Grynnor och farleder i karriärvalsprocessen. Unga med rörelsehinder och deras handlingsutrymme

Vilka villkor och materiella betingelser har varit betydelsefulla för studie- och yrkesval för personer med rörelsehinder? Det har Elisabet Söderbergs forskat om.

Fakta
Disputation

2014-12-16

Titel (sv)

Grynnor och farleder i karriärvalsprocessen. Unga med rörelsehinder och deras handlingsutrymme

Titel (eng)

Reefs and Fairways in the Career-Selection Process. Young adults with mobility impairments and margins for maneuvers

Författare

Elisabet Söderberg

Handledare

Ann Kjellberg, professor, Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet

Opponent

Berth Danermark, professor, Institutionen för hälsovetenskap och medicin, Örebro universitet

Institution

Institutionen för pedagogik och didaktik

Lärosäte

Stockholms universitet

Länkar
Läs mer om avhandlingen här (länk till SU)
Läs Skolportens intervju med Elisabet Söderberg

Svenskt abstrakt:

I avhandlingen studeras faktorer som kan hämma respektive främja handlingsutrymmet i karriärvalsprocessen för unga med rörelsehinder. Studiens resultat visar att det finns faktorer som respondenterna upplever inverkar på deras handlingsutrymme, och att unga personer med rörelsehinder därmed riskerar att hamna i en underordnad ställning vid karriärvalen på grund av rörelsehindret.

Avhandlingens syfte var att undersöka hur man kan förstå faktorer som hämmar respektive främjar karriärvalsprocessen över tid hos personer med rörelsehinder, utifrån deras eget perspektiv. För att undersöka detta användes biografisk metod vid intervjuerna. Det var respondenternas upplevelser av sina karriärvalsprocesser som stod i centrum. Resultaten visar att det som hämmar inte så ofta är kroppen själv, utan de hämmande faktorerna utgörs mestadels av en låg tilltro till den egna förmågan, upplevelser av en omgivning som agerar begränsande samt materiella barriärer. Studien visar också att en tydlig målsättning utgör en starkt främjande faktor. Alla respondenterna hade som mål att få ett yrkesverksamt liv, utifrån de egna förutsättningarna. De ville inte vara beroende av välfärdens representanter eller arbeta på Samhall eller någon liknande daglig verksamhet. De ville ha ett ”riktigt” jobb och uppskattning för sin kompetens, men många av dem menar att personer med rörelsehinder värderas lågt i samhället idag och att förväntningarna på vad de kan utföra är för lågt ställda. Avhandlingen visar även att omgivningen kan ha en tendens av att överbeskydda personer med rörelsehinder och att detta kan få en förödande inverkan i tron på den egna förmågan. Ett annat kunskapstillskott som denna avhandling har gett är att de flesta av respondenterna tycker sig bli överbeskyddade av samhället i förhållande till karriärvalen och det vill de inte bli.

Sidan publicerades 2015-01-13 11:09 av John Miller
Sidan uppdaterades 2015-02-20 11:42 av John Miller


Relaterat

Olika syn på särskilt stöd kan bli kontraproduktivt

Hur ser olika yrkesgrupper i skolan på arbetet med barn i behov av särskilt stöd? Det har forskaren Gunilla Lindqvist undersökt i sin avhandling.

Ojämna förutsättningar för framtidsval

Djungeln av utbildningar och möjligheter efter gymnasiet har vuxit sig stor och svåröverskådlig. Men vad händer med valfriheten om inte alla har samma möjligheter att få information, frågar sig Catarina Lundqvist i sin avhandling Möjligheternas horisont: Etnicitet, utbildning och arbete i ungas berättelser om karriärer .

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Vilken skola vill vi ha?

I Sverige har vi backat från inkludering som politiskt mål, medan andra länder ser inkludering som ett sätt att motverka extremism och polarisering i samhället. Det menar Gunnlaugur Magnússon, docent och utbildningsforskare vid Uppsala universitet, som intervjuas i Skolportens magasin.

Konkret digitalisering

Skapandet av en tillgänglig lärmiljö är det viktigaste syftet med digitaliseringen, enligt författarna av boken Digitala möjligheter – i en lärmiljö för alla. 

”Både katederundervisning och elevcentrering fungerar”

Katederundervisning och elevcentrerad undervisning ställs ofta mot varandra. I en ny forskningssammanställning visar Skolforskningsinstitutet att dessa perspektiv kan vara mer eller mindre lämpliga i olika undervisningssituationer och för olika elever i en och samma klass.

Stresstudie på skolbarn: alla skulle må bra av att varva ner

Stressen dyker upp lite varstans. Över att inte hinna i tid, inte prestera tillräckligt bra, inte kunna hantera kompisrelationerna. Distriktssköterskestudenterna Alexandra Warghoff och Sara Persson lät skolbarnen själva beskriva stressen, och nu är orden och tankarna publicerade i en internationell tidskrift.

Är du lönsam, lille vän?

Systemskiftet i svensk skola har skett på tre plan; ekonomiskt, organisatoriskt och genom en pedagogisk decentralisering. Det hävdar sociologen och före detta aktivisten Majsa Allelin i en avhandling där hon menar att skolans lönsamhet ­hamnat helt i fokus.