Från samhällsmoder till forskarbehörig lärare: Kontinuitet och förändring i en lokal förskollärarutbildning

Fakta
Disputation

2008-12-09

Titel (sv)

Från samhällsmoder till forskarbehörig lärare: Kontinuitet och förändring i en lokal förskollärarutbildning

Titel (eng)

From Mother of Society to a Teacher Qualified for Post-graduate Studies Continuity and Change in a Local Pre-school Education.

Författare

Britt Tellgren

Handledare

Professir Agneta Linné, Örebro universitet, Professor Sangeeta Bagga Gupta, Örebro universitet

Opponent

Professor Jan-Erik Johansson, Høgskolen i Oslo, Norge

Institution

Pedagogiska institutionen, HPS-akademin

Lärosäte

ÖU – Örebro universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Britt Tellgren
Disputation 9 december

Svenskt abstrakt:

I avhandlingen Från samhällsmoder till forskarbehörig lärare – förändring och kontinuitet i en lokal förskollärarutbildning belyses och analyseras bärande värden och föreställningar i en lokal förskollärarutbildning från 1900-talets början till några år in i 2000-talet. Genom att göra nedslag vid olika tidpunkter i dess historia belyses den tradition som den lokala förskollärarutbildningen befunnit sig och befinner sig i. Av särskilt intresse har jag ägnat vilka bärande värden och föreställningar som genom tiderna har förmedlats för att utbilda en fullvärdig förskollärare, det vill säga vad en blivande barnträdgårdsledarinna/förskollärare förväntades vara och vad hon/han förväntades kunna, och hur dessa värden och föreställningar har förändrats och behållits genom åren. Studien belyser även hur dessa bärande värden och föreställningar har förändras och behållits i mötet med andra lärarutbildningstraditioner och i mötet med traditionellt akademiska värden. Eftersom förskollärarutbildningen är förankrad i en kvinnligt grundad tradition har det funnits en strävan att även anlägga ett genusperspektiv i studien.
Studien bygger på intervjustudier med 22 lärare och handledare i kombination med studier av Pedagogiska institutionens arkivmaterial Örebro universitet och från universitetsbiblioteket i Örebro.

Avhandlingen tar sin teoretiska utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv där begreppet röster från kollektiva minnen (Wertsch 2002) har använts och utvecklats. De värden och föreställningar som medieras har beskrivits med hjälp av röster som ingår i det kollektiva minnet. Dessa röster har setts som spår och trådar som behövde samlas ihop till en väv för att synliggöras. Begreppet kunskapskultur har fått gestalta den väven när det gäller vilken kunskap som anses giltig för att bli en fullvärdig förskollärare. Begreppet legitim perifert deltagande (Lave & Wenger 2003) har använts för att gestalta vad en blivande förskollärare förväntades vara i en praktikgemenskap.

Resultaten visar bland annat att det har skett stora förändringar i det kollektiva minnet av den lokala förskollärarutbildningen under hela 1900-talet och en bit in i 2000-talet. De sju periodindelningar som utifrån intervjuer och arkivmaterial har skapats är: Samhällsmodern- formering av en kvinnlig verksamhet (ca 1902 942); Allomfattande barnträdgårdsledarinna (ca 1942 1963); Personlighetsutveckling och barnobservationer (ca 1963 1972); Utvecklingspsykologi och dialogpedagogik (ca 1972 1977); Högskoleutbildad samhällsmedborgare (ca 1977 1993); Reflekterande barnpedagog (ca 1993 2001) samt Forskarbehörig lärare för yngre åldrar (ca 2001 2007).

Mitt bidrag är att ge en bild av en lokal förskollärarutbildning hur dess kollektiva minne förändrats och vad som hållits kvar som också är ett bidrag till att också förstå dagens lärarutbildning med inriktning mot de lärare som skall arbeta i förskolan och mot de yngre åldrarna. Ett annat bidrag är även en teoretisk diskussion om hur begreppet kollektivt minne skulle kunna användas och hur en historisk förändring och kontinuitet över tid skulle kunna förstås.

Avhandlingsarbetet har skett inom det av Vetenskapsrådet finansierade forskningsprojektet När praktikgrundad kunskap möter högskolan kontinuitet och förändring i lärarutbildning, med Agneta Linné och Boel Englund som vetenskapliga ledare.

Sidan publicerades 2008-11-24 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-04-11 11:28 av


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 14 december!

Nytt nr ute 14 december!

TEMA: Utveckla undervisningen! Så lär sig eleverna bäst, enligt forskningen. INTERVJU: Ebba Hildén vill lyfta förskollärares ledarskap.

Prova på-pris! 2 nr/99 kr!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Bra förskola avgörande för välfärdssamhället

Förskolan klarar inte att leva upp till skollagens krav på likvärdighet, larmar Sven Persson, seniorprofessor i pedagogik vid Malmö universitet.

Lockdown schooling: research from across the world shows reasons to be hopeful

Lockdown has shown how complementary digital learning can be to in-person schooling.

På väg mot en innovationsstrategi som möter verklighetens krav

Det övergripande målet i Academedias strategiska ramverk, Färdplan 2023, är att vara ett utbildningsföretag som är marknadsledande inom områdena lärande, attraktivitet, effektivitet och innovation.

Didaktiska val ur ett genusperspektiv i skolämnet idrott och hälsa

Inga Oliynyk har i sin avhandling i pedagogik undersökt hur lärare i idrott och hälsa genom sina didaktiska val implementerar de riktlinjer om jämställdhet som beskrivs i läroplanen. Resultaten i avhandlingen visar att det är en komplex fråga som är avhängig många faktorer.

Huvudvärk och nedstämdhet – stress i skolan ökar psykisk ohälsa hos unga

Sociala påfrestningar i skolan och hemma kan påverka den psykiska ohälsan hos unga, visar en ny avhandling av Victoria Lönnfjord, doktor i socialt arbete vid Karlstads universitet. ”Det gäller ju sociala påfrestningar i skolan, men också relaterat till familjen och individen själv och hur det här associeras till psykosomatiska besvär”, säger hon.