Frihetstida policyskapande: Uppfostringskommissionen och de akademiska konstitutionerna 1738–1766

Fredrik Bertilsson har genom ett modernt policyperspektiv studerat uppfostringskommissionens arbete med att förändra de akademiska konstitutionerna.

Fakta
Titel (sv)

Frihetstida policyskapande: Uppfostringskommissionen och de akademiska konstitutionerna 1738–1766

Författare

Fredrik Bertilsson

Handledare

Professor Erland Sellberg, Södertörns högskola Professor Leif Runefelt, Södertörns högskola

Opponent

Professor Thomas Kaiserfeld, Lunds universitet

Institution

Institutionen för historia och samtidsstudier, Idéhistoria

Lärosäte

Södertörns högskola

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Svenskt abstrakt:

Den här avhandlingen är inspirerad av de senaste decenniernas universitetspolitiska förändringar. Den vägleds av ett intresse för hur politiska målsättningar och föreställningar om ideala samhällsförhållanden omsätts i statlig universitetspolicy och vad som blir resultatet. I avhandlingen studeras ett skeende vid 1700-talets mitt då vad som senare har kommit att kallas den moderna staten och statsförvaltningen samt det moderna universitetet började
ta form. I fokus står den uppfostringskommission som tillsattes 1745 i Sverige för att revidera de akademiska konstitutionerna och skolordningen. Syftet med avhandlingen är att genom ett modernt policyperspektiv studera uppfostringskommissionens arbete med att förändra de akademiska konstitutionerna.
Målsättningen är att visa på skapandet av nya statliga rutiner för att agera gentemot de svenska universiteten samt sätta in denna produktion i en större ram av statligt policyskapande under frihetstiden. Kommissionen var den första storskaliga utredningen som tog ett helhetsgrepp på den svenska utbildningen. Dess verksamhet genomsyrades av uppfattningen om generella samhällsproblem och ambitionen att upprätta vad som ansågs vara ideala samhällsförhållanden. Universiteten borde enligt kommissionen utbilda undersåtar
som praktiserade de rätta dygderna och den rätta kristna läran, sorterade studenter till positioner de ansågs lämpliga för samt utbilda ämbetsmän för att sköta den statliga förvaltningen. Kommissionen konkretiserade och omvandlade samhällsideal till nya former för att granska och styra universiteten. Dess arbete mötte också motstånd. Kommissionen uppfyllde inte sina officiella målsättningar men fick ändå signifikanta konsekvenser. Det skapades ett legitimt styrinstrument inom den statliga förvaltningen för att agera gentemot universiteten. Det skapades nya kommunikationsstrukturer samt arbets- och redovisningsprocedurer. Nya former för att granska och styra universitetet infördes i syfte att skapa vad som ansågs vara ideala samhällsförhållanden och
nå riksomspännande politiska ändamål. Samtidigt formaliserades universitetens handlingsutrymme visavi staten. Mot förtydligade externa krav, nya former av redovisningsskyldighet samt nya styrningsformer gjorde universiteten anspråk på ett ökat självbestämmande.

Sidan publicerades 2017-11-10 09:01 av Susanne Sawander


Relaterat

Bedömnings-processen i åk 1-3

29-30 jan i Stockholm. Denna konferens behandlar bedömningsprocessen i skolans tidiga årskurser. Vad säger gällande regelverk om bedömning och dokumentation i de tidiga årskurserna? Hur förhåller sig regelverket till ”formativ bedömning”? Vi lyfter fram kunskapskravet i åk 1 och de obligatoriska bedömningsstöden. Vi reder ut vanliga missförstånd, men vi fokuserar främst på de möjligheter och positiva effekter ett framgångsrikt bedömningsarbete har.

Förskolan, 13-14 mars i Malmö

Vad innebär undervisning i förskolan och hur kan vi bemöta barn som ställer extra krav på verksamheten? Vi fokuserar även på digital kompetens, barnkonventionen som konkret redskap och sambanden mellan hjärnans utveckling och barnens språkutveckling samt mycket mer. Välkommen till Skolportens konferens för dig som arbetar i förskolan!

”Det är live liksom”: Elevers perspektiv på villkor och utmaningar i Idrott och Hälsa

Betyget i idrott och hälsa är det betyg som elever är mest missnöjda med och de ser gärna ett flerbetygssystem i ämnet. Det är ett av resultaten i Madeleines Wikners avhandling.

‘I don’t even remember anything’: Optimising the choice of method when interviewing preschoolers

Karin Fängström har i sin avhandling undersökt hur både  yngre barn och traumatiserade barn upplever de insatser samhället ger dem.

Drama, hat och vänskap: om ungdomars interaktioner i sociala medier

Åsa Björk vill med sin avhandling bidra till fördjupad förståelse för ungdomars upplevelser och erfarenheter av interaktioner när de använder sociala medier.

Skolmatematisk praktik i förändring – en fallstudie

Ett av resultaten i Ann-Sofi Röj-Lindbergs forskning är att individuellt ansvar samt tillhörighet i gemenskaper där legitimt kunnande underhandlas tillsammans med läraren är viktigt, men inte tillräckligt, för elevers upplevelser av framgång.

”Det kan vara svårt att förklara på rader”. Perspektiv på analys och bedömning av multimodal textproduktion i årskurs 3.

Eva Borgfeldt vill med sin avhandling belysa och diskutera möjligheter och svårigheter i samband med bedömning av språk- och kunskapsutvecklande multimodalt textarbete i en flerspråkig undervisningskontext.

Sexualitet i klassrummet. Språkundervisning, elevsubjektivitet och heteronormativitet

Angelica Simonsson har i sin avhandling undersökt sexualitetsskapande praktiker i högstadiets språkundervisning.

Skrivundervisning i grundskolans årskurs 3

Daroon Yassin Falks avhandling om skrivundervisning i årskurs 3 sin teoretiska utgångspunkt i en sociokulturell och dialogisk syn på lärande och språk och bygger på en etnografisk studie i ett klassrum.

Om lärarblivande: En livsvärldsfenomenologisk studie av bildningsgångar in i läraryrket

Hur framträder lärarblivande i lärarstudenters livsberättelser och senare som nyutexaminerade lärare? Det är en av frågorna som Monica Vikner Stafberg utforskar i sin avhandling.

Liv i texten: om litteraturläsningen i en svensklärarutbildning

Marie Thavenius har utforskat litteraturläsning i en svensklärarutbildning.

Fritidshem eller servicehem? En etnografisk studie av fritidshem i tre socioekonomiskt skilda områden

De stora barngrupperna  på många fritidshem inverkar negativt, dels på relationerna mellan personal och barn, dels på personalens möjligheter att erbjuda en god pedagogisk verksamhet, konstaterar Catarina Andishmand i sin avhandling.

Återkoppling i interaktion: En studie av klassrumsbaserad bedömning i frisörutbildningen

Anna Öhman visar hur bedömning och återkoppling utgår både från lärares professionella yrkeskunnande och från elevernas egna initiativ på specifika områden där något problem behöver redas ut i relation till deras pågående arbeten.

Sångsituationer: en fenomenologisk studie av sång i musikämnet under grundskolans senare år

Både elever och musiklärare talar om att sjunga som något att ”våga” till skillnad från att spela andra musikinstrument i musikundervisningen. Det visar Linn Hentschel som forskat om musikundervisning ur ett genusperspektiv.

Högskolestudenters lärande: Ett lärstrategiskt perspektiv på studier i psykologi

Högskolestudenters lärstrategier påverkar den akademiska prestationen och utveckling av olika kvaliteter i lärandet, visar Maria Öhrstedt i sin avhandling.

Perspektiv på historiefilmslitteracitet: en didaktisk studie av gymnasieelevers historiska och emotionella meningsskapande i mötet med spelfilm

Användandet av film kan leda till ett didaktiskt dilemma eftersom spelfilmer väcker många känslor och kan aktivera motstridiga moraliska ställningstaganden som kan grumla elevernas historiska tänkande. Det visar Maria Deldén i sin avhandling.

Konferenser
Kommande disputationer
Rikskonferens
För högstadielärare i svenska
  Foto: Martin Stenmark

För högstadielärare i svenska

Den 1-2 februari 2018 arrangerar Skolporten en rikskonferens för dig som är högstadielärare i svenska. Bland talarna finns bland annat Jonas Hassen Khemiri, en av Sveriges mest hyllade och lästa yngre författare. Välkommen!

Läs mer & boka plats!
Lediga tjänster
Magasin Skolporten
Nytt nr ute 5/12!

Nytt nr ute 5/12!

Tema: Inkludering. Stor intervju med Gloria Ray Karlmark. Prova på-pris: 2 nr/99 kr!

Bli prenumerant
Konferens för dig som arbetar i
Förskolan

Förskolan

Förskolan ska erbjuda en pedagogisk verksamhet av hög kvalitet och samtidigt vara en trygg och rolig plats för de barn som går där. I den kommande revideringen av förskolans läroplan kommer det vara ett ökat fokus på undervisning - men vad innebär det i praktiken? Det och andra aktuella frågor kommer vi att djupdyka i under två dagar - med hjälp av aktuell forskning och praktiska erfarenheter. Välkommen!

Läs mer & boka plats
5 mest lästa på FoU

Hattie vill synliggöra lärandet

Utbildningsforskaren John Hattie besökte i början av november Stockholm. Vid ett besök på utbildningsförvaltningen mötte han rektorer på skolor som deltagit i utbildningar i Hatties metod Visible learning (synligt lärande).

Han varnar för hemgjorda läromedel

Kvalitet och likvärdighet kräver bra läroböcker. De minskar också lärares arbetsbörda. Det hävdar bedömningsforskaren Tim Oates.

Anette Jahnke: Tappa inte tempot med praktiknära skolforskning

I förra veckan avgick Lena Adamsson som direktör för Skolforskningsinstitutet. Skälet anges vara bristande politiskt stöd då institutets resurser inte ökats – trots att regeringen talar om vikten om forskningsanknytning i skolan. Anette Jahnke undrar hur man trots allt kan hålla tempot uppe för den praktiknära skolforskningen.

En del av verkligheten – om barn, sexuella övergrepp och nätet

Hur vanligt är det med övergrepp på nätet? Hur mår de barn som blivit utsatta? Kan ett övergrepp som sker på nätet få lika allvarliga konsekvenser som övergrepp som sker utanför nätet? Vad säger forskningen? Läs rapporten från Stiftelsen Allmänna Barnhuset här (pdf).

Möter explosivitet med empati

Ross Greene tror inte att bestraffningar är utvecklande för vare sig barn eller vuxna. Hans tankar om empatiskt bemötande praktiseras inom bland annat skola, psykiatri och kriminalvård.