Fritidshemmets (mellan)mål och mening: Positioneringar i kollegialt samtalande mellan fritidshemspersonal

Sanna Hedrén har forskat om hur fritidshemspersonal skapar mening i kollegiala samtal.

Fakta
Disputation

2022-08-31

Titel (sv)

Fritidshemmets (mellan)mål och mening: Positioneringar i kollegialt samtalande mellan fritidshemspersonal

Titel (eng)

Meaning-making through mealtimes in School-Age educare : Positionings instaff’s collegial conversations

Författare

Sanna Hedrén

Handledare

Jan Gustafsson Nyckel, Högskolan Väst Elin Almér, Högskolan Väst

Opponent

Docent Björn Haglund, Högskolan i Gävle

Institution

Institutionen för individ och samhälle

Lärosäte

Högskolan Väst

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs pressmeddelande
Läs Skolportens intervju med Sanna Hedrén

Svenskt abstrakt:

Den här avhandlingen handlar om hur fritidshemspersonal skapar mening i kollegiala samtal. Fritidshemsarbete är organiserat som ett lagarbete där interaktioner och samarbete mellan kollegor utgör väsentliga delar av arbetet. Att många olika individer är involverade i att planera, organisera, genomföra och utvärdera vardagspraktiken innebär att många olika antaganden och övertygelser om hur arbetet borde utföras också färgar hur arbetet utförs. Den kunskap som finns om fritidshemsarbete och fritidshemspersonals organisering av vardagspraktiken utgår till stor del från hur arbetet borde genomföras och organiseras, d.v.s. utifrån styrdokumentens och fritidshemmets formella uppdragsbeskrivning. Men det är också viktigt att öka kunskapen om fritidshemspersonalens meningsskapande. Meningsskapande förstås i den här avhandlingen som kollegornas verbala förhandlingar av vad fritidshemmets vardagspraktik är och borde vara samt vem som har ansvaret för att realisera dessa målbilder.

Syftet med studien är att analysera, tolka och förstå hur arbetslag i fritidshem kollektivt skapar mening i och genom kollegialt samtalande där mellanmålet diskuteras. I studien deltar två arbetslag på ett fritidshem, som utför kollegiala samtal för att försöka förbättra och utveckla mellanmålet. Mellanmålet har valts ut av de deltagande arbetslagen som en särskilt angelägen aktivitet att förändra. Mellanmålet är också en traditionellt viktig aktivitet i fritidspedagogisk utbildning.

Studiens analyser visar att de två deltagande arbetslagens meningsskapande framträder som flerstämmigt respektive enstämmigt. Flerstämmigt meningsskapande innebär att flera olika tolkningar av vardagspraktiken förhandlas parallellt i de kollegiala samtalen. Enstämmigt meningsskapande innebär att förhandlingar sker utifrån en och samma tolkning av vardagspraktiken. Det kollektiva meningsskapandet framträder utifrån tre aspekter, som tar sig olika uttryck i det fler respektive enstämmiga meningsskapandet: reproduktion, ytlig enighet i arbetslaget och intersubjektivitet. Det flerstämmiga meningsskapandet reproducerar konstruktioner av att mellanmålet är problematiskt och att arbetslaget är oenigt. Det enstämmiga meningsskapandet reproducerar konstruktioner av att mellanmålet och arbetslaget är välfungerande. Slutsatsen är att de förutsättningar fritidshemspersonal har för kollektivt meningsskapande i och genom kollegiala samtal leder till reproduktion av medarbetarnas antaganden om mellanmålet och fritidshemspraktiken. För att möjliggöra produktiva kollegiala samtal, där gemensamt meningsskapande leder till ny och fördjupad förståelse för vardagspraktikens händelser, behöver arbetslagen vara stabila och ges tid för att kontinuerligt reflektera över sin praktik.

Sidan publicerades 2022-08-29 10:02 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-09-29 20:57 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Matematik skapas i leken på fritidshemmet

På fritidshemmet uppstår och skapas matematik i relation till lek och umgänge. Ofta helt spontant men ibland med ett tydligt mål och syfte, visar Anna Wallin i sin avhandling.

Tävlingsinslag i undervisningen i idrott och hälsa reproducerar genusmönster

När ämnet idrott och hälsa befrias från konkurrens och tävlingsinslag motverkas också genusmönster. Det visar Inga Oliynyk som undersökt lärares didaktiska val ur ett genusperspektiv.

Specialpedagogik i grundskolan

Välkommen på Skolportens årliga konferens om specialpedagogik i grundskolan. Ta del av aktuell specialpedagogisk forskning och nätverka med kollegor från hela Sverige. Delta på plats i Stockholm eller via webbkonferensen. JUST NU! Boka-tidigt-pris till och med 4 april.

Specialpedagogik i grundskolan Webbkonferens

Välkommen till Skolportens årliga konferens för dig som möter elever i behov av särskilt stöd i grundskolan! Ta del av aktuell specialpedagogisk forskning och nätverka med kollegor från hela Sverige. Delta i Stockholm 4–5 maj 2023 eller se inspelade föreläsningar när det passar dig, 11 maj–1 juni.

Elevhälsa

Välkommen till Skolportens årliga konferens för hela elevhälsoteamet! Ta del av aktuell forskning och få praktiska exempel som berör hela teamet. Delta i Göteborg 1–2 december eller på distans via webbkonferensen 8 december–5 januari.

Elevhälsa Webbkonferens

Välkommen till Skolportens webbkonferens för hela elevhälsoteamet! Konferensen innehåller åtta föreläsningar om aktuell forskning och praktiska exempel som berör elevhälsoteamets viktiga arbete. Med deltagarlicens och lösenord kan du ta del…

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser