From Higher Education To Professional Practice: A comparative study of physicians’ and engineers’ learning and competence use

Abstrakt

Denna avhandling ämnar beskriva och analysera nyligen examinerade läkares och civilingenjörers upplevelse av relationen mellan professionell utbildning och deras respektive professionella praktik. Syftet är att undersöka de professionellas motiv till deras utbildnings- och karriärsval, vad de lär genom sin professions utbildning, kraven de möter i arbetslivet, samt deras uppfattning av behoven samt möjligheterna till fortsatt lärande och utveckling i sin professionella praktik.

Studien är baserad på en komparativ design och empiriska data har samlats in genom intervjuer med läkare samt civilingenjörer i informationsteknologi.

Den teoretiska referensramen är strukturerad runt tre delar och består av teorier om professionalisering, teorier om den högre utbildningens funktioner, samt teorier rörande begreppen kunskap, kompetens och kvalifikationer. Det finns ett intimt samband mellan professionaliseringsprocessen, professionernas auktoritet, den professionella kunskapens legitimitet, och högre utbildning.Resultaten visar att teori och praktik är nära sammankopplade i läkarnas professionsutbildning, samtidigt som ingenjörernas upplever att teori och praktik är separerade under utbildningen. Läkarna betonar vikten av teoretisk specialistkunskap och sociokommunikativ kompetens medan ingenjörerna framhåller vikten av generalistkunskap. Utbildningens kunskapsbas är relativt statisk för både läkarna och civilingenjörerna. Överensstämmelsen mellan utbildningens kunskapsbas och den professionella kunskapsbasen är dock svag för ingenjörerna. Detta kan tillskrivas den professionella kunskapsbasens obeständiga beskaffenhet eftersom den karakteriseras av konstant förändring. Läkarna betraktar utbildningen som en rationell förberedelse för arbetslivet. Trots att utbildningen skapar en bred grund för fortsatt professionell utveckling och lärande så betraktar civilingenjörerna den professionella utbildningen snarast som en symbolisk ritual. För läkarna är utbildningen en lagstadgad nödvändighet för att arbeta inom professionen. Utbildningen anses också, av ingenjörerna, utgöra en viktig merit då den ökar den individuella anställningsbarheten. Läkarna tenderar att framhålla utbildningens bruksvärde och civilingenjörerna betonar snarare utbildningens bytesvärde.

From Higher Education To Professional Practice: A comparative study of physicians’ and engineers’ learning and competence use

The focus of this thesis is on describing and analysing recently graduated physicians and engineers experiences of the relationship between the professional education programs and the respective professional practices. The aim is to explore the professionals reasons for their educational and career choices, what they learn in professional education, the demands they encounter in the workplace, and the perceived needs and opportunities for learning and further development in their professional practices.

This study is based on a comparative design and the empirical data have been collected in interviews with physicians and master s level engineers in information technology.

The theoretical framework is structured around three parts, consisting of theories of professionalisation, theories concerned with the functions of higher education, and theories concerned with the concepts of knowledge, competence and qualifications. There is a close relationship between the process of professionalisation, the authority of the professions, the legitimacy of professional knowledge, and the higher education institutions.

The results indicate that theory and practice are intimately integrated in the physicians professional education, whereas the engineers experiences of the educational program are characterised by little overlap between theory and practice. Furthermore, the physicians emphasise the importance of theoretical specialist knowledge and socio-communicative competence while the engineers instead stress the importance of generalist competence. The educational knowledge base is relatively static for both physicians and engineers. However, whereas there is a correspondence between the educational and the professional knowledge base in the case of the physicians they are only a loosely coupled in the case of the engineers. This can be attributed to the changing nature of the engineers professional knowledge base, which is characterised by constant change. The physicians regard their professional education as a rational preparation for the world of work. Although education does provide a general foundation for further professional development and learning, the engineers associate their professional education more with a symbolic ritual. For physicians, the formal credentials are a legal requirement to practise the profession. Education is regarded as constituting an important credential also for the engineers as it increases individual employability. The physicians tend to emphasise the use value of the educational program, while the engineers instead stress the exchange value of their educational program.