Dela:

Från språkpolicy till språkanvändning: Språkpolicy och samisk utbildning i Sverige: Ideologier, implementering och rum för samisk språkanvändning

Kristina Belancic visar att både styrdokument och individers egna uppfattningar innebär såväl möjligheter som hinder för användning av samiska i sameskolan.

Fakta
Disputation

2020-06-05

Titel (sv)

Från språkpolicy till språkanvändning: Språkpolicy och samisk utbildning i Sverige: Ideologier, implementering och rum för samisk språkanvändning

Titel (eng)

Language policy and Sami education in Sweden: Ideological and Implementational Spaces for Sami language use

Författare

Kristina Belancic

Handledare

Professor Eva Lindgren, Umeå universitet Professor Patrik Lantto, Umeå universitet Ylva Jannok Nutti

Opponent

Professor Hilde Sollid, UiT Tromsö

Institution

Institutionen för språkstudier

Lärosäte

Umeå universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs pressmeddelande
Läs Skolportens intervju med Kristina Belancic

Svenskt abstrakt:

Utgångspunkt i detta avhandlingsarbete är lärares iakttagelse att allt färre elever som går i sameskolan använder samiska i sin vardag. Tidigare forskning har visat att elever kan sakna sammanhang där minoritetsspråken används och i relation till det samiska språket har hemmet och skolan beskrivits som de två viktigaste språkarenorna. I hemmet spelar föräldrar en viktig roll när det gäller att föra språket vidare till sina barn medan det i skolan är lärare som är ansvariga för arbetet med elevers språkutveckling. Sedan 2011 finns en egen läroplan för sameskolan (Skolverket 2019), där vikten av arbete med samiska normer, traditioner och språk lyfts. Samtidigt beskrivs denna läroplan bygga på den svenska läroplanen. Forskning visar att policydokument, som till exempel läroplanen, kan innebära både möjligheter och hinder för användning av minoritetsspråk och urfolksspråk. Å ena sidan möjliggör policydokument flerspråkighet genom att erkänna urfolksspråken och minoritetsspråken. Å andra sidan riskerar flerspråkighet i klassrummet att hämmas då dessa språk inte anges som undervisningsspråk och anses inte lika viktiga som huvudspråket i policydokumentet (Hornberger och Johnson 2007).

Hornbergers koncept visar hur språkuppfattningar, språkkunskaper, språkpraktiker och språkanvändning samspelar med varandra för att forma nya policyarenor. Skapandet av sådana nya policyarenor kan stödja lärares och elevers samiska språkanvändning. Artikel 2 visar att det finns utrymme för användning av det samiska språket utifrån kursplanen för samiska, men att detta utrymme samtidigt är begränsat. Det blir då upp till läraren att fylla detta utrymme med aktiviteter och praktiker som har en positiv inverkan på elevernas språkutveckling. Artikel 3, som poängterar platsens och lekens betydelse för språkanvändning, indikerar möjligheter för lärare inkludera utomhusaktiviteter i sin undervisning för att gynna elevernas utveckling av användning av samiska i muntlig kommutation. Likaså har elever möjligheter att påverka språkanvändning som en viktig del av den dynamiska relationen mellan språk, policydokument och lärare. Som artikel 1 lyfter är elevernas positiva attityder gentemot samiska, viljan att använda samiska och att man känner stolthet faktorer som kan påverka elevernas språkanvändning positivt. Dessutom indikerar artikel 4 att elevernas uppfattningar kan påverka deras egna språkpraktiker, men även skapa nya arenor för samisk språkanvändning. Denna språkanvändning kräver dock stöd från det samiska och svenska samhället för att möjliggöra en positiv utveckling av språkanvändningen. Därför är det viktigt att möjligheter öppnas upp för olika aktörer som lärare, elever, myndigheter, men även forskare att diskutera dessa frågor vidare.

