Growing up with poor health and managing school: Studies on ill health and young people’s educational achievements

Cristian Bortes har undersökt konsekvenser av ohälsa för barn och ungas utbildningsresultat i Sverige.

Fakta
Disputation

2022-03-04

Titel (sv)

Att växa upp med ohälsa och klara skolan. Studier om ohälsa och ungas utbildningsprestationer

Titel (eng)

Growing up with poor health and managing school: Studies on ill health and young people’s educational achievements

Författare

Cristian Bortes

Handledare

Docetn Veronica Lövgren, Umeå universitet. Professor Mattias Strandh, Umeå universitet. Docent Per-Åke Rosvall, Umeå universitet

Opponent

Docent Stephanie Plenty, Stockholms universitet

Institution

Institutionen för socialt arbete

Lärosäte

Umeå universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs pressmeddelande
Läs Skolportens intervju med Cristian Bortes

Abstract in English:

Aim and objectives: The overall aim of this thesis was to empirically investigate consequences of poor health for children’s educational outcomes in Sweden. A central tenet is that health problems impact not only the afflicted individual but also people in their social and emotional proximity, in particular immediate family members. More specific objectives were to study: 1. The relationship between multiple clinically diagnosed mental disorders and children’s educational achievements in Sweden. 2. The bidirectional relationship between mental health problems and academic performance among Swedish adolescents, as well as heterogeneous patterns associated with gender and socioeconomic groups. 3. The effects of parental somatic and psychiatric health problems on the probability of youths leaving upper secondary education before completion in Sweden and potential gender differences in these effects. 4. The relationship between having a sibling with health problems and a healthy sibling’s school grades in the final year of compulsory education in Sweden and how socioeconomic background modifies this relationship.

Theoretical framework: Key concepts applied in the thesis are health and illness. The ability to perform things in life, the ability to act, determines whether a person is healthy or ill. Illness (or poor health, treated as a synonymous term) entails a reduced ability to act in relation to one’s life situation and its demands. Family is viewed from a systems theory perspective. Poor health of a parent reduces his or her ability to maintain regular roles, which may require reorganisation of the family system. Siblings’ health problems can affect other children in the family by inducing concerns and occupying and diverting parents’ time and attention. All of this could be psychosocially stressful in many ways, not least for children in the family and their ability in relation to schooling.

Data and methods: The research objectives were addressed by utilising social and medical microdata from Swedish administrative registers covering the entire population in Sweden. Data pertaining to different populations, collectively covering the period from 1987 to 2017, were used in four studies designated Studies I–IV. Educational achievement was measured in terms of teacher-assigned school grades awarded by the end of compulsory school and in upper secondary school, as well as completion (or non-completion) of an upper secondary education. Poor health was measured through data on outpatient visits to specialist healthcare facilities, psychotropic drug prescriptions and admissions/discharges from Swedish hospitals. Socioeconomic background was measured by parental level of education. The data were analysed by fitting linear and logistic regression models as well as cross-lagged path models.

Results and conclusions: Empirical results of Study I showed that specific diagnosed mental disorders have varying, largely disadvantageous, associations with educational achievements of students that differ between boys and girls. Documentation of this in Sweden adds to evidence that mental disorders have a negative overall association with educational achievement, despite substantial variation in support and educational systems across countries. The results of Study II provided no support for a bidirectional relationship between mental health and academic performance of students aged 15-16 to 18-19 years. However, they support a unidirectional relationship, as a negative relationship was found between school grades at graduation from compulsory school and rates of subsequent psychotropic medication use in upper secondary school. The relationship was equal in size for both boys and girls but mainly among adolescents with the highest educated parents.

Study III showed that having a mother or a father with psychiatric, but not somatic, illness that necessitated hospitalisation after completing compulsory schooling was associated with an increased probability of leaving upper secondary school before completion. No significant gender-based differences in this were found. Results presented in Study IV showed that having one or more siblings with health problems that necessitated recurrent hospitalisations was associated with lower grades. Children with ill siblings were also less likely to be eligible for an upper secondary education compared to children whose siblings did not have poor health. Socioeconomic background did not affect this educational disadvantage.

Results presented in this thesis clearly corroborate the importance of health for children’s education. Children’s educational achievements at the end of compulsory school are inversely related to mental health problems in their adolescence. Thus, academic competence may have positive effects on certain aspects of young people’s mental health, which underscores the importance of promoting opportunities for youth to do as well as they can in school. The reciprocal aspect of the relationship between mental health and academic performance among school-aged children remains an important issue that requires further investigation. However, health is not just an individual issue; parents’ and siblings’ health problems can affect children and have negative ‘spillover’ effects on their schooling and educational achievements. This underlines the importance of a psychosocial perspective when identifying children’s difficulties in school. Taken together, health, and thus the school’s student health task, is highly associated with academic achievement and schools’ pedagogical responsibilities.

Sidan publicerades 2022-03-01 13:51 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-03-17 15:00 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skolans arbete mot mobbning speglar elevers psykiska ohälsa

Skolkuratorer bör fokusera på att stärka elevers tilltro till sin egen förmåga samt på frågor kring skolprestationer och elevers stress kring skolarbetet. Det säger Victoria Lönnfjord som forskat om kopplingen mellan olika sociala påfrestningar och högstadieelevers psykiska ohälsa.

Vägen från frånvaro till närvaro börjar med tillhörighet och trivsel

Att vända skolfrånvaro till närvaro kräver förändrade förutsättningar – skolpersonal som skapar tillit och förtroende hos eleven, en anpassad studiegång eller alternativa lärmiljöer. Det konstaterar Tobias Forsell som forskat om orsaker till omfattande frånvaro men också hur vägen tillbaka till skolan kan se ut.

Lärlingsläraren – en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning

Annica Lagströms avhandling "Lärlingsläraren - en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning" tar upp vad lärlingslärarens uppdrag blir när en stor del av utbildningen arbetsplatsförläggs och hur uppdraget formar lärlingsläraren?

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

Curriculum in the Era of Global Development – Historical Legacies and Contemporary Approaches

Det övergripande syftet med Beniamin Knutssons avhandling "Curriculum in the Era of Global Development - Historical Legacies and Contemporary Approaches" är att undersöka den historiska framväxten av, samt nutida ansatser inom, utbildning om globala utvecklingsfrågor i det svenska skolsystemet.

”Ja bare skrivar som e låter”: En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms

I Anna Greggas Bäckströms avhandling ""Ja bare skrivar som e låter": En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms" studeras en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker medfokus på sms såväl på standardsvenska som på dialekt.

Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan.

I avhandlingen "Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan." studerar Fredrik Sjögren hur lärare, elever och föräldrar förhandlar om definitioner.

Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.

Syftet med Christin Furus avhandling "Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare." är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket.

Doing research in primary school: information activities in project-based learning

Syftet med Anna Lundhs avhandling "Doing research in primary school: information activities in project-based learning" är att beskriva och illustrera hur informationskompetenser tar form, och de möjligheter till lärande som barn möter, i informationsaktiviteter under de första skolåren i början av 2000-talet.

Decision-making in health issues: Teenagers’ use of science and other discourses

Syftet med Mats Lundströms avhandling "Decision-making in health issues: Teenagers' use of science and other discourses" är att utveckla kunskap om unga individers resonemang och hur de motiverar sina ställningstaganden avseende tillförlitlighet och beslutsfattande i frågor med anknytning till hälsa.

Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004

Mikael Hallenius avhandling "Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004" analyserar historieämnets plats i det svenska skolsystemet ur ett utbildningsfilosofiskt perspektiv.

Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår

Syftet med Ulrika Magnussons avhandling "Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår" är att beskriva och jämföra skriftspråksutvecklingen hos en­ och flerspråkiga elever i de övre tonåren.

Ungas erfarenheter av skola, samhällsvård och vuxenblivande: En studie av fem livsberättelser

Ylva Weitz vill med sin avhandling "Ungas erfarenheter av skola, samhällsvård och vuxenblivande: En studie av fem livsberättelser" fördjupa kunskapen om skolsituationen för barn och ungdomar i samhällsvård.

Students’ experiences and perceptions of good teaching practice

Kyriaki Doumas avhandling "Students' experiences and perceptions of good teaching practice" handlar om elevers erfarenheter och uppfattningar av god undervisningspraktik i litteratur och fysik under ett läsår på gymnasiet i Grekland.

Skolan som politiskt narrativ: En studie av den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag 1991 – 2002

Anna Forssells avhandling "Skolan som politiskt narrativ: En studie av den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag 1991 - 2002" handlar om hur den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag gestaltas, särskilt med avseende på skolans roll i samhället såväl idag som i framtiden.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Stötta eller inte? Det är frågan i ett nytt forskningsprojekt kring språkutveckling i förskolan

Räcker det att barn befinner sig i en stimulerande miljö där man pratar och läser, eller kan ett än mer strukturerat stöd i förskolan ge bättre effekt på språkutvecklingen? Det hoppas forskningsledaren Peter Andersson Lilja få svar på i forskningsprojektet som nu startar på Högskolan i Borås.

Känslor gentemot skolan kan påverka högstadieelevens prestationer på lång sikt

Finns det ett samband mellan högstadieelevers skolrelaterade utmattning, engagemang och prestationer i matematik? Ja, det gör det, också på lång sikt. Det visar en undersökning vid Åbo Akademi.

Diagnoser inte det viktiga – låt lösningarna växa fram

Lägg ingen större vikt vid eventuella diagnoser. Och fokusera på lösningar för ­individen, inte på barnets problematik. Det är de viktigaste råden från Anne Lillvist, pedagogik­professor specialiserad på förskolan.

De tar sången till nya höjder

I Kulans förskola sjungs det i alla möjliga sammanhang. På promenaden, vid matteinlärningen, vid teman och projekt. Pedagogerna har gått på kurs och lärt sig att sjunga på barnens villkor – i ljusa tonarter.

Nya sätt att prata om sex i skolan

Från och med i höst ska skolans sexualundervisning vara mer anpassad till den verklighet som eleverna faktiskt möter. Samtidigt har frågorna egentligen inte förändrats så mycket sedan femtiotalet, visar en studie från Stockholms universitet.