Frihetstida policyskapande: Uppfostringskommissionen och de akademiska konstitutionerna 1738–1766

Fredrik Bertilsson har genom ett modernt policyperspektiv studerat uppfostringskommissionens arbete med att förändra de akademiska konstitutionerna.

Fakta
Titel (sv)

Frihetstida policyskapande: Uppfostringskommissionen och de akademiska konstitutionerna 1738–1766

Författare

Fredrik Bertilsson

Handledare

Professor Erland Sellberg, Södertörns högskola Professor Leif Runefelt, Södertörns högskola

Opponent

Professor Thomas Kaiserfeld, Lunds universitet

Institution

Institutionen för historia och samtidsstudier, Idéhistoria

Lärosäte

Södertörns högskola

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Svenskt abstrakt:

Den här avhandlingen är inspirerad av de senaste decenniernas universitetspolitiska förändringar. Den vägleds av ett intresse för hur politiska målsättningar och föreställningar om ideala samhällsförhållanden omsätts i statlig universitetspolicy och vad som blir resultatet. I avhandlingen studeras ett skeende vid 1700-talets mitt då vad som senare har kommit att kallas den moderna staten och statsförvaltningen samt det moderna universitetet började
ta form. I fokus står den uppfostringskommission som tillsattes 1745 i Sverige för att revidera de akademiska konstitutionerna och skolordningen. Syftet med avhandlingen är att genom ett modernt policyperspektiv studera uppfostringskommissionens arbete med att förändra de akademiska konstitutionerna.
Målsättningen är att visa på skapandet av nya statliga rutiner för att agera gentemot de svenska universiteten samt sätta in denna produktion i en större ram av statligt policyskapande under frihetstiden. Kommissionen var den första storskaliga utredningen som tog ett helhetsgrepp på den svenska utbildningen. Dess verksamhet genomsyrades av uppfattningen om generella samhällsproblem och ambitionen att upprätta vad som ansågs vara ideala samhällsförhållanden. Universiteten borde enligt kommissionen utbilda undersåtar
som praktiserade de rätta dygderna och den rätta kristna läran, sorterade studenter till positioner de ansågs lämpliga för samt utbilda ämbetsmän för att sköta den statliga förvaltningen. Kommissionen konkretiserade och omvandlade samhällsideal till nya former för att granska och styra universiteten. Dess arbete mötte också motstånd. Kommissionen uppfyllde inte sina officiella målsättningar men fick ändå signifikanta konsekvenser. Det skapades ett legitimt styrinstrument inom den statliga förvaltningen för att agera gentemot universiteten. Det skapades nya kommunikationsstrukturer samt arbets- och redovisningsprocedurer. Nya former för att granska och styra universitetet infördes i syfte att skapa vad som ansågs vara ideala samhällsförhållanden och
nå riksomspännande politiska ändamål. Samtidigt formaliserades universitetens handlingsutrymme visavi staten. Mot förtydligade externa krav, nya former av redovisningsskyldighet samt nya styrningsformer gjorde universiteten anspråk på ett ökat självbestämmande.

Sidan publicerades 2017-11-10 09:01 av Susanne Sawander


Konferenser
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Valet 2018
  Nytt nr av Skolporten ute 16 maj!

Tema: Valet 2018

Forskarna om vilka som är de viktigaste skolpolitiska frågorna inför valet 2018. Dessutom: Stor intervju med Peyman Vahedi, om att driva förändring – och att inte vara i vägen som rektor.

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Så blir betygen i skrivning rättvisa

Att betygssätta en elev är svårt, inte minst när det handlar om komplexa handlingar som skrivande. Nyckeln till rättvisa betyg är att ge lärare möjlighet att kontinuerlig diskutera och utvärdera elevers skrivande i relation till den undervisning som ges, menar Per Blomqvist som forskat om lärares normer, beslut och samstämmighet när det gäller bedömning av gymnasieelevers skrivande.

Från psykisk ohälsa till framtidstro tack vare SIS-medel och följeforskning

Hur kan man vända en negativ spiral av psykisk ohälsa bland unga kvinnor på gymnasiet? Det går, även om det är lättare sagt än gjort. Det vet man på Restaurang- och livsmedelsprogrammet och Hotell- och turismprogrammet på Jämtlands gymnasium i Östersund.  

Promoting integration through child care: Lessons from Norway

Försök med avgiftsfri förskola i Oslo i områden med stor andel barn med utländsk bakgrund förbättrade barnens läsfärdighet och kunskaper i matematik. För flickor förbättrades även språkfärdigheterna. Det visar forskning som presenteras i en ny SNS-rapport. Resultaten pekar mot att förskolan har betydelse för social rörlighet bland barn med utländsk bakgrund, särskilt flickor. (pdf)

Hälsofrämjande projekt i förorten minskade inte ungas stillasittande

Medan det hälsobefrämjande projektet i Göteborgsförorten Angered pågick visade resultaten att ungdomarna var ungefär lika fysiskt aktiva som ungdomar från andra områden i Sverige, med högre socioekonomisk status. Men forskningen visar att det är svårt att få till en bestående förändring. Trots goda erfarenheter visade det sig att interventionen inte hade någon positiv effekt efter två år.

Tidskriften SO-didaktik nummer 5 2018

Nu finns det femte numret av SO-didaktik fritt tillgängligt på webben. SO-didaktik är en tidskrift om undervisning i geografi, historia, religion och samhällskunskap och vänder sig till lärare som undervisar i grundskolan och gymnasiet. Det femte numrets tema är undervisning och lärande utanför skolan samt materialitet.