Governing citizens in the age of financialization: A study of Swedish financial education

Jane Pettersson beskriver hur man med hjälp av utbildning försöker styra medborgare att anpassa sig och ta ansvar för de förändrade livsvillkor som finansialiseringen fört med sig.  

Fakta
Disputation

2022-01-14

Titel (eng)

Governing citizens in the age of financialization: A study of Swedish financial education

Författare

Jane Pettersson

Handledare

Professor Bengt Larsson, Göteborgs universitet

Institution

Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap

Lärosäte

Göteborgs universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Abstract in English:

In contemporary Western capitalist societies, the state has increasingly withdrawn from its role as welfare provider, while financial institutions, actors, products, and narratives play an increasingly important part not only in global and national economies, but also in everyday life and thus for societies as a whole. This development is described by scholars as financialization and the financialization of everyday life. Contributing to this scholarly field, this dissertation examines Swedish financial education and the case of the Gilla din ekonomi (Like your personal finance) financial education network and its attempt to create financial subjects who embrace this development and its rationale. The overall aim of this dissertation is to describe and understand the different levels of problematization and practices of financial education, on a policy implementation level, by the study of educational practices, and through the study of how financial education occurs in the everyday lives of the people such initiatives are intended to govern. I do this by investigating financial education from several angles. First, I situate financial education and the problematization of Swedish consumers in the local context of time and place, i.e., in relation to contemporary and historical political discourse and practice. Second, I investigate the translation from policy to practice, showing how consumers are problematized by categorization, and by examining what role emotions play in fostering responsible and rational financial subjects. Through the theoretical lens of governmentality and sociology of emotions, I thus explore how the practices of financial education rely on emotions as a governing technique. Finally, I explore the subjects’ reactions to such governing attempts and their different problematizations, and strategies of resistance in encounters with financial education. In this way, this thesis contributes to and builds on previous research that understands financial education as governmentality in the age of financialization, i.e., the three aspects considered above constitute different methods of influencing the conduct of subjects—by conveying certain ideas, norms, and emotions—to align with and counter conduct, prevailing discourses of what constitutes “good” financial behavior. In summary, I argue that Swedish state-led financial education is a case of financialization of everyday life. Governing citizens’ financial knowledge and behavior has been a political issue since financialization took off in the 1980s. The results of the three studies in this dissertation show that the purpose of financial education is to guide and educate citizens into active, responsible financial subjects. Financial education does this by teaching course participants how to both think and emotionally relate to financial markets and products. Course attendees are taught to take care of, and take responsibility for, their financial well-being through activities such as planning for their future retirement and saving money by investing, while avoiding “bad” financial products and thus avoiding over-indebtedness. Nevertheless, the analysis showed that course attendees (re)acted by problematization, and conducted themselves counter to the encouragement to become financially savvy as they related the teachings to other life concerns that were inconsistent with the financial subjectivity they were encouraged to perform.

Sidan publicerades 2022-01-14 10:08 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-03-23 16:44 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Vag läroplan skapar osäkerhet kring programmering

Det har gått några år sedan programmering infördes i läroplanen, men fortfarande saknar lärare riktlinjer kring vad eleverna ska lära sig. Det visar Peter Vinnerviks avhandling om lärarnas uppdrag med programmering i undervisningen.

Inga debatter i elitskolans klassrum

På den elitpräglade gymnasieskolan är kritiska elever inte önskvärda. Janna Lundbergs forskning belyser en gymnasieskola där elever fostras till överordning och passivt lydande.

Education and Fertility: Dynamic Interrelations between Women’s Educational Level, Educational Field and Fertility in Sweden

Karin Teschings avhandling "Education and Fertility: Dynamic Interrelations between Womens Educational Level, Educational Field and Fertility in Sweden" analyserar tre aspekter av sambandet mellan kvinnors utbildning och barnafödande.

Lärlingsläraren – en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning

Annica Lagströms avhandling "Lärlingsläraren - en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning" tar upp vad lärlingslärarens uppdrag blir när en stor del av utbildningen arbetsplatsförläggs och hur uppdraget formar lärlingsläraren?

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

Social and cognitive biases in large group decision settings

Det övergripande syftet med Emma Bäcks avhandling "Social and cognitive biases in large group decision settings" är att bidra till förståelse kring hur individer reagerar när beslut fattas i stora grupper.

Curriculum in the Era of Global Development – Historical Legacies and Contemporary Approaches

Det övergripande syftet med Beniamin Knutssons avhandling "Curriculum in the Era of Global Development - Historical Legacies and Contemporary Approaches" är att undersöka den historiska framväxten av, samt nutida ansatser inom, utbildning om globala utvecklingsfrågor i det svenska skolsystemet.

Middle School Mediocrity; Quality and Inequality in Secondary Education

Centrala teman i Kristian Koerselmans avhandling "Middle School Mediocrity; Quality and Inequality in Secondary Education" är parallellskolesystem, linjedelning och segregering i högstadier och gymnasier.

”Ja bare skrivar som e låter”: En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms

I Anna Greggas Bäckströms avhandling ""Ja bare skrivar som e låter": En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms" studeras en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker medfokus på sms såväl på standardsvenska som på dialekt.

Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

Students’ experiences and perceptions of good teaching practice

Kyriaki Doumas avhandling "Students' experiences and perceptions of good teaching practice" handlar om elevers erfarenheter och uppfattningar av god undervisningspraktik i litteratur och fysik under ett läsår på gymnasiet i Grekland.

Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.

Syftet med Christin Furus avhandling "Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare." är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket.

Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan.

I avhandlingen "Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan." studerar Fredrik Sjögren hur lärare, elever och föräldrar förhandlar om definitioner.

Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer

Syftet med Karin Kilhammars avhandling "Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer" är att öka kunskapen kring idén om medarbetarskap och hur den tar sig uttryck i organisationers praktik.

Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004

Mikael Hallenius avhandling "Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004" analyserar historieämnets plats i det svenska skolsystemet ur ett utbildningsfilosofiskt perspektiv.

Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår

Syftet med Ulrika Magnussons avhandling "Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår" är att beskriva och jämföra skriftspråksutvecklingen hos en­ och flerspråkiga elever i de övre tonåren.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Dilemmat med att återförstatliga skolan

Skolan är en av samhällets största och mest komplexa institutioner – något som gör den både trögrörlig och svårstyrd. Det säger utbildningshistorikern Johannes Westberg som menar att vi bör skruva ner förväntningarna på storslagna reformförslag.

Därför får inte alla barn rätt stöd i förskolan

En bra förskola är som huvudregel bra för barns utveckling och välmående. Samtidigt ”missar” förskolan en del barn som behöver extra stöd. Varför? Så här säger forskningen.

ULF – där skolans behov bestämmer forskningen

Hur ser lärares utmaningar ut på specifika förskolor och skolor idag? Den frågeställningen undersöks i ULF-projekt vid Högskolan i Borås.    

AI i skolan – fusk eller verklighetsanpassning?

Den senaste tiden har debatten inom skolan varit intensiv vad gäller användandet av AI i klassrummet. Är det fusk eller inte? Jimmy Jaldemark, docent i pedagogik vid Mittuniversitetet, menar att frågan är felställd och att fokus i stället bör ligga på hur tekniken kan bidra till elevernas lärande.

Mobilforbud på skolen førte til bedre karakterer

Skoler med mobilforbud har mindre mobbing og bedre karakterer enn de uten. Størst effekt er det blant jentene, viser en ny studie.

SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser