Frihetstida policyskapande: Uppfostringskommissionen och de akademiska konstitutionerna 1738–1766

Fredrik Bertilsson har genom ett modernt policyperspektiv studerat uppfostringskommissionens arbete med att förändra de akademiska konstitutionerna.

Fakta
Titel (sv)

Frihetstida policyskapande: Uppfostringskommissionen och de akademiska konstitutionerna 1738–1766

Författare

Fredrik Bertilsson

Handledare

Professor Erland Sellberg, Södertörns högskola Professor Leif Runefelt, Södertörns högskola

Opponent

Professor Thomas Kaiserfeld, Lunds universitet

Institution

Institutionen för historia och samtidsstudier, Idéhistoria

Lärosäte

Södertörns högskola

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Svenskt abstrakt:

Den här avhandlingen är inspirerad av de senaste decenniernas universitetspolitiska förändringar. Den vägleds av ett intresse för hur politiska målsättningar och föreställningar om ideala samhällsförhållanden omsätts i statlig universitetspolicy och vad som blir resultatet. I avhandlingen studeras ett skeende vid 1700-talets mitt då vad som senare har kommit att kallas den moderna staten och statsförvaltningen samt det moderna universitetet började
ta form. I fokus står den uppfostringskommission som tillsattes 1745 i Sverige för att revidera de akademiska konstitutionerna och skolordningen. Syftet med avhandlingen är att genom ett modernt policyperspektiv studera uppfostringskommissionens arbete med att förändra de akademiska konstitutionerna.
Målsättningen är att visa på skapandet av nya statliga rutiner för att agera gentemot de svenska universiteten samt sätta in denna produktion i en större ram av statligt policyskapande under frihetstiden. Kommissionen var den första storskaliga utredningen som tog ett helhetsgrepp på den svenska utbildningen. Dess verksamhet genomsyrades av uppfattningen om generella samhällsproblem och ambitionen att upprätta vad som ansågs vara ideala samhällsförhållanden. Universiteten borde enligt kommissionen utbilda undersåtar
som praktiserade de rätta dygderna och den rätta kristna läran, sorterade studenter till positioner de ansågs lämpliga för samt utbilda ämbetsmän för att sköta den statliga förvaltningen. Kommissionen konkretiserade och omvandlade samhällsideal till nya former för att granska och styra universiteten. Dess arbete mötte också motstånd. Kommissionen uppfyllde inte sina officiella målsättningar men fick ändå signifikanta konsekvenser. Det skapades ett legitimt styrinstrument inom den statliga förvaltningen för att agera gentemot universiteten. Det skapades nya kommunikationsstrukturer samt arbets- och redovisningsprocedurer. Nya former för att granska och styra universitetet infördes i syfte att skapa vad som ansågs vara ideala samhällsförhållanden och
nå riksomspännande politiska ändamål. Samtidigt formaliserades universitetens handlingsutrymme visavi staten. Mot förtydligade externa krav, nya former av redovisningsskyldighet samt nya styrningsformer gjorde universiteten anspråk på ett ökat självbestämmande.

Sidan publicerades 2017-11-10 09:01 av Susanne Sawander


Relaterat

Förskolan, 13-14 mars i Malmö

Vad innebär undervisning i förskolan och hur kan vi bemöta barn som ställer extra krav på verksamheten? Vi fokuserar även på digital kompetens, barnkonventionen som konkret redskap och sambanden mellan hjärnans utveckling och barnens språkutveckling samt mycket mer. Välkommen till Skolportens konferens för dig som arbetar i förskolan!

Härifrån till framtiden : Om gränslinjer, aktörskap och motstånd i tjejers vardagsliv

Johanna Sixtensson utforskar i sin avhandling 22 tjejers aktörskap, men också på hur de använder gemenskapens kraft för att skapa utrymme och göra motstånd mot rådande ordningar.

Digital Didaktisk Design: Att utveckla undervisning i och för en digitaliserad skola

Sara Willermark har undersökt grundskollärares arbete med att utveckla sin undervisningspraktik med digital teknik.

Det ansvarsfulla mötet: En närhetsetisk analys av omsorgens innebörder i förskolan

Mie Josefson vill med sin avhandling skapa kunskap om omsorgens innebörder och praktiker så som det framställs i förskolepedagogers tal om ansvar under två skilda tidsperioder, strax före och strax efter införandet av förskolans läroplan (Lpfö98).

Möten där vi blir sedda: en studie om elevers engagemang i skolan

Helena Andersson har identifierat aspekter som påverkar engagemanget i skilda skolkontexter och vill med det bidra med kunskap om elevers engagemang i skolans verksamhet.

”Det är live liksom”: Elevers perspektiv på villkor och utmaningar i Idrott och Hälsa

Betyget i idrott och hälsa är det betyg som elever är mest missnöjda med och de ser gärna ett flerbetygssystem i ämnet. Det är ett av resultaten i Madeleines Wikners avhandling.

‘I don’t even remember anything’: Optimising the choice of method when interviewing preschoolers

Karin Fängström har i sin avhandling undersökt hur både  yngre barn och traumatiserade barn upplever de insatser samhället ger dem.

Drama, hat och vänskap: om ungdomars interaktioner i sociala medier

Åsa Björk vill med sin avhandling bidra till fördjupad förståelse för ungdomars upplevelser och erfarenheter av interaktioner när de använder sociala medier.

Skolmatematisk praktik i förändring – en fallstudie

Ett av resultaten i Ann-Sofi Röj-Lindbergs forskning är att individuellt ansvar samt tillhörighet i gemenskaper där legitimt kunnande underhandlas tillsammans med läraren är viktigt, men inte tillräckligt, för elevers upplevelser av framgång.

”Det kan vara svårt att förklara på rader”. Perspektiv på analys och bedömning av multimodal textproduktion i årskurs 3.

Eva Borgfeldt vill med sin avhandling belysa och diskutera möjligheter och svårigheter i samband med bedömning av språk- och kunskapsutvecklande multimodalt textarbete i en flerspråkig undervisningskontext.

Sexualitet i klassrummet. Språkundervisning, elevsubjektivitet och heteronormativitet

Angelica Simonsson har i sin avhandling undersökt sexualitetsskapande praktiker i högstadiets språkundervisning.

Skrivundervisning i grundskolans årskurs 3

Daroon Yassin Falks avhandling om skrivundervisning i årskurs 3 sin teoretiska utgångspunkt i en sociokulturell och dialogisk syn på lärande och språk och bygger på en etnografisk studie i ett klassrum.

Om lärarblivande: En livsvärldsfenomenologisk studie av bildningsgångar in i läraryrket

Hur framträder lärarblivande i lärarstudenters livsberättelser och senare som nyutexaminerade lärare? Det är en av frågorna som Monica Vikner Stafberg utforskar i sin avhandling.

Liv i texten: om litteraturläsningen i en svensklärarutbildning

Marie Thavenius har utforskat litteraturläsning i en svensklärarutbildning.

Fritidshem eller servicehem? En etnografisk studie av fritidshem i tre socioekonomiskt skilda områden

De stora barngrupperna  på många fritidshem inverkar negativt, dels på relationerna mellan personal och barn, dels på personalens möjligheter att erbjuda en god pedagogisk verksamhet, konstaterar Catarina Andishmand i sin avhandling.

Återkoppling i interaktion: En studie av klassrumsbaserad bedömning i frisörutbildningen

Anna Öhman visar hur bedömning och återkoppling utgår både från lärares professionella yrkeskunnande och från elevernas egna initiativ på specifika områden där något problem behöver redas ut i relation till deras pågående arbeten.

Konferenser
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Förskola i Skolporten
  Nytt nr av Skolporten ute 7 februari

Tema: Förskola i Skolporten

Tema: Undervisning i förskolan. I den kommande läroplanen för förskolan betonas undervisningen. Men hur ska den se ut för de allra minsta? Missa inte kampanjpriset – 2 nr för 99 kr! (endast för nya prenumeranter)

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Fördelar med delat rektorskap

Finns prestigelöshet, ömsesidigt förtroende och gemensamma värderingar så kan ett delat rektorskap fungera, visar ett nytt forskningsprojekt. "Skollagen borde skrivas om så att man tillåter flera chefer som delar ansvar", säger Marianne Döös, professor vid Stockholms universitet.

Ny forskning ger skolan verktyg att utveckla undervisningen med digital teknik

Grundskolan har länge haft krav på sig att utveckla sin undervisning med hjälp av digital teknik. Trots det känner sig många lärare dåligt rustade inför digitaliseringen. Sara Willermark har studerat vad som krävs för att utveckla användningen av digital teknik i skolan. I hennes doktorsavhandling finns bland annat konkreta tips till skolledare och politiker.

Förskollärare tar större ansvar än uppdraget kräver

Pedagoger i förskolan kan ha svårt att sätta ord på vad begreppet omsorg innebär. Trots det tar de ofta ett större ansvar för barnen än vad uppdraget kräver, visar Mie Josefsons avhandling.

Kvalitetsutvecklande arbete i förskolan där leken står i fokus

I Specialpedagogiska skolmyndighetens stödmaterial Förskola ligger fokus på tre centrala teman: trygga relationer, lek och kommunikation. Ing-Britt Vikström, specialpedagog i Kristinehamns kommun, är en av de som arbetat utifrån stödmaterialet.

Inkluderande lärmiljöer gör skillnad

Inkludering är något som skolor måste arbeta med varje dag, det finns ingen magisk lösning. Men att ge lärare stöd i arbetet, och att ha förväntningar på eleverna, är faktorer som fungerar. Det menar Julie Allan vid universitetet i Birmingham.