Dela:

Från språkpolicy till språkanvändning: Språkpolicy och samisk utbildning i Sverige: Ideologier, implementering och rum för samisk språkanvändning

Kristina Belancic visar att både styrdokument och individers egna uppfattningar innebär såväl möjligheter som hinder för användning av samiska i sameskolan.

Fakta
Disputation

2020-06-05

Titel (sv)

Från språkpolicy till språkanvändning: Språkpolicy och samisk utbildning i Sverige: Ideologier, implementering och rum för samisk språkanvändning

Titel (eng)

Language policy and Sami education in Sweden: Ideological and Implementational Spaces for Sami language use

Författare

Kristina Belancic

Handledare

Professor Eva Lindgren, Umeå universitet Professor Patrik Lantto, Umeå universitet Ylva Jannok Nutti

Opponent

Professor Hilde Sollid, UiT Tromsö

Institution

Institutionen för språkstudier

Lärosäte

Umeå universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs pressmeddelande
Läs Skolportens intervju med Kristina Belancic

Svenskt abstrakt:

Utgångspunkt i detta avhandlingsarbete är lärares iakttagelse att allt färre elever som går i sameskolan använder samiska i sin vardag. Tidigare forskning har visat att elever kan sakna sammanhang där minoritetsspråken används och i relation till det samiska språket har hemmet och skolan beskrivits som de två viktigaste språkarenorna. I hemmet spelar föräldrar en viktig roll när det gäller att föra språket vidare till sina barn medan det i skolan är lärare som är ansvariga för arbetet med elevers språkutveckling. Sedan 2011 finns en egen läroplan för sameskolan (Skolverket 2019), där vikten av arbete med samiska normer, traditioner och språk lyfts. Samtidigt beskrivs denna läroplan bygga på den svenska läroplanen. Forskning visar att policydokument, som till exempel läroplanen, kan innebära både möjligheter och hinder för användning av minoritetsspråk och urfolksspråk. Å ena sidan möjliggör policydokument flerspråkighet genom att erkänna urfolksspråken och minoritetsspråken. Å andra sidan riskerar flerspråkighet i klassrummet att hämmas då dessa språk inte anges som undervisningsspråk och anses inte lika viktiga som huvudspråket i policydokumentet (Hornberger och Johnson 2007).

Hornbergers koncept visar hur språkuppfattningar, språkkunskaper, språkpraktiker och språkanvändning samspelar med varandra för att forma nya policyarenor. Skapandet av sådana nya policyarenor kan stödja lärares och elevers samiska språkanvändning. Artikel 2 visar att det finns utrymme för användning av det samiska språket utifrån kursplanen för samiska, men att detta utrymme samtidigt är begränsat. Det blir då upp till läraren att fylla detta utrymme med aktiviteter och praktiker som har en positiv inverkan på elevernas språkutveckling. Artikel 3, som poängterar platsens och lekens betydelse för språkanvändning, indikerar möjligheter för lärare inkludera utomhusaktiviteter i sin undervisning för att gynna elevernas utveckling av användning av samiska i muntlig kommutation. Likaså har elever möjligheter att påverka språkanvändning som en viktig del av den dynamiska relationen mellan språk, policydokument och lärare. Som artikel 1 lyfter är elevernas positiva attityder gentemot samiska, viljan att använda samiska och att man känner stolthet faktorer som kan påverka elevernas språkanvändning positivt. Dessutom indikerar artikel 4 att elevernas uppfattningar kan påverka deras egna språkpraktiker, men även skapa nya arenor för samisk språkanvändning. Denna språkanvändning kräver dock stöd från det samiska och svenska samhället för att möjliggöra en positiv utveckling av språkanvändningen. Därför är det viktigt att möjligheter öppnas upp för olika aktörer som lärare, elever, myndigheter, men även forskare att diskutera dessa frågor vidare.

Sidan publicerades 2020-06-01 09:57 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-09-02 15:18 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Engelska är språkidealet inom högre utbildning

Flerspråkighet värderas inte inom högre utbildning, i stället finns en idé om att det räcker med engelska. Susanne Strömberg Jämsvis forskning visar också att nationella minoritetsspråk och stora invandrarspråk inte finns med i någon språkpolicy för högre utbildning.

Minoritetsspråkiga barns rätt till likvärdig undervisning – en utmaning för förskolan

Flerspråkighet är fortfarande inte en del av förskolans övriga verksamhet. Det konstaterar Ellinor Skaremyr som visar att undervisning i förskolan inte är likvärdig vad gäller barns möjligheter att få utveckla språk, identitet och kulturell tillhörighet.

Lärlingsläraren – en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning

Annica Lagströms avhandling "Lärlingsläraren - en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning" tar upp vad lärlingslärarens uppdrag blir när en stor del av utbildningen arbetsplatsförläggs och hur uppdraget formar lärlingsläraren?

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

Middle School Mediocrity; Quality and Inequality in Secondary Education

Centrala teman i Kristian Koerselmans avhandling "Middle School Mediocrity; Quality and Inequality in Secondary Education" är parallellskolesystem, linjedelning och segregering i högstadier och gymnasier.

Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.

Syftet med Christin Furus avhandling "Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare." är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket.

Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer

Syftet med Karin Kilhammars avhandling "Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer" är att öka kunskapen kring idén om medarbetarskap och hur den tar sig uttryck i organisationers praktik.

Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004

Mikael Hallenius avhandling "Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004" analyserar historieämnets plats i det svenska skolsystemet ur ett utbildningsfilosofiskt perspektiv.

Doing research in primary school: information activities in project-based learning

Syftet med Anna Lundhs avhandling "Doing research in primary school: information activities in project-based learning" är att beskriva och illustrera hur informationskompetenser tar form, och de möjligheter till lärande som barn möter, i informationsaktiviteter under de första skolåren i början av 2000-talet.

Applying the ICF-CY to identify everyday life situations of children and youth with disabilities

Margareta Adolfssons avhandling "Applying the ICF-CY to identify everyday life situations of children and youth with disabilities" fokuserar på vardagssituationer för barn och ungdomar med funktionsnedsättningar.

Decision-making in health issues: Teenagers’ use of science and other discourses

Syftet med Mats Lundströms avhandling "Decision-making in health issues: Teenagers' use of science and other discourses" är att utveckla kunskap om unga individers resonemang och hur de motiverar sina ställningstaganden avseende tillförlitlighet och beslutsfattande i frågor med anknytning till hälsa.

”Vi har nästan blivit för bra”: lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik

Syftet med Ingrid Granboms avhandling ""Vi har nästan blivit för bra": lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik" är att beskriva och analysera lärarnas konstruktion av mening och vardagskunskap beträffande förskolan som pedagogisk praktik.

Skolan som politiskt narrativ: En studie av den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag 1991 – 2002

Anna Forssells avhandling "Skolan som politiskt narrativ: En studie av den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag 1991 - 2002" handlar om hur den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag gestaltas, särskilt med avseende på skolans roll i samhället såväl idag som i framtiden.

Ungas erfarenheter av skola, samhällsvård och vuxenblivande: En studie av fem livsberättelser

Ylva Weitz vill med sin avhandling "Ungas erfarenheter av skola, samhällsvård och vuxenblivande: En studie av fem livsberättelser" fördjupa kunskapen om skolsituationen för barn och ungdomar i samhällsvård.

Musikalisk lärandemiljö – planerade musikaktiviteter med småbarn i daghem

Syftet med Johanna Stills avhandling "Musikalisk lärandemiljö - planerade musikaktiviteter med småbarn i daghem" är att undersöka planerade musikaktiviteter i den musikaliska lärandemiljön på sju småbarnsavdelningar i daghem utgående från fyra olika aspekter: barnvisornas texter, barnvisornas melodier, musikens grundelement och instrumentanvändning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Social interaktion och lek i förskolor för barn med särskilda utbildningsbehov

Studier har visat att barn med särskilda utbildningsbehov kan vara mindre engagerade i sociala interaktioner med sina kamrater.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

Undervisning i ett fritidshem för alla?

I en ny studie problematiseras fritidshemslärares perspektiv på stöd till elever i fritidshem. Artikeln av Marina Wernholm har skrivits inom ramen för Ifous FoU-program Fritidshemmets pedagogiska uppdrag.

Den bredaste pedagogiken

Specialpedagogik ska genomsyra hela skolan och inte bara beröra de specialpedagogiska professionerna. Det är huvudbudskapet i en ny intressant antologi.

Sömnbrist bland tonåringar – hur kan skolan stötta?

En ny forskningsstudie visar att mer än varannan tonåring sover mindre än åtta timmar per natt. För skolan och elevhälsan är det viktigt att uppmärksamma sömnvanornas betydelse för ungdomars hälsa, menar Malin Jakobsson, som är forskare vid Högskolan i Borås och tidigare varit verksam som skolsköterska.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!