2010-09-06 00:00  10160 Dela:

Girls with social and/or attention impairments

Fakta
Disputation

2010-09-24

Titel (eng)

Girls with social and/or attention impairments

Författare

Svenny Kopp

Handledare

Professor Christopher Gillberg, Göteborgs universitet

Opponent

Professor Per-Hove Thomsen, Ungdomspsykiatrisk Regionscenter, Risskov, Danmark.

Institution

Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, sektionen för psykiatri och neurokemi.

Lärosäte

GU – Göteborgs universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen
Läs Skolportens intervju med Svenny Kopp

Svenskt abstrakt:

På 1980-talet började jag, som barnpsykiater, fundera över om flickor med kamratproblem och socialasamspelssvårigheter kanske ofta hade autism utan att få korrekt diagnos. Tillsammans med min handledaregenomförde jag en mindre fallstudie av 6 flickor som bekräftade mina misstankar. Jag planerade sedanmin fortsatta forskning med detta som utgångspunkt. Vid denna tid fanns ännu mycket begränsadforskning om flickor med tidigt debuterande psykiska problem. Framför allt saknades information omflickor med autism och ADHD. Min huvudstudie inriktades därför mot dessa grupper.Avhandlingsarbetet kom att handla först och främst om 100 flickor som före vuxen ålder kommit tillundersökning hos läkare (barnläkare, skolläkare, barnpsykiatriker) med anledning av svårigheter medsocial interaktion och/eller koncentrationsförmåga i eller utanför skolan. Flickornas föräldrar hade iallmänhet oroat sig för deras beteende eller utveckling redan under de första levnadsåren. De hade ocksåtidigt sökt hjälp, dock utan att få adekvat diagnos på flickornas problem. När flickorna till sist remitteradestill Barnneuropsykiatriska kliniken visade det sig, efter mycket detaljerad psykiatrisk och psykologiskundersökning (omfattande sammanlagt flera dagars bedömning i och utanför kliniken), att nästan hälftenav dem hade autism eller andra autismspektrumstörningar (med eller utan ADHD) och att lika många hadeADHD (med eller utan autistiska drag) som huvuddiagnos. Bara ungefär en av tio av dessa flickor hadefått mostvarande diagnos i samband med att föräldrarna primärt konsulterade någon med anledning av denoro de upplevt på grund av de sociala problemen och koncentrationssvårigheterna. Istället hade flickornassvårigheter diagnostiserats som ångest, depression, familjerelationsproblem eller ospecifikaanpassningsproblem. Ofta hade ingen diagnos alls ställts, trots att det var uppenbart att flickorna var svårtfunktionshindrade i många olika miljöer (i skolan, bland kamrater, på fritiden, i familjen, påläkarmottagningar, vid psykologundersökning). Jämfört med de 60 flickor utan allvarliga kända problem,som jag också undersökte, var de 100 flickorna exceptionellt funktionshindrade inom alla områden somjag studerade (psykiatriskt, psykologiskt, motoriskt, akademiskt och vad gäller kamratkontakter).Flickorna med autism och ADHD i min studie hade så gott som alltid ytterligare psykiatriska ochutvecklingsneurologiska diagnoser. Ångest, depression, trotssyndrom, sociala beteendestörningar,motoriska koordinationsrubbningar och läs- och skrivssvårigheter var regel i båda grupperna, även omautismgruppen var ännu mera negativt belastad än gruppen med ADHD.Resultaten är särskilt oroande mot bakgrund av att dessa flickor, i genomsnitt inte var tungt belastade avsociala missförhållanden och att de, i nästan samtliga fall, hade begåvning inom den så kalladenormalvariationen.Vi har också genomfört en delstudie syftande till att utveckla ett bättre instrument för att tidigt identifieradessa flickor som är i stort behov av tidiga insatser för att undvika psykologisk och medicinsk felutveckling . Vi utgick då från ASSQ (Autism Spectrum Screening Questionnaire), ettscreeninginstrument för autismspektrumstörningar som tagits fram genom forskning vid vår institutionoch som nu är det mest välundersökta av alla screeninginstrument avseende autism i världen. Vi lade tillett antal frågor som vi kliniskt bedömde skulle vara värdefulla för att fånga upp flickor med autism. Vijämförde våra flickor i huvudstudien med pojkar med motsvarande klinisk diagnos (och flickorna utankända problem). Ett litet antal flick-specifika symptom framkom, men, på det hela taget var originalASSQ lika bra eller bättre än summan av de nya frågorna. Delstudien var värdefull framför allt för attden ytterligare validerade ASSQ, men också för att den tydde på att tre eller fyra flick-frågor bör läggastill originalversionen för att, om möjligt upptäcka autism hos flickor tidigare än vad som idag är fallet.Sammantaget tyder resultaten från mina studier på att flickor med autism och ADHD ofta antingen heltmissas eller feldiagnostiseras inom barnsjukvården (inklusive inom barn- och ungdomspsykiatrin).Resultaten antyder också att det finns risk för att deras betydande samsjuklighet bagatelliseras. Detta är mycket allvarligt eftersom det numera finns effektiva behandlingsmetoder både vid autism och ADHD(och väldokumenterade interventioner vid/för de svårigheter som så ofta förekommer i tillägg till grunddiagnosen ). Behovet av utbildning om flickor med psykiska problem, socialainteraktionssvårigheter och/eller koncentrationssvårigheter inom alla samhällets offentliga verksamheter ärmycket stort.

Sidan publicerades 2010-09-06 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-27 16:42 av


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 4/2020 – ute 11 september

Skolportens magasin

Tema: Specialpedagogik. Större barngrupper och mindre resurser – hur ska specialpedagogiken i förskolan hinnas med? Intervju: Författaren och sfi-läraren Sara Lövestam letar efter kreativiteten – både hos sina elever och i sitt eget skrivande.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Kollegialt lärande gör digitaliseringen smartare

Skolledarna måste ta kontroll över digitaliseringen, inkludera lärarna i beslutsprocessen och föra deras talan gentemot förvaltningen. Det menar skolledaren Edward Jensinger, som tillsammans med forskaren Marie Sjöholm skrivit en bok om digitalisering.

Ramstruktur ger lektionerna mål och mening

En tydlig lektionsstruktur kan både underlätta för alla elever och vara ett avgörande stöd för de elever som behöver förutsägbarhet eller har svårigheter med ­exempelvis arbetsminnet. På Nacka Strands skola kallas detta ramstruktur.

Starta tidigt med teckenstöd

På en småbarnsavdelning på Starens förskola i Eskilstuna har arbetslaget ihop med en specialpedagog utvecklat ett förfinat TAKK-system där bilder och teckenspråk får samverka.

Häng med mobila förskolan

Mobila förskolor tar ordet utflykt till en ny nivå. Om det ens handlar om utflykter? ”Jag skulle snarare säga upplevelsebaserat lek- och läräventyr”, säger förskolläraren Kent Störzel på Göteborgs mobila förskola.

Minskad lärarstress efter treårigt forskningsprojekt

Stressen har minskat och tryggheten ökat. Finningeskolan i Strängnäs har hittat nycklarna till en bättre arbetsmiljö sedan besöket från ett forskarteam.