Grynnor och farleder i karriärvalsprocessen. Unga med rörelsehinder och deras handlingsutrymme

Vilka villkor och materiella betingelser har varit betydelsefulla för studie- och yrkesval för personer med rörelsehinder? Det har Elisabet Söderbergs forskat om.

Fakta
Disputation

2014-12-16

Titel (sv)

Grynnor och farleder i karriärvalsprocessen. Unga med rörelsehinder och deras handlingsutrymme

Titel (eng)

Reefs and Fairways in the Career-Selection Process. Young adults with mobility impairments and margins for maneuvers

Författare

Elisabet Söderberg

Handledare

Ann Kjellberg, professor, Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet

Opponent

Berth Danermark, professor, Institutionen för hälsovetenskap och medicin, Örebro universitet

Institution

Institutionen för pedagogik och didaktik

Lärosäte

Stockholms universitet

Länkar
Läs mer om avhandlingen här (länk till SU)
Läs Skolportens intervju med Elisabet Söderberg

Svenskt abstrakt:

I avhandlingen studeras faktorer som kan hämma respektive främja handlingsutrymmet i karriärvalsprocessen för unga med rörelsehinder. Studiens resultat visar att det finns faktorer som respondenterna upplever inverkar på deras handlingsutrymme, och att unga personer med rörelsehinder därmed riskerar att hamna i en underordnad ställning vid karriärvalen på grund av rörelsehindret.

Avhandlingens syfte var att undersöka hur man kan förstå faktorer som hämmar respektive främjar karriärvalsprocessen över tid hos personer med rörelsehinder, utifrån deras eget perspektiv. För att undersöka detta användes biografisk metod vid intervjuerna. Det var respondenternas upplevelser av sina karriärvalsprocesser som stod i centrum. Resultaten visar att det som hämmar inte så ofta är kroppen själv, utan de hämmande faktorerna utgörs mestadels av en låg tilltro till den egna förmågan, upplevelser av en omgivning som agerar begränsande samt materiella barriärer. Studien visar också att en tydlig målsättning utgör en starkt främjande faktor. Alla respondenterna hade som mål att få ett yrkesverksamt liv, utifrån de egna förutsättningarna. De ville inte vara beroende av välfärdens representanter eller arbeta på Samhall eller någon liknande daglig verksamhet. De ville ha ett ”riktigt” jobb och uppskattning för sin kompetens, men många av dem menar att personer med rörelsehinder värderas lågt i samhället idag och att förväntningarna på vad de kan utföra är för lågt ställda. Avhandlingen visar även att omgivningen kan ha en tendens av att överbeskydda personer med rörelsehinder och att detta kan få en förödande inverkan i tron på den egna förmågan. Ett annat kunskapstillskott som denna avhandling har gett är att de flesta av respondenterna tycker sig bli överbeskyddade av samhället i förhållande till karriärvalen och det vill de inte bli.

Sidan publicerades 2015-01-13 11:09 av John Miller
Sidan uppdaterades 2015-02-20 11:42 av John Miller


Relaterat

Olika syn på särskilt stöd kan bli kontraproduktivt

Hur ser olika yrkesgrupper i skolan på arbetet med barn i behov av särskilt stöd? Det har forskaren Gunilla Lindqvist undersökt i sin avhandling.

Ojämna förutsättningar för framtidsval

Djungeln av utbildningar och möjligheter efter gymnasiet har vuxit sig stor och svåröverskådlig. Men vad händer med valfriheten om inte alla har samma möjligheter att få information, frågar sig Catarina Lundqvist i sin avhandling Möjligheternas horisont: Etnicitet, utbildning och arbete i ungas berättelser om karriärer .

Education and Fertility: Dynamic Interrelations between Women’s Educational Level, Educational Field and Fertility in Sweden

Karin Teschings avhandling "Education and Fertility: Dynamic Interrelations between Womens Educational Level, Educational Field and Fertility in Sweden" analyserar tre aspekter av sambandet mellan kvinnors utbildning och barnafödande.

Lärlingsläraren – en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning

Annica Lagströms avhandling "Lärlingsläraren - en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning" tar upp vad lärlingslärarens uppdrag blir när en stor del av utbildningen arbetsplatsförläggs och hur uppdraget formar lärlingsläraren?

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

Social and cognitive biases in large group decision settings

Det övergripande syftet med Emma Bäcks avhandling "Social and cognitive biases in large group decision settings" är att bidra till förståelse kring hur individer reagerar när beslut fattas i stora grupper.

Curriculum in the Era of Global Development – Historical Legacies and Contemporary Approaches

Det övergripande syftet med Beniamin Knutssons avhandling "Curriculum in the Era of Global Development - Historical Legacies and Contemporary Approaches" är att undersöka den historiska framväxten av, samt nutida ansatser inom, utbildning om globala utvecklingsfrågor i det svenska skolsystemet.

”Ja bare skrivar som e låter”: En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms

I Anna Greggas Bäckströms avhandling ""Ja bare skrivar som e låter": En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms" studeras en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker medfokus på sms såväl på standardsvenska som på dialekt.

Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.

Syftet med Christin Furus avhandling "Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare." är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket.

Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan.

I avhandlingen "Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan." studerar Fredrik Sjögren hur lärare, elever och föräldrar förhandlar om definitioner.

Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004

Mikael Hallenius avhandling "Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004" analyserar historieämnets plats i det svenska skolsystemet ur ett utbildningsfilosofiskt perspektiv.

Applying the ICF-CY to identify everyday life situations of children and youth with disabilities

Margareta Adolfssons avhandling "Applying the ICF-CY to identify everyday life situations of children and youth with disabilities" fokuserar på vardagssituationer för barn och ungdomar med funktionsnedsättningar.

Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer

Syftet med Karin Kilhammars avhandling "Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer" är att öka kunskapen kring idén om medarbetarskap och hur den tar sig uttryck i organisationers praktik.

Doing research in primary school: information activities in project-based learning

Syftet med Anna Lundhs avhandling "Doing research in primary school: information activities in project-based learning" är att beskriva och illustrera hur informationskompetenser tar form, och de möjligheter till lärande som barn möter, i informationsaktiviteter under de första skolåren i början av 2000-talet.

Students’ experiences and perceptions of good teaching practice

Kyriaki Doumas avhandling "Students' experiences and perceptions of good teaching practice" handlar om elevers erfarenheter och uppfattningar av god undervisningspraktik i litteratur och fysik under ett läsår på gymnasiet i Grekland.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu

Nytt nr ute nu

Tema: Nationella prov. Intervju: Forskaren Maria Jarl vill ge mer makt åt professionen.

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Svenska för högstadiet och gymnasiet
  Konferensen finns tillgänglig digitalt 6–27 april 2021

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Välkommen till den årliga konferensen för svensklärare! Ta del av föreläsningar om bland annat språkhistoria, akademiskt skrivande, skrivundervisning och skrivbedömning, poesiundervisning samt bedömning av muntligt framförande.

Läs mer och boka din plats här!
5 mest lästa på FoU

Tips och råd när högstadiet ställer om till distansundervisning

Hur kommer man igång med distansundervisning, hur motiverar man sina elever och hur får man som lärare allt att funka så bra som möjligt? Här är några matnyttiga tips!

Hur ökas motivationen för matematik i grundskolans tidiga år?

Högskolan Väst representerar Sverige i ett internationellt forskningsprojekt med sex andra länder där man ska undersöka motivationen för matematik i grundskolans tidigare år. Projektet ska också studera hur man kan öka motivationen, framför allt i övergången från låg- till mellanstadiet.

Mätbara mål och elever i centrum för litteraturundervisning

Litteraturundervisningen i gymnasieskolan styrs i första hand av ämnesplanernas mätbara mål. Två vanligt förekommande syften med litteraturläsning i skolan är språkutveckling och läsförståelse. Det visar en studie från Umeå universitet.

Rektorernas utmaningar i utsatta området kartläggs

Hög elevomsättning, vakter och hungriga barn. Rektorer i utsatta områden kämpar ofta med tuffa utmaningar som andra skolor inte har på samma sätt. I ett projekt kartlägger nu Göteborgs universitet det stöd som krävs för att få alla elever godkända.

Leda i lågintensiva kriser

Aida Alvinius, docent och krisexpert vid Försvarshögskolan, visar hur skolledare kan arbeta under lågintensiva kriser. (webb-tv)