Från datasal till en-till-en. En studie av lärares erfarenheter av digitala resurser i undervisningen

Studiens syfte är att beskriva och analysera gymnasielärares erfarenheter av att använda digitala resurser i undervisningen. Ann-Katrin Perselli undersöker också relationen mellan lärare och elever, och elevernas erfarenheter av digitala resurser.

Fakta
Disputation

2014-09-26

Titel (sv)

Från datasal till en-till-en. En studie av lärares erfarenheter av digitala resurser i undervisningen

Författare

Ann-Katrin Perselli

Handledare

Christina Segerholm, professor (Mittuniversitetet. Ola Lindberg, docent, Mittuniversitetet

Opponent

Eva Alerby, professor, Luleå tekniska universitet

Institution

Avdelningen för utbildningsvetenskap

Lärosäte

Mittuniversitetet

Länkar
Läs avhandlingen här (pdf)
Läs Skolportens intervju med Ann-Katrin Perselli här

Svenskt abstrakt:

I avhandlingen presenteras en studie av gymnasielärares erfarenheter av att använda digitala resurser. Studien genomfördes 2010-2012 i en gymnasieskola där eleverna nyligen hade tilldelats var sin bärbar dator, så kallade en-till-en dator. Studiens syfte var att beskriva och analysera gymnasielärares erfarenheter av att använda digitala resurser i undervisning. I studien deltog fyra gymnasielärare, tre män och en kvinna, från två gymnasieskolor. Insamlingen av empiriskt material genomfördes med intervjuer och deltagande observationer. Dessutom genomfördes även gruppintervjuer och informella samtal med gymnasielärarnas kollegor och elever. Studiens teoretiska ansats har sin grund i fenomenologisk filosofi. Konkret innebär det ett antagande om att grunden för gymnasielärarnas användning av digitala resurser i undervisningen utgjordes av deras erfarenheter och livsvärld.

Studiens resultat visar att gymnasielärarna hanterade ny digital teknik och utformade lärmiljöer till eleverna med utgångspunkt i personliga didaktiska förhållningssätt och antaganden om elevernas intresse för digitala resurser. Gymnasielärarnas relationsarbete och skapande av tillit och förtroende hos eleverna visade sig ha betydelse för hur, och i vilken grad, digitala resurser kunde användas i undervisningen.

I studien framträder hos lärarna förväntningar på vad de digitala resurserna ska kunna bidra med i undervisningen. Lärarna visar förförståelse för att de med hjälp av digitala resurser ska kunna effektivisera undervisningen för att få mer tid för: innehållet i kursplanerna, till elever i behov av extra stöd, och till fortbildning. Studien visar dock att när det är ont om tid använder lärarna digitala resurser som de redan har erfarenhet av, och som de vet fungerar för eleverna. Lärarna saknar tid för att utveckla sina erfarenheter av och kunskaper om digitala resurser, och därmed även sin undervisning. När erfarenheter av digitala resurser som pedagogiska hjälpmedel i undervisningen saknas, är det sannolikt så att användning av en-till-en datorerna begränsas till informationssökning och textproduktion. Rimligen får lärarnas möjlighet att lära sig använda digitala resurser utifrån sina förhållningssätt betydelse för hur väl implementering av nya digitala resurser i en skola faller ut.

Sidan publicerades 2014-09-16 15:47 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-02-04 13:15 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Ojämlik utbildning i digitala tekniker

Användningen av digitala verktyg i undervisningen beror helt och hållet på vilken lärare eleven har. Det gör att en del elever hamnar långt efter, visar ny forskning.

Egen dator fördjupar inte elevernas kunskaper

Elever som deltar i satsningar på en dator per elev har inte djupare kunskaper än elever som har varit utan dator, visar Håkan Fleischers studie.

Lärlingsläraren – en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning

Annica Lagströms avhandling "Lärlingsläraren - en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning" tar upp vad lärlingslärarens uppdrag blir när en stor del av utbildningen arbetsplatsförläggs och hur uppdraget formar lärlingsläraren?

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

Social and cognitive biases in large group decision settings

Det övergripande syftet med Emma Bäcks avhandling "Social and cognitive biases in large group decision settings" är att bidra till förståelse kring hur individer reagerar när beslut fattas i stora grupper.

Curriculum in the Era of Global Development – Historical Legacies and Contemporary Approaches

Det övergripande syftet med Beniamin Knutssons avhandling "Curriculum in the Era of Global Development - Historical Legacies and Contemporary Approaches" är att undersöka den historiska framväxten av, samt nutida ansatser inom, utbildning om globala utvecklingsfrågor i det svenska skolsystemet.

Middle School Mediocrity; Quality and Inequality in Secondary Education

Centrala teman i Kristian Koerselmans avhandling "Middle School Mediocrity; Quality and Inequality in Secondary Education" är parallellskolesystem, linjedelning och segregering i högstadier och gymnasier.

”Ja bare skrivar som e låter”: En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms

I Anna Greggas Bäckströms avhandling ""Ja bare skrivar som e låter": En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms" studeras en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker medfokus på sms såväl på standardsvenska som på dialekt.

Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.

Syftet med Christin Furus avhandling "Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare." är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket.

Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan.

I avhandlingen "Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan." studerar Fredrik Sjögren hur lärare, elever och föräldrar förhandlar om definitioner.

Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer

Syftet med Karin Kilhammars avhandling "Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer" är att öka kunskapen kring idén om medarbetarskap och hur den tar sig uttryck i organisationers praktik.

Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår

Syftet med Ulrika Magnussons avhandling "Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår" är att beskriva och jämföra skriftspråksutvecklingen hos en­ och flerspråkiga elever i de övre tonåren.

Doing research in primary school: information activities in project-based learning

Syftet med Anna Lundhs avhandling "Doing research in primary school: information activities in project-based learning" är att beskriva och illustrera hur informationskompetenser tar form, och de möjligheter till lärande som barn möter, i informationsaktiviteter under de första skolåren i början av 2000-talet.

Decision-making in health issues: Teenagers’ use of science and other discourses

Syftet med Mats Lundströms avhandling "Decision-making in health issues: Teenagers' use of science and other discourses" är att utveckla kunskap om unga individers resonemang och hur de motiverar sina ställningstaganden avseende tillförlitlighet och beslutsfattande i frågor med anknytning till hälsa.

”Vi har nästan blivit för bra”: lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik

Syftet med Ingrid Granboms avhandling ""Vi har nästan blivit för bra": lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik" är att beskriva och analysera lärarnas konstruktion av mening och vardagskunskap beträffande förskolan som pedagogisk praktik.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju med den kanadensiske skolforskaren Steven Katz som gärna talar om för lärare att deras fortbildning ger klena resultat – och varför. Stort tema om komvux i förändring.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Kan hälsoenkäter skada elevernas hälsa?

Hälsoenkäter som görs i skolan kan göra elever medvetna om sin socioekonomiska position, visar en forskningsstudie vid Linköpings universitet. "Vissa upplevde skam och funderade på att dölja sanningen för att skydda sig och sin familj", säger Anette Wickström, biträdande professor i kritiska barnstudier.

Många pusselbitar bakom lyckad skolstart

Kid är sex år och går första året på grundsärskolan i Ljungaverk i Ånge. Hans skolstart var mycket väl förberedd och det lade grunden för en positiv utveckling.

Bokrecension: Förändring i praktiken

Att skapa en skolkultur med elevcentrerat professionellt lärande är bland det viktigaste en skolledare kan göra – men också bland det svåraste. Boken tydliggör både komplexiteten och hur den kan hanteras, skriver Peter Fowelin i en recension av boken Leda professionellt lärande – utifrån adaptiv kompetens av Deidre Le Fevre, m.fl.

”Spaningar” – den perfekta utomhusverksamheten

Under pandemin har många förskolor flyttat alltmer av verksamheten utomhus. På Skorstenen i Råcksta har det påverkat pedagogiken i grunden.

Flimmer kan hjälpa barn som har svårt att läsa

”Myrornas krig” kan hjälpa barn med läs- och skrivsvårigheter, visar en ny svensk-norsk studie. ”Det visuella bruset kan jämföras med att ge barnen ett par glasögon. Effekten på läsning och minne är omedelbar,” säger en lektor i pedagogik.