Girls with social and/or attention impairments

Fakta
Disputation

2010-09-24

Titel (eng)

Girls with social and/or attention impairments

Författare

Svenny Kopp

Handledare

Professor Christopher Gillberg, Göteborgs universitet

Opponent

Professor Per-Hove Thomsen, Ungdomspsykiatrisk Regionscenter, Risskov, Danmark.

Institution

Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, sektionen för psykiatri och neurokemi.

Lärosäte

GU – Göteborgs universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen
Läs Skolportens intervju med Svenny Kopp

Svenskt abstrakt:

På 1980-talet började jag, som barnpsykiater, fundera över om flickor med kamratproblem och socialasamspelssvårigheter kanske ofta hade autism utan att få korrekt diagnos. Tillsammans med min handledaregenomförde jag en mindre fallstudie av 6 flickor som bekräftade mina misstankar. Jag planerade sedanmin fortsatta forskning med detta som utgångspunkt. Vid denna tid fanns ännu mycket begränsadforskning om flickor med tidigt debuterande psykiska problem. Framför allt saknades information omflickor med autism och ADHD. Min huvudstudie inriktades därför mot dessa grupper.Avhandlingsarbetet kom att handla först och främst om 100 flickor som före vuxen ålder kommit tillundersökning hos läkare (barnläkare, skolläkare, barnpsykiatriker) med anledning av svårigheter medsocial interaktion och/eller koncentrationsförmåga i eller utanför skolan. Flickornas föräldrar hade iallmänhet oroat sig för deras beteende eller utveckling redan under de första levnadsåren. De hade ocksåtidigt sökt hjälp, dock utan att få adekvat diagnos på flickornas problem. När flickorna till sist remitteradestill Barnneuropsykiatriska kliniken visade det sig, efter mycket detaljerad psykiatrisk och psykologiskundersökning (omfattande sammanlagt flera dagars bedömning i och utanför kliniken), att nästan hälftenav dem hade autism eller andra autismspektrumstörningar (med eller utan ADHD) och att lika många hadeADHD (med eller utan autistiska drag) som huvuddiagnos. Bara ungefär en av tio av dessa flickor hadefått mostvarande diagnos i samband med att föräldrarna primärt konsulterade någon med anledning av denoro de upplevt på grund av de sociala problemen och koncentrationssvårigheterna. Istället hade flickornassvårigheter diagnostiserats som ångest, depression, familjerelationsproblem eller ospecifikaanpassningsproblem. Ofta hade ingen diagnos alls ställts, trots att det var uppenbart att flickorna var svårtfunktionshindrade i många olika miljöer (i skolan, bland kamrater, på fritiden, i familjen, påläkarmottagningar, vid psykologundersökning). Jämfört med de 60 flickor utan allvarliga kända problem,som jag också undersökte, var de 100 flickorna exceptionellt funktionshindrade inom alla områden somjag studerade (psykiatriskt, psykologiskt, motoriskt, akademiskt och vad gäller kamratkontakter).Flickorna med autism och ADHD i min studie hade så gott som alltid ytterligare psykiatriska ochutvecklingsneurologiska diagnoser. Ångest, depression, trotssyndrom, sociala beteendestörningar,motoriska koordinationsrubbningar och läs- och skrivssvårigheter var regel i båda grupperna, även omautismgruppen var ännu mera negativt belastad än gruppen med ADHD.Resultaten är särskilt oroande mot bakgrund av att dessa flickor, i genomsnitt inte var tungt belastade avsociala missförhållanden och att de, i nästan samtliga fall, hade begåvning inom den så kalladenormalvariationen.Vi har också genomfört en delstudie syftande till att utveckla ett bättre instrument för att tidigt identifieradessa flickor som är i stort behov av tidiga insatser för att undvika psykologisk och medicinsk felutveckling . Vi utgick då från ASSQ (Autism Spectrum Screening Questionnaire), ettscreeninginstrument för autismspektrumstörningar som tagits fram genom forskning vid vår institutionoch som nu är det mest välundersökta av alla screeninginstrument avseende autism i världen. Vi lade tillett antal frågor som vi kliniskt bedömde skulle vara värdefulla för att fånga upp flickor med autism. Vijämförde våra flickor i huvudstudien med pojkar med motsvarande klinisk diagnos (och flickorna utankända problem). Ett litet antal flick-specifika symptom framkom, men, på det hela taget var originalASSQ lika bra eller bättre än summan av de nya frågorna. Delstudien var värdefull framför allt för attden ytterligare validerade ASSQ, men också för att den tydde på att tre eller fyra flick-frågor bör läggastill originalversionen för att, om möjligt upptäcka autism hos flickor tidigare än vad som idag är fallet.Sammantaget tyder resultaten från mina studier på att flickor med autism och ADHD ofta antingen heltmissas eller feldiagnostiseras inom barnsjukvården (inklusive inom barn- och ungdomspsykiatrin).Resultaten antyder också att det finns risk för att deras betydande samsjuklighet bagatelliseras. Detta är mycket allvarligt eftersom det numera finns effektiva behandlingsmetoder både vid autism och ADHD(och väldokumenterade interventioner vid/för de svårigheter som så ofta förekommer i tillägg till grunddiagnosen ). Behovet av utbildning om flickor med psykiska problem, socialainteraktionssvårigheter och/eller koncentrationssvårigheter inom alla samhällets offentliga verksamheter ärmycket stort.

Sidan publicerades 2010-09-06 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-27 16:42 av


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser