Grading in Physical Education

Lenar Svennberg har i sin avhandling undersökt olika aspekter av vad lärare värderar när de sätter betyg i idrott och hälsa och analyserat hur sociologiska bakgrundsfaktorer påverkar betygen.

Fakta
Disputation

2017-02-17

Titel (eng)

Grading in Physical Education

Författare

Lena Svennberg

Handledare

Professor Karin Redelius, GIH Docent Jane Meckbach, GIH

Opponent

Professor Ann MacPhail, University of Limerick, Irland

Institution

Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap

Lärosäte

Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs pressmeddelande
Läs Skolportens intervju med Lena Svennberg

Svenskt abstrakt:

Avhandlingen handlar om betygsättning i idrott och hälsa, i grundskolans sista år. I fyra delstudier undersöker jag olika aspekter av vad lärare värderar när de sätter betyg i idrott och hälsa och analyserar hur sociologiska bakgrundsfaktorer påverkar betygen.

De tre första delstudierna är intervjustudier där syftet är att undersöka vad lärare i idrott och hälsa värderar när de sätter betyg, hur implementeringen av kunskapskrav har påverkat detta och hur lärarna tolkar kunskapskraven för rörelse. Intervjutekniken Repertory Grid används för att underlätta verbaliseringen av det som ibland beskrivs som en ”magkänsla”.

Den fjärde delstudien baseras på registerdata från Skolverket. Data om alla elever som gick ut grundskolan 2014 (n=95317) analyseras med avseende på hur bakgrundsfaktorer som kön, föräldrars utbildning, migration och skolhuvudman påverkar betygen i idrott och hälsa.

Resultaten visar att implementeringen av Lgr 11 med en starkare reglering av betygsättning har ökat följsamheten till nationella krav hos de lärare som deltog i studien. Dock kvarstår vissa skillnader mellan vad lärarna värderar i betygen och kunskapskraven.

Med hjälp av Bernsteins begreppsapparat kan den visade diskrepansen mellan lärares betygsättning och styrdokument relateras till spänningar mellan olika kulturella och politiska influenser. Detta möjliggör en diskussion om vilken kunskap som får värde i idrott och hälsa och vilka konsekvenser det kan få för olika elevgrupper.

Sidan publicerades 2017-02-01 07:57 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2017-02-27 08:29 av Susanne Sawander


Relaterat

Skolidrott varje dag ger pojkar bättre betyg

Daglig idrott i skolan ger pojkar bättre betyg. Dessutom får både flickor och pojkar större muskelstyrka samt minskad risk för frakturer. "Nu har vi ett starkt vetenskapligt stöd för ökad idrott i grundskolan,"  säger Jesper Fritz.

Hälsocoach i skolan uppskattas av elever

Pernilla Hedström har i sin forskning utvärderat en hälsocoachintervention i en grundskola. Med lekfulla aktiviteter fick hälsocoachen med sig alla elever, även de som normalt inte tycker om ämnet idrott.

Education and Fertility: Dynamic Interrelations between Women’s Educational Level, Educational Field and Fertility in Sweden

Karin Teschings avhandling "Education and Fertility: Dynamic Interrelations between Womens Educational Level, Educational Field and Fertility in Sweden" analyserar tre aspekter av sambandet mellan kvinnors utbildning och barnafödande.

Social and cognitive biases in large group decision settings

Det övergripande syftet med Emma Bäcks avhandling "Social and cognitive biases in large group decision settings" är att bidra till förståelse kring hur individer reagerar när beslut fattas i stora grupper.

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

Curriculum in the Era of Global Development – Historical Legacies and Contemporary Approaches

Det övergripande syftet med Beniamin Knutssons avhandling "Curriculum in the Era of Global Development - Historical Legacies and Contemporary Approaches" är att undersöka den historiska framväxten av, samt nutida ansatser inom, utbildning om globala utvecklingsfrågor i det svenska skolsystemet.

”Ja bare skrivar som e låter”: En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms

I Anna Greggas Bäckströms avhandling ""Ja bare skrivar som e låter": En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms" studeras en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker medfokus på sms såväl på standardsvenska som på dialekt.

Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.

Syftet med Christin Furus avhandling "Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare." är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket.

Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan.

I avhandlingen "Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan." studerar Fredrik Sjögren hur lärare, elever och föräldrar förhandlar om definitioner.

Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004

Mikael Hallenius avhandling "Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004" analyserar historieämnets plats i det svenska skolsystemet ur ett utbildningsfilosofiskt perspektiv.