Sidan publicerades 2020-06-01 09:57 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-09-02 15:18 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Engelska är språkidealet inom högre utbildning

Flerspråkighet värderas inte inom högre utbildning, i stället finns en idé om att det räcker med engelska. Susanne Strömberg Jämsvis forskning visar också att nationella minoritetsspråk och stora invandrarspråk inte finns med i någon språkpolicy för högre utbildning.

Minoritetsspråkiga barns rätt till likvärdig undervisning – en utmaning för förskolan

Flerspråkighet är fortfarande inte en del av förskolans övriga verksamhet. Det konstaterar Ellinor Skaremyr som visar att undervisning i förskolan inte är likvärdig vad gäller barns möjligheter att få utveckla språk, identitet och kulturell tillhörighet.

Education and Fertility: Dynamic Interrelations between Women’s Educational Level, Educational Field and Fertility in Sweden

Karin Teschings avhandling "Education and Fertility: Dynamic Interrelations between Womens Educational Level, Educational Field and Fertility in Sweden" analyserar tre aspekter av sambandet mellan kvinnors utbildning och barnafödande.

Lärlingsläraren – en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning

Annica Lagströms avhandling "Lärlingsläraren - en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning" tar upp vad lärlingslärarens uppdrag blir när en stor del av utbildningen arbetsplatsförläggs och hur uppdraget formar lärlingsläraren?

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

Social and cognitive biases in large group decision settings

Det övergripande syftet med Emma Bäcks avhandling "Social and cognitive biases in large group decision settings" är att bidra till förståelse kring hur individer reagerar när beslut fattas i stora grupper.

Curriculum in the Era of Global Development – Historical Legacies and Contemporary Approaches

Det övergripande syftet med Beniamin Knutssons avhandling "Curriculum in the Era of Global Development - Historical Legacies and Contemporary Approaches" är att undersöka den historiska framväxten av, samt nutida ansatser inom, utbildning om globala utvecklingsfrågor i det svenska skolsystemet.

”Ja bare skrivar som e låter”: En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms

I Anna Greggas Bäckströms avhandling ""Ja bare skrivar som e låter": En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms" studeras en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker medfokus på sms såväl på standardsvenska som på dialekt.

Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.

Syftet med Christin Furus avhandling "Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare." är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket.

Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer

Syftet med Karin Kilhammars avhandling "Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer" är att öka kunskapen kring idén om medarbetarskap och hur den tar sig uttryck i organisationers praktik.

Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004

Mikael Hallenius avhandling "Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004" analyserar historieämnets plats i det svenska skolsystemet ur ett utbildningsfilosofiskt perspektiv.

Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår

Syftet med Ulrika Magnussons avhandling "Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår" är att beskriva och jämföra skriftspråksutvecklingen hos en­ och flerspråkiga elever i de övre tonåren.

Doing research in primary school: information activities in project-based learning

Syftet med Anna Lundhs avhandling "Doing research in primary school: information activities in project-based learning" är att beskriva och illustrera hur informationskompetenser tar form, och de möjligheter till lärande som barn möter, i informationsaktiviteter under de första skolåren i början av 2000-talet.

Applying the ICF-CY to identify everyday life situations of children and youth with disabilities

Margareta Adolfssons avhandling "Applying the ICF-CY to identify everyday life situations of children and youth with disabilities" fokuserar på vardagssituationer för barn och ungdomar med funktionsnedsättningar.

”Vi har nästan blivit för bra”: lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik

Syftet med Ingrid Granboms avhandling ""Vi har nästan blivit för bra": lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik" är att beskriva och analysera lärarnas konstruktion av mening och vardagskunskap beträffande förskolan som pedagogisk praktik.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nr 3 2021

Nr 3 2021

Intervju med den kanadensiske skolforskaren Steven Katz som gärna talar om för lärare att deras fortbildning ger klena resultat – och varför. Stort tema om komvux i förändring.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser