Framing in educational practices. Learning activity, digital technology and the logic of situated action

Fakta
Disputation

2009-05-29

Titel (sv)

Framing i undervisningspraktiker Lärandeaktivitet, digital teknologi och logiken i situerad handling

Titel (eng)

Framing in educational practices. Learning activity, digital technology and the logic of situated action

Författare

Annika Lantz-Andersson

Handledare

Professor Mikael Alexandersson, Fil dr. Jonas Linderoth, Professor Roger Säljö, alla Göteborgs universitet

Opponent

Professor Ola Erstad, Oslo Universite

Institution

Institutionen för pedagogik och didaktik

Lärosäte

GU – Göteborgs universitet

Länkar
Läs avhandlingen i fulltext här (pdf)
Läs pressmeddelande
Läs Skolportens intervju med Annika Lantz-Andersson
Läs mer om Annika Lantz-Andersson

Svenskt abstrakt:

Bakgrunden till denna avhandling är ett intresse för mötet mellan etablerade, lokala skolpraktiker och digital teknologi. Idag används digital teknologi i de flesta verksamheter i samhället och däribland även i många skolsammanhang. Ännu så länge finns det dock relativt lite kunskap om vad som sker i aktiviteten när elever arbetar med digitala verktyg. Traditionellt har nya medier som införts i utbildningssammanhang omgetts av antingen misstänksamhet eller löften om att de kommer att revolutionera undervisningen. Digitala verktyg är inget undantag utan omges nu av antaganden av liknande karaktär, det vill säga att användningen av dessa verktyg kommer att innebära en fundamental förändring när det gäller lärande och undervisning. De påståenden om vinster som digital teknologi sägs innebära är diskutabel på flera sätt och den bas som forskningen vilar på är långt ifrån entydig. En anledning är att stor del av forskningsresultaten kommer ifrån mer eller mindre experimentella studier och kortsiktiga försöksverksamheter som har varit svåra att upprepa i en ordinär skolpraktik Detta bland annat då denna typ av experiment eller försöksverksamheter ofta har inneburit att stora resurser i form av forskare och expertis medverkat aktivt i situationen, där också specifika digitala verktyg använts och aktiviteten då blivit något utöver den löpande, dagliga skolaktiviteten. När sedan studien upprepats i en ordinär klassrumssituation så har inte samma resultat uppnåtts. I denna sammanläggningsavhandling bestående av en kappa och 3 artiklar, presenteras en del av dessa påståenden och relateras till de empiriska resultaten från studierna. Avhandlingen är gjord inom ramen för projekt DID (Design och Implementering av Digitala läromedel) som finansierats av LearnIT. En övergripande ambition har varit att studera vad det betyder för eleverna i en skolpraktik att digital teknik används och vad som blir definitionen av denna aktivitet. Genom att studera hur de digitala verktygen används av elever i en miljö där verktyget redan är en del av den dagliga verksamheten strävar analysen efter att undersöka vad som görs relevant i interaktionen mellan gymnasieelever i lärandeaktiviteter där de använder ett digitalt läromedel och löser benämnda uppgifter, så kallade lästal, i matematik.

Resultaten från de tre studierna visar att elevernas samtal och handlingar inte bara handlar om det matematiska innehållet utan också om olika funktionaliteter och designkvaliteter hos den digitala teknologin. Det digitala läromedlet inbjuder till vissa typer av aktiviteter, t.ex. iterativa överslagsberäkningar som inte nödvändigtvis har att göra med problemlösning av uppgiften ifråga. En rimlig förklaring till detta är att det inte kostar speciellt mycket i termer av tid och kraft för att skriva in nya siffror och göra nya beräkningar upprepade gånger. En annan förklaring är att responsen från det digitala läromedlet är neutral, dvs. å ena sidan tålmodig å andra sidan inte anpassad till de speciella förutsättningarna och individuella behov hos elever, något som kan sägas vara ett grundläggande värde hos lärare. Detta är beaktansvärt i förhållande till påståenden om att digital teknologi mer eller mindre är självinstruerande. Det empiriska resultatet visar snarare att avsaknaden av samspelet för med sig osäkerhet och flertydighet i aktiviteten, vilket innebär att eleverna inte betraktar sig själva som ansvariga för svårigheterna, utan förlägger problemet i olika funktionaliteter i det digitala läromedlet. Eleverna går då miste om möjligheten att lära sig ett visst innehåll, men ges också möjlighet att gå vidare med nästa uppgift utan ett ifrågasättande av sin egen förmåga att lösa den matematiska uppgiften. En annan resultatbild visar att i elevernas strävan efter en gemensam förståelse av vad uppgiften går ut på blir de hjälpta av att försöka ta designerns perspektiv. Således visar eleverna ett slags perspektivtagande i form av att diskutera och försöka tolka logiken i det digitala läromedlets design, för att förstå vad uppgiften går ut på så att arbetet kan fortgå.

Resultatet från denna studie pekar på vikten att belysa de olika löften om att revolutionera lärandet som omgärdar användandet av digitala verktyg med empirisk forskning. Det är intressant att notera att föreställningen om förbättrat lärande i förhållande till digital teknologi är så stark, trots att detta inte kunnat bevisas. I stället pekar mycket av den tidigare forskningen åt samma håll som resultaten av denna studie, nämligen att lärandeaktiviteten där digitala verktyg används leder till nya möjligheter och andra problem, förändrade pedagogiska situationer, nya relationer mellan elever och innehållet de skall utveckla kunskap om samt nya didaktiska situationer för lärare.

Utbildningspraktiker är generellt sett praktiker som är reglerade av olika regler, läroplaner etc. samt som ofta hårt är styrda av ett strikt tidsschema. Om syftet är att förändra dessa till mer flexibla, motiverande och engagerande praktiker, har historien visat att det inte är möjligt att avgöra hur det skall göras med ett perspektiv utifrån; det bör istället utföras i relation till den existerande praktikens villkor. En intressant fråga är på vilka sätt tekniken kan integreras i klassrumsarbete så att eleverna lär sig ett innehåll, men via digital teknologi. Som resultaten av föreliggande studie visar, är det tveksamt vad elever lär sig om innehållet när aktiviteten i stor utsträckning handlar om funktionaliteter i det digitala läromedlet. Frågan som måste ställas är då hur digitala teknologier kan integreras i klassrumspraktiker på ett sådant sätt att hänsyn tas till praktikens villkor?

Sidan publicerades 2009-05-12 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-29 10:51 av


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Margareta Serder: Vad kan forskningen (inte) bidra med?

Det är nu ett helt decennium sedan formuleringen om att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet infogades i den svenska skollagen. Många hyllmeter har sedan dess ägnats åt uttolkningar av vad formuleringen egentligen innebär. Det skriver Margareta Serder, lektor vid Malmö universitet, i en debattartikel i Skolportens magasin.

”Det mest hoppingivande du kommer att läsa på länge”

Jag vill göra reklam för en rapport. Det är en rapport om ett misslyckande och har den kanske nedslående titeln: ”Varför förbättras inte elevresultaten trots alla insatser?” och är framtagen av Åsa Hirsch och Annette Jahnke för Ifous. Läs den! skriver skolexperten Per Kornhall i ett blogginlägg.

Lärare blir kontrollanter av elevernas läsning

Elevernas läslust kommer i andra hand i undervisningen av skön­litteratur i gymnasiet. Det som styr är en instrumentell syn där eleverna kan behöva kontrolleras, visar en studie vid Umeå universitet.

Ensamheten ökar hos unga

Upplevda sömnproblem och upplevd dålig hälsa har ökat markant mellan åren 2000 och 2016 i en stor grupp män och kvinnor i den arbetsföra befolkningen. Det visar forskning från Gymnastik- och idrottshögskolan.

Forskning: Rektorer tvingas nedprioritera likabehandlingsarbetet

Skolors arbete mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier nedprioriteras ofta – trots att rektorerna ser uppdragen som ett av de viktigaste i skolan.  Det visar ny forskning från Luleå tekniska universitet.