Doing research in primary school: information activities in project-based learning

Syftet med Anna Lundhs avhandling "Doing research in primary school: information activities in project-based learning" är att beskriva och illustrera hur informationskompetenser tar form, och de möjligheter till lärande som barn möter, i informationsaktiviteter under de första skolåren i början av 2000-talet.

Students’ experiences and perceptions of good teaching practice

Kyriaki Doumas avhandling "Students' experiences and perceptions of good teaching practice" handlar om elevers erfarenheter och uppfattningar av god undervisningspraktik i litteratur och fysik under ett läsår på gymnasiet i Grekland.

Decision-making in health issues: Teenagers’ use of science and other discourses

Syftet med Mats Lundströms avhandling "Decision-making in health issues: Teenagers' use of science and other discourses" är att utveckla kunskap om unga individers resonemang och hur de motiverar sina ställningstaganden avseende tillförlitlighet och beslutsfattande i frågor med anknytning till hälsa.

”Vi har nästan blivit för bra”: lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik

Syftet med Ingrid Granboms avhandling ""Vi har nästan blivit för bra": lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik" är att beskriva och analysera lärarnas konstruktion av mening och vardagskunskap beträffande förskolan som pedagogisk praktik.

Ungas erfarenheter av skola, samhällsvård och vuxenblivande: En studie av fem livsberättelser

Ylva Weitz vill med sin avhandling "Ungas erfarenheter av skola, samhällsvård och vuxenblivande: En studie av fem livsberättelser" fördjupa kunskapen om skolsituationen för barn och ungdomar i samhällsvård.

Konferenser
Kommande disputationer
Rikskonferens
För högstadielärare i svenska
  Foto: Martin Stenmark

För högstadielärare i svenska

Den 1-2 februari 2018 arrangerar Skolporten en rikskonferens för dig som är högstadielärare i svenska. Bland talarna finns bland annat Jonas Hassen Khemiri, en av Sveriges mest hyllade och lästa yngre författare. Välkommen!

Läs mer & boka plats!
Lediga tjänster
Magasin Skolporten
Nytt nr ute 5/12!

Nytt nr ute 5/12!

Tema: Inkludering. Stor intervju med Gloria Ray Karlmark. Prova på-pris: 2 nr/99 kr!

Bli prenumerant
Konferens för dig som arbetar i
Förskolan

Förskolan

Förskolan ska erbjuda en pedagogisk verksamhet av hög kvalitet och samtidigt vara en trygg och rolig plats för de barn som går där. I den kommande revideringen av förskolans läroplan kommer det vara ett ökat fokus på undervisning - men vad innebär det i praktiken? Det och andra aktuella frågor kommer vi att djupdyka i under två dagar - med hjälp av aktuell forskning och praktiska erfarenheter. Välkommen!

Läs mer & boka plats
5 mest lästa på FoU

Han varnar för hemgjorda läromedel

Kvalitet och likvärdighet kräver bra läroböcker. De minskar också lärares arbetsbörda. Det hävdar bedömningsforskaren Tim Oates.

Anette Jahnke: Tappa inte tempot med praktiknära skolforskning

I förra veckan avgick Lena Adamsson som direktör för Skolforskningsinstitutet. Skälet anges vara bristande politiskt stöd då institutets resurser inte ökats – trots att regeringen talar om vikten om forskningsanknytning i skolan. Anette Jahnke undrar hur man trots allt kan hålla tempot uppe för den praktiknära skolforskningen.

En del av verkligheten – om barn, sexuella övergrepp och nätet

Hur vanligt är det med övergrepp på nätet? Hur mår de barn som blivit utsatta? Kan ett övergrepp som sker på nätet få lika allvarliga konsekvenser som övergrepp som sker utanför nätet? Vad säger forskningen? Läs rapporten från Stiftelsen Allmänna Barnhuset här (pdf).

Möter explosivitet med empati

Ross Greene tror inte att bestraffningar är utvecklande för vare sig barn eller vuxna. Hans tankar om empatiskt bemötande praktiseras inom bland annat skola, psykiatri och kriminalvård.

Så väcker du barns läslust – 7 tips för att få igång läsningen

Läs högt för barn redan från några månaders ålder och prata om innehållet i böckerna med dem. Det är några av de tips som läsexperten Maud Nilzén ger. ”Högläsning är fruktansvärt viktigt”, konstaterar hon.