Genom genrens lins : pedagogisk kommunikation i tidigare skolår

Hur använder lärarna språkliga resurser för att representera undervisningsinnehåll, bygga och upprätthålla sociala relationer samt ordna informationsflöden? Det är en av frågorna som Robert Walldén undersöker i sin avhandling.

Fakta
Disputation

2019-03-01

Titel (sv)

Genom genrens lins : pedagogisk kommunikation i tidigare skolår

Författare

Robert Walldén

Handledare

Professor Björn Sundmark, Malmö universitet Pia Nygård Larsson, Malmö universitet Fredrik Hansson, Malmö universitet

Opponent

Professor Anders Björkvall, Örebro universitet

Lärosäte

Malmö universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Robert Walldén

Abstract in English:

The aim of this dissertation is to explore how two teachers communicate content knowledge and metalinguistic knowledge in the teaching of young second language learners. As a qualitative classroom study, it examines how two widely advocated forms of metaknowledge are used in instruction: metalinguistic knowledge, in particular genre knowledge, and reading strategies. Bernstein’s sociology of education theory is synthesized with systemic-function linguistic theory to explore how the participant teachers scaffold and place varying demands on the students. The central concept is pedagogic communication, which is defined as the way in which the teachers use language to communicate instructional content, build and uphold relations and organize information flows in teaching. The materials for the study have been generated through audio recordings, observations and collected teaching materials in school years 1 and 6. The school has a high percentage of second language learners and implements genre-based instruction. The empirical chapters focus on preparations for reading assignments, weekly instances of “sharing time” and a genre-based curriculum area about stories in school year one and a curriculum area about maps and population which integrates geography and Swedish as a second language in school year 6. An important finding is that strongly controlled classroom discourse was associated with introducing and reminding students of abstract concepts in the studied interaction, including metalinguistic and subject-related concepts. Conversely, weaker control tended to promote negotiation of everyday knowledge rather than disciplinary knowledge while also placing implicit demands on students’ participation in the discourse. The study also attends to less-researched features of classroom discourse and scaffolding, such as how the teachers showed solidarity and built engagement through interpersonal resources and managed the information flow through textual ones. A final important finding is that the explicit attention to metaknowledge, such as genre knowledge and knowledge about reading strategies, seemed to come at the expense of encounters with meaningful texts. Therefore, it is argued that such domains of metaknowledge should not become the main instructional content.

Sidan publicerades 2019-02-19 14:45 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2019-03-04 14:25 av Susanne Sawander


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

(Lärar)avlastande yrkesgrupper – Var går gränserna?

En studie om nya fördelningar av och förhandlingar om arbete i skolan. (pdf)

Språkförmågan byggs i förskolan

Systematiska språklekar i förskolan kan förbättra barns läskunnighet, särskilt barn med lässvårigheter. Ann-Christina Kjeldsens studie har fått stor internationell uppmärksamhet.

Ledarens betydelse – en kulturell arkitekt

En av ledarens viktigaste roll är att vara en visionsbärare! Ledaren sätter ord på varför organisationen finns. Varför man gör det man gör, vad allt hårt arbete ska leda till och vad som ska ha hänt när vi är i mål? Vad längtar ledaren efter att få se? Vad strävar ledaren efter och vilka medel har ledaren byggt in i sin organisation för att nå dit?

Elevcoachning gav ökad närvaro

Ökad närvaro och måluppfyllelse med professionell elevcoachning. Så heter slutrapporten om ett projekt om elevcoachning i en kommunal grundskola i Stockholm som Specialpedagogiska skolmyndigheten stöttat.

Bristande samverkan när barn inte vill gå i skolan

Samverkan mellan skola, socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatri fungerar ofta dåligt kring barn och unga som slutat gå till skolan. Under året ska Skolverket kartlägga omfattningen av elevfrånvaro och skolors förebyggande arbete.