths forskning. – Lärare ska inte vara rädda för att kombinera olika metoder för elever som kämpar med sin läsning, säger hon.

Brist på lekfullt lärande i läs- och skrivundervisningen

Traditionellt lärarstyrda övningar dominerar undervisningen i läsande och skrivande i förskoleklass och årskurs ett. Det lämnar lite utrymme för elevernas egna erfarenheter och lekfulla utforskande av skriftspråket, säger forskaren Marianne Skoog.

Vem och vad kan man lita på? Ungdomars förhållningssätt till budskap om mat och ätande utifrån ett forskarinitierat rollspel.

Jenny Rendahl har undersökt hur ungdomar hanterar flödet av matrelaterade budskap.

Den kroppsliga läsningen: Bildningsperspektiv på litteraturundervisning

Djamila Fatheddines avhandling handlar om grundskolans litteraturundervisning med ett särskilt fokus på kroppslighet och bildningsaspekter.

Student Sustainability Consciousness: Investigating Effects of Education for Sustainable Development in Sweden and Beyond

Daniel Olsson har forskat om lärande för hållbar utveckling och elevers medvetenhet om hållbar utveckling.

A Multimodal Seamless Learning Approach Supported by Mobile Digital Storytelling

Susanna Nordmark har utforskat samspelet mellan design, informations- och kommunikationsteknik och lärande, genom att introducera ett komplett system bestående av arbetsmetod och stödtekniker för mobilt digitalt berättande avsett för lärande och undervisning.

Investigating and Validating Spoken Interactional Competence: Rater Perspectives on a Swedish National Test of English

Linda Borger bidrar med sin avhandling till tidigare forskning inom muntlig språkbedömning genom att undersöka både sociala, kontextuella aspekter och kognitiva färdigheter och processer som aktiveras i provformatet.

Vilan i förskolan 1910-2013: Visuella material och visuell metodologi

Sofia Grunditz har undersökt förskolans praktiker för vilan genom visuella analyser av videoetnografiska och arkivetnografiska material som visualiserar vilan vid olika tidpunkter under 1900-talet och början på 2000-talet.

Measures that matter: Facilitating literacy through targeted instruction and assistive technology

Thomas Nordström har utforskat två metoder för att förbättra elevers möjligheter att utveckla en funktionell läs- och skrivkunnighet.

Vilken mening!?: En blandad metodstudie i religionspsykologi av meningsskapandets betydelse för skolungdomar

Åsa Schumann har undersökt svenska elevers förmåga att uppleva sammanhang och mening i tillvaron och dess relation till viktiga områden i livet såsom kamratskap, skolsituationen, moral samt synen på existentiella och religiösa frågor.

Recognizing Disability and Ability in Young Autistic Children

Information från förskolan och bedömning av visuell förmåga kan förbättra tidig identifikation av AST. Det visar Elisabeth Nilsson Jobs i sin avhandling.

English Hemspråk: Language in Interaction in English Mother Tongue Instruction in Sweden

Kirsten Stoewer har undersökt samspelet mellan lärare och elever i modersmålsundervisning i engelska.

Perceiving emotions with a bilingual mind

Marie-France Champoux-Larsson har i sin avhandling bland annat undersökt hur barn mellan 6 och 8 år uppfattar känslor i tal baserat på deras grad av tvåspråkighet

Attention and Learning through the Eyes of the Emotional Brain

Manuel Oliva har undersökt sociala effekter, känslor kring lärande och visuell selektiv uppmärksamhet.

Lärares bedömningsspråk: Språkhandlingar, bedömning och språklig utformning i grundskolans skriftliga omdömen

Annelie Johansson har studerar grundskollärares bedömningsspråk i skriftliga omdömen och problematiserat språkbruket i relation till lärarnas erfarenheter av omdömesskrivande och till texternas institutionella och sociala kontext.

Språkhandlingar i flerspråkiga elevers gruppsamtal: en studie av identitetskonstruktion

Sofia Svensson har undersökt hur flerspråkiga elever konstruerar sina egna och varandras identiteter genom verbala och icke-verbala språkhandlingar i gruppsamtal utan en närvarande lärare.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Estetiska ämnen
  Skolporten nr 6/2018 – ute nu!

Tema: Estetiska ämnen

Vilken plats har de estetiska ämnena i skolan? Bidrar de till bättre resultat i andra ämnen? Eller är de helt enkelt viktiga i sin egen rätt? Intervju: Tillbaka till skolan. Psykologen Malin Gren Landell brinner för att minska elevers skolfrånvaro.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk, berättar om vikten att arbeta mångsidigt i undervisningen med skrivutveckling.

Läs intervjun
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Effekten av en lärare

Den amerikanska ekonomiprofessorn Eric Hanushek är respekterad världen över för sin forskning. Och han skräder inte orden om lärarkvalitetens betydelse för elevernas resultat.

Resultatdialog 2018

Resultatdialog presenterar svensk utbildningsvetenskaplig forskning som finansieras av Vetenskapsrådet. Sedan år 2005 har resultat från aktuella forskningsprojekt sammanfattats inom ramen för Resultatdialog, dels på en årlig konferens, dels i en antologi som kan laddas ner från Vetenskapsrådet.se. Läs antologin här (pdf).

Barn som gått i förskola har högre lön som vuxna

Längre utbildning och högre lön. Det är de långsiktiga effekterna av att gå i förskola. Däremot påverkas inte de kognitiva färdigheterna, visar en översikt av internationell forskning.

Låt det få ta tid

Glöm det ”magiska trollspöet.” Det tar tid att bygga upp en högkvalitativ elevhälsa. Varje skola måste arbeta utifrån sin verklighet. Det anser forskaren Pia Skott.

Arne Engström: Kontrareplik till Andreas Ryve

Arne Engström ger en motreplik till Andreas Ryve med flera angående effekten av storskaliga matematiksatsningar. Effekterna är svåra att påvisa och matematikutvecklingsresurser ska därför inte slösas bort på ineffektiva satsningar, menar Arne Engström.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats