Governing citizens in the age of financialization: A study of Swedish financial education

Jane Pettersson Jane Petterson beskriver hur man med hjälp av utbildning försöker styra medborgare att anpassa sig och ta ansvar för de förändrade livsvillkor som finansialiseringen fört med sig.  

Fakta
Disputation

2022-01-14

Titel (eng)

Governing citizens in the age of financialization: A study of Swedish financial education

Författare

Jane Pettersson

Handledare

Professor Bengt Larsson, Göteborgs universitet

Institution

Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap

Lärosäte

Göteborgs universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Abstract in English:

In contemporary Western capitalist societies, the state has increasingly withdrawn from its role as welfare provider, while financial institutions, actors, products, and narratives play an increasingly important part not only in global and national economies, but also in everyday life and thus for societies as a whole. This development is described by scholars as financialization and the financialization of everyday life. Contributing to this scholarly field, this dissertation examines Swedish financial education and the case of the Gilla din ekonomi (Like your personal finance) financial education network and its attempt to create financial subjects who embrace this development and its rationale. The overall aim of this dissertation is to describe and understand the different levels of problematization and practices of financial education, on a policy implementation level, by the study of educational practices, and through the study of how financial education occurs in the everyday lives of the people such initiatives are intended to govern. I do this by investigating financial education from several angles. First, I situate financial education and the problematization of Swedish consumers in the local context of time and place, i.e., in relation to contemporary and historical political discourse and practice. Second, I investigate the translation from policy to practice, showing how consumers are problematized by categorization, and by examining what role emotions play in fostering responsible and rational financial subjects. Through the theoretical lens of governmentality and sociology of emotions, I thus explore how the practices of financial education rely on emotions as a governing technique. Finally, I explore the subjects’ reactions to such governing attempts and their different problematizations, and strategies of resistance in encounters with financial education. In this way, this thesis contributes to and builds on previous research that understands financial education as governmentality in the age of financialization, i.e., the three aspects considered above constitute different methods of influencing the conduct of subjects—by conveying certain ideas, norms, and emotions—to align with and counter conduct, prevailing discourses of what constitutes “good” financial behavior. In summary, I argue that Swedish state-led financial education is a case of financialization of everyday life. Governing citizens’ financial knowledge and behavior has been a political issue since financialization took off in the 1980s. The results of the three studies in this dissertation show that the purpose of financial education is to guide and educate citizens into active, responsible financial subjects. Financial education does this by teaching course participants how to both think and emotionally relate to financial markets and products. Course attendees are taught to take care of, and take responsibility for, their financial well-being through activities such as planning for their future retirement and saving money by investing, while avoiding “bad” financial products and thus avoiding over-indebtedness. Nevertheless, the analysis showed that course attendees (re)acted by problematization, and conducted themselves counter to the encouragement to become financially savvy as they related the teachings to other life concerns that were inconsistent with the financial subjectivity they were encouraged to perform.

Sidan publicerades 2022-01-14 10:08 av Susanne Sawander


Relaterat

Samhällskunskap

Årets konferens i Samhällskunskap för högstadiet och gymnasiet! Text: Kunniga föreläsare ger dig som undervisar i samhällskunskap information om ny didaktisk forskning och inspirerande verktyg för undervisningen. Delta i Stockholm den 18 mars eller se inspelade föreläsningar när du har tid, 24 mars–8 april, 2022. Innehållet kan också passa för vuxenutbildningen.

Studie- och yrkesvägledare

Föreläsningar om bland annat elever som riskerar att inte bli behöriga till gymnasiet, nya krav och förväntningar i arbetslivet post-corona och motiverande samtal. Välj om du vill delta på plats i Göteborg eller digitalt!

Vag läroplan skapar osäkerhet kring programmering

Det har gått några år sedan programmering infördes i läroplanen, men fortfarande saknar lärare riktlinjer kring vad eleverna ska lära sig. Det visar Peter Vinnerviks avhandling om lärarnas uppdrag med programmering i undervisningen.

Inga debatter i elitskolans klassrum

På den elitpräglade gymnasieskolan är kritiska elever inte önskvärda. Janna Lundbergs forskning belyser en gymnasieskola där elever fostras till överordning och passivt lydande.

Education and Fertility: Dynamic Interrelations between Women’s Educational Level, Educational Field and Fertility in Sweden

Karin Teschings avhandling "Education and Fertility: Dynamic Interrelations between Womens Educational Level, Educational Field and Fertility in Sweden" analyserar tre aspekter av sambandet mellan kvinnors utbildning och barnafödande.

Lärlingsläraren – en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning

Annica Lagströms avhandling "Lärlingsläraren - en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning" tar upp vad lärlingslärarens uppdrag blir när en stor del av utbildningen arbetsplatsförläggs och hur uppdraget formar lärlingsläraren?

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

Social and cognitive biases in large group decision settings

Det övergripande syftet med Emma Bäcks avhandling "Social and cognitive biases in large group decision settings" är att bidra till förståelse kring hur individer reagerar när beslut fattas i stora grupper.

Curriculum in the Era of Global Development – Historical Legacies and Contemporary Approaches

Det övergripande syftet med Beniamin Knutssons avhandling "Curriculum in the Era of Global Development - Historical Legacies and Contemporary Approaches" är att undersöka den historiska framväxten av, samt nutida ansatser inom, utbildning om globala utvecklingsfrågor i det svenska skolsystemet.

Middle School Mediocrity; Quality and Inequality in Secondary Education

Centrala teman i Kristian Koerselmans avhandling "Middle School Mediocrity; Quality and Inequality in Secondary Education" är parallellskolesystem, linjedelning och segregering i högstadier och gymnasier.

”Ja bare skrivar som e låter”: En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms

I Anna Greggas Bäckströms avhandling ""Ja bare skrivar som e låter": En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms" studeras en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker medfokus på sms såväl på standardsvenska som på dialekt.

Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.

Syftet med Christin Furus avhandling "Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare." är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket.

Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan.

I avhandlingen "Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan." studerar Fredrik Sjögren hur lärare, elever och föräldrar förhandlar om definitioner.

Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer

Syftet med Karin Kilhammars avhandling "Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer" är att öka kunskapen kring idén om medarbetarskap och hur den tar sig uttryck i organisationers praktik.

Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004

Mikael Hallenius avhandling "Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004" analyserar historieämnets plats i det svenska skolsystemet ur ett utbildningsfilosofiskt perspektiv.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 14 december!

Nytt nr ute 14 december!

TEMA: Utveckla undervisningen! Så lär sig eleverna bäst, enligt forskningen. INTERVJU: Ebba Hildén vill lyfta förskollärares ledarskap.

Prova på-pris! 2 nr/99 kr!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Språkutvecklande förskola kräver kunskap och kompetens!

I dag presenterar Ifous Språkutvecklande förskola – en kunskapsöversikt om språkutvecklande arbete i förskola. Den är framtagen för att bidra med kunskaper som kan underlätta förskolans språkutvecklande arbete, så att alla barn, utifrån sina individuella förutsättningar, får möjlighet att utvecklas optimalt.

Här stöttar man skolorna för att främja närvaroarbetet

Att tidigt fånga upp elevers frånvaro är viktigt. På Pedagogiskt center arbetar personalen i nära samarbete med Elevhälsan med att stödja skolorna i Helsingborg i deras pedagogiska arbete. För att främja närvaro arbetar de bland annat med att utveckla och stärka mentorns roll, utveckla lärmiljöer och att stödja verksamheten med digitala system.

Innovation ger värde för undervisningen

Innovation är ett mindset där man testar sådant som man tror ökar undervisningens kvalitet, elevernas upplevelse eller sparar tid. Något som ger värde. Därför kan innovation också vara att sluta göra någonting, säger Leif Denti, som forskar på ledarskap, kreativitet och organisatorisk innovation vid Göteborgs universitet.

Didaktiska val ur ett genusperspektiv i skolämnet idrott och hälsa

Inga Oliynyk har i sin avhandling i pedagogik undersökt hur lärare i idrott och hälsa genom sina didaktiska val implementerar de riktlinjer om jämställdhet som beskrivs i läroplanen. Resultaten i avhandlingen visar att det är en komplex fråga som är avhängig många faktorer.

Pojkar tenderar att premieras på idrottslektionerna

Skolan ska främja pojkars och flickors lika rätt och möjligheter när det gäller idrott och hälsa. Det framgår i den svenska läroplanen. Men trots det är undervisningen inte jämställd och flickor och pojkar blir behandlade olika.