From Eye to Us: Prerequisites for and levels of participation in mainstream school of persons with Autism Spectrum Conditions

Specialpedagogen Marita Falkmer har forskat om det sociala samspelet hos elever i grundskolan med autismspektrumtillstånd, AST, samt upplevelsen av delaktighet. – Om du har en elev med AST i din klass krävs det inte bara insikt i elevens situation, det krävs också kunskap om hur AST påverkar elevens sätt att tänka och förstå, säger Marita Falkmer.

Fakta
Disputation

2013-01-23

Titel (eng)

From Eye to Us: Prerequisites for and levels of participation in mainstream school of persons with Autism Spectrum Conditions

Författare

Marita Falkmer

Handledare

Mats Granlund, Högskolan i Jönköping. Annette Joosten, School of Occupational Therapy & Social Work, Curtin University, Australia

Opponent

Sven Bölte, professor Karolinska Institutet

Institution

Högskolan för lärande och kommunikation, HLK. CHILD

Lärosäte

Högskolan i Jönköping

Länkar
Läs avhandlingen här (pdf)
Läs pressmeddelande här
Läs Skolportens intervju med Marita Falkmer här

Svenskt abstrakt:

Denna avhandling handlar om grundläggande förutsättningar för delaktighet i sociala samspel samt om observerad och upplevd delaktighet i svenska grundskolor hos elever med Autismspektrumtillstånd (AST), t.ex. autism eller Aspergers syndrom. AST kännetecknas av begränsningar inom tre områden: socialt samspel, kommunikation och föreställningsförmåga. Den nya svenska skollagen slår fast att elever med AST inte ska placeras i särskolan om de inte också har intellektuella funktionsnedsättningar. Detta har lett till att fler elever med AST får sin undervisning i grundskolan. Svensk skolpolicy har tydligt uttalat att målet för svenska grundskolor är att de ska vara inkluderande. En inkluderande skola ska vara anpassad så att den kan tillgodose alla elevers behov, både vad gäller möjlighet att uppnå kunskapsmålen och av att känna sig delaktiga och accepterade i skolmiljön. Trots detta är kunskapen om hur elever med AST själva upplever sin delaktighet i skolan begränsad. Det har dock visat sig att man inte alltid får samma resultat om man låter elever skatta sin egen delaktighet som vid observationer. Dessutom saknas samlad kunskap om vad föräldrar till barn med AST tycker är viktigt för att skolan ska fungera inkluderande.

Eftersom skolor är sociala miljöer krävs det sociala färdigheter, dels för att kunna vara delaktig i inlärningssituationer, dels för att kunna delta i aktiviteter utanför klassrummet. Att delta i positiva sociala samspel med klasskamrater är viktigt för att känna sig delaktig i sin skolmiljö. Eftersom AST medför svårigheter med socialt samspel och kommunikation riskerar dessa elever att känna sig mindre delaktiga än sina klasskamrater i grundskolan. Därför måste möjligheter att aktivt delta i skolmiljön erbjudas. Dessutom måste eleven ha vilja och förmåga att delta i de aktiviteter och samspel som erbjuds. Lärare har en viktig roll när det gäller hur delaktiga elever med AST upplever sig vara. Läraren bör därför ha god insikt i sina elevers situation, förmåga och intressen.

En grundläggande förmåga som möjliggör socialt samspel är att kunna känna igen och tolka ansikten. Redan spädbarn uppmärksammar ansikten och ögon. Ögon är extra viktiga för att känna igen människor samt för att uppfatta uttryck för känslor. Att inte uppmärksamma ögon kan därför vara en nackdel när man samspelar med andra människor. Personer med AST har ofta svårt att tolka ansikten och ansiktsuttryck, vilket anses vara en av orsakerna till deras svårigheter i sociala samspel. Det finns dock motstridiga uppgifter om hur vanligt det är med dessa svårigheter och hur personer med AST tittar på ansikten när de ska känna igen en person eller ett ansiktsuttryck. Personer med AST tittar troligen inte så mycket på ögonen utan fokuserar mer på munnen.

Sidan publicerades 2013-01-21 15:33 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2013-03-12 10:46 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Inkluderande arbetssätt vinner på samarbetande samtal

Att specialpedagoger handleder klasslärare är ett sätt att främja specialpedagogisk undervisning i klassrummet. "Samtidigt är klasslärarens kunskap viktig när man ska utveckla inkluderande undervisning", menar forskaren Christel Sundqvist.

Språkstöd viktigt för barn med autism  

Lärare och föräldrar måste vara uppmärksamma på språksvårigheter hos barn med autism, Aspergers syndrom och ADHD. Många av de här barnen har till exempel svårt att förstå sammanhang när de läser men med rätt metoder går det att träna upp, enligt Jakob Åsberg som har skrivit avhandlingen Literacy and comprehension in school-aged children: Studies on autism and other developmental disabilities .

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

”Ja bare skrivar som e låter”: En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms

I Anna Greggas Bäckströms avhandling ""Ja bare skrivar som e låter": En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms" studeras en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker medfokus på sms såväl på standardsvenska som på dialekt.

Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår

Syftet med Ulrika Magnussons avhandling "Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår" är att beskriva och jämföra skriftspråksutvecklingen hos en­ och flerspråkiga elever i de övre tonåren.

Doing research in primary school: information activities in project-based learning

Syftet med Anna Lundhs avhandling "Doing research in primary school: information activities in project-based learning" är att beskriva och illustrera hur informationskompetenser tar form, och de möjligheter till lärande som barn möter, i informationsaktiviteter under de första skolåren i början av 2000-talet.

”Vi har nästan blivit för bra”: lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik

Syftet med Ingrid Granboms avhandling ""Vi har nästan blivit för bra": lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik" är att beskriva och analysera lärarnas konstruktion av mening och vardagskunskap beträffande förskolan som pedagogisk praktik.

Skolan som politiskt narrativ: En studie av den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag 1991 – 2002

Anna Forssells avhandling "Skolan som politiskt narrativ: En studie av den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag 1991 - 2002" handlar om hur den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag gestaltas, särskilt med avseende på skolans roll i samhället såväl idag som i framtiden.

Ungas erfarenheter av skola, samhällsvård och vuxenblivande: En studie av fem livsberättelser

Ylva Weitz vill med sin avhandling "Ungas erfarenheter av skola, samhällsvård och vuxenblivande: En studie av fem livsberättelser" fördjupa kunskapen om skolsituationen för barn och ungdomar i samhällsvård.

Musikalisk lärandemiljö – planerade musikaktiviteter med småbarn i daghem

Syftet med Johanna Stills avhandling "Musikalisk lärandemiljö - planerade musikaktiviteter med småbarn i daghem" är att undersöka planerade musikaktiviteter i den musikaliska lärandemiljön på sju småbarnsavdelningar i daghem utgående från fyra olika aspekter: barnvisornas texter, barnvisornas melodier, musikens grundelement och instrumentanvändning.

Med blicken på barnet : Om olikheter inom förskolan som diskursiv praktik

Linda Pallas avhandling "Med blicken på barnet : Om olikheter inom förskolan som diskursiv praktik" syftar till att synliggöra hur barn skapas som subjekt när deras beteenden förbryllar, oroar eller utmanar personal i förskolan.

Asperger Syndrome: Social functioning in relation to behavioural and cognitive traits from infancy to young adulthood

I avhandlingen "Asperger Syndrome: Social functioning in relation to behavioural and cognitive traits from infancy to young adulthood" har Petra Dewrang undersökt hur personer mellan 14 och 24 år med Aspergers syndrom uppfattar sig själva i relation till diagnosen.

Lärares tal och barns nyfikenhet: Kommunikation om naturvetenskapliga innehåll i förskolan

Susanne Thulin vill med sin avhandling "Lärares tal och barns nyfikenhet: Kommunikation om naturvetenskapliga innehåll i" generera ny kunskap omhur barn och lärare kommunicerar naturvetenskapliga innehåll i förskolan.

Primary prevention of mental health problems among children and adolescents through social and emotional training in school

Det främsta syftet med Birgitta Kimbers avhandling " Primary prevention of mental health problems among children and adolescents through social and emotional training in school" var att beskriva och utvärdera konsekvenser av SET programmet på psykiska hälsoresultat.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Social interaktion och lek i förskolor för barn med särskilda utbildningsbehov

Studier har visat att barn med särskilda utbildningsbehov kan vara mindre engagerade i sociala interaktioner med sina kamrater.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser