Gymnasial lärlingsutbildning på Handels- och administrationsprogrammet: En studie av lärlingsutbildningens förutsättningar och utvecklingen av yrkeskunnande

Per Kristmansson har forskat om hur handels- och administrationsprogrammets elever utvecklar yrkeskunnande samt vilka förutsättningar som erbjuds för detta i den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen (APU).

Fakta
Disputation

2016-11-18

Titel (sv)

Gymnasial lärlingsutbildning på Handels- och administrationsprogrammet: En studie av lärlingsutbildningens förutsättningar och utvecklingen av yrkeskunnande

Titel (eng)

Upper Secondary Apprenticeship Education in the Business and Administration Programme – A study of preconditions of upper secondary apprenticeship education and development of professional skills

Författare

Per Kristmansson

Handledare

Docent Ulf Lundström,Umeå universitet Universitetslektor Ingrid Berglund, Göteborgs universitet

Opponent

Docent Gun-BrittWärvik, Göteborgs universitet

Institution

Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.

Lärosäte

Umeå universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs pressmeddelande
Läs Skolportens intervju med Per Kristmansson

Abstract in English:

This thesis is about the workplace-based part of the 2008-11 pilot project of upper secondary apprenticeship education (USAE) in the Business and Administration programme. The aim is to develop knowledge on the ways in which USAE is realised in the Business and Administration programme, and how students in this programme develop professional skills. A further aim is to shed light on the nature of professional skills in the retail industry in a historical as well as a contemporary perspective. The development of professional skills, and the conditions created for that process to take place is the particular focus of the thesis. Lave & Wenger´s (1991) theory of legitimate peripheral participation (LPP), Billetts (1996, 2002, 2006) theory of a workplace curriculum and Engeström´s (1987) activity theory are used for the analyses in the study. Data production was conducted mainly through interviews, observations, gathering of documents and participation in trilateral talks. Development and structural changes that have taken place on several levels in the retail sector have resulted in many professional skills becoming embedded in information technology. This, in combination with the current division of labour, means that apprentice students may have difficulties in reaching the more advanced tasks. The prevailing view among the general public on the retail industry as a low-status sector can also be traced back to its history. The steering documents did not appear to have any decisive significance for the content of the education. Instead, what may be termed the workplace curriculum, control the knowledge content that is made accessible. The conclusion must be, therefore, that the professional skills that apprentices can develop are narrow and specific for the workplace. The apprentices gain access to basic tasks related to the daily work at the workplace, but rarely have the opportunity to take part in the more advanced work-tasks. USAE students in the Business and Administration programme also experience difficulties in achieving deeper and so-called theoretical or abstract skills. This implies that instead of this more challenging work they are assigned tasks that are quantifiable and can be checked mechanically in matrices and checklists. The study shows that in the assessment work, professional skills have been downgraded and are considered as little more than social and interactive competence and employability. A crucial conclusion is that USAE does not constitute one unified activity system with a common underlying motive, but should rather be considered as two separate activity systems (school and workplace) with distinct cultural differences.

Sidan publicerades 2016-11-08 09:34 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2016-12-29 10:15 av Susanne Sawander


Relaterat

Yrkeslärares bakgrund har stor betydelse för undervisningen

Hamid Asghari har studerat yrkeslärares berättelser om deras möten med elever. Hans studie visar att lärarnas erfarenheter har stor betydelse för undervisningen – och att de har egna mål med undervisningen. Mål som inte nödvändigtvis är samma som Skolverket eller styrdokumenten sätter upp för utbildningen.

Manlighet viktigare än betyg i byggutbildningen

En stor, stark och tuff kille - så beskrivs den perfekta byggaren. I byggutbildning värderas yrkestraditionerna högre än yrkeskunskapen visar Ingrid Berglunds avhandling Byggarbetsplatsen som skola eller skolan som byggarbetsplats? .

Designing for added pedagogical value: A design-based research study of teachers’ educational design with ICT

Jörgen Holmberg har forskat om undervisningsdesign som process och hur IKT kan användas för att skapa didaktiska mervärden för undervisning och lärande.

Kommunikation i förskolan: förskollärares och barnskötares kommunikation med föräldrar i ett digitaliserat medielandskap

Linn Eckeskog har forskat om  förskollärares och barnskötares kommunikationsarbete med fokus på den medierade kommunikationen med föräldrar.

”Liksom ett annat uppdrag”: iscensättning av social rättvisa i musikundervisningens retorik och praktik

Anna-Karin Kuuse har undersökt hur svensk musikundervisnings sociala och demokratiska uppdrag marknadsförs, kommuniceras, uppfattas, hanteras och genomförs. I dessa undersökningar medverkar både elever, lärare och skolledare.

Indoor air quality and chemical emissions of organic compounds in newly built low-energy preschools

Josefin Persson har forskat om inomhusklimatet i förskolor som drivs i lågenergihus. Studien omfattar tre nybyggda förskolor.

Om det politiska i samhällskunskap: Agonism, populism och didaktik

I sin avhandling har Ásgeir Tryggvason bland annat undersökt vad den politiska dimensionen i samhällskunskapsundervisningen innebär.

Rektors pedagogiska ledarskap: en kritisk policyanalys

Katarina Ståhlkrantz har undersökt hur den pedagogiska ledaren konstrueras diskursivt i offentliga utbildningspolitiska policytexter samt vilka förändringar och stabiliteter som kan urskiljas i dessa konstruktioner över tid.

Vem och vad kan man lita på? Ungdomars förhållningssätt till budskap om mat och ätande utifrån ett forskarinitierat rollspel.

Jenny Rendahl har undersökt hur ungdomar hanterar flödet av matrelaterade budskap.

Den kroppsliga läsningen: Bildningsperspektiv på litteraturundervisning

Djamila Fatheddines avhandling handlar om grundskolans litteraturundervisning med ett särskilt fokus på kroppslighet och bildningsaspekter.

Student Sustainability Consciousness: Investigating Effects of Education for Sustainable Development in Sweden and Beyond

Daniel Olsson har forskat om lärande för hållbar utveckling och elevers medvetenhet om hållbar utveckling.

A Multimodal Seamless Learning Approach Supported by Mobile Digital Storytelling

Susanna Nordmark har utforskat samspelet mellan design, informations- och kommunikationsteknik och lärande, genom att introducera ett komplett system bestående av arbetsmetod och stödtekniker för mobilt digitalt berättande avsett för lärande och undervisning.

Investigating and Validating Spoken Interactional Competence: Rater Perspectives on a Swedish National Test of English

Linda Borger bidrar med sin avhandling till tidigare forskning inom muntlig språkbedömning genom att undersöka både sociala, kontextuella aspekter och kognitiva färdigheter och processer som aktiveras i provformatet.

Vilan i förskolan 1910-2013: Visuella material och visuell metodologi

Sofia Grunditz har undersökt förskolans praktiker för vilan genom visuella analyser av videoetnografiska och arkivetnografiska material som visualiserar vilan vid olika tidpunkter under 1900-talet och början på 2000-talet.

Measures that matter: Facilitating literacy through targeted instruction and assistive technology

Thomas Nordström har utforskat två metoder för att förbättra elevers möjligheter att utveckla en funktionell läs- och skrivkunnighet.

Vilken mening!?: En blandad metodstudie i religionspsykologi av meningsskapandets betydelse för skolungdomar

Åsa Schumann har undersökt svenska elevers förmåga att uppleva sammanhang och mening i tillvaron och dess relation till viktiga områden i livet såsom kamratskap, skolsituationen, moral samt synen på existentiella och religiösa frågor.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Estetiska ämnen
  Skolporten nr 6/2018 – ute nu!

Tema: Estetiska ämnen

Vilken plats har de estetiska ämnena i skolan? Bidrar de till bättre resultat i andra ämnen? Eller är de helt enkelt viktiga i sin egen rätt? Intervju: Tillbaka till skolan. Psykologen Malin Gren Landell brinner för att minska elevers skolfrånvaro.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk, berättar om vikten att arbeta mångsidigt i undervisningen med skrivutveckling.

Läs intervjun
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Två myter påverkar svenska skolelever: ”Finns risker”

Myter om hjärnan påverkar i klassrummen. När lärare anpassar undervisningen efter felaktiga föreställningar om hjärnan kan det leda till att elever inte når sin fulla potential, enligt forskaren Anita Norlund. SvD listar de vanligaste myterna.

Tonåringar med dubbla beteendeproblem behöver anpassade insatser

Ny forskning visar att det är viktigt att förstå de bakomliggande faktorerna för att kunna behandla barnen på rätt sätt. En tonåring som har antisociala problem måste få hjälp med det emotionella före det kognitiva, medan det omvända gäller för någon som har utagerande beteendeproblem.

Lärare självkritiska till egen undervisning i NO-ämnena

Lärare ser brister i sin egen kommunikation med elever i NO-ämnena i åk 7-9. Samtidigt saknar de verkligt stödmaterial för att jobba språkutvecklande med sina elever. Det visar ett stort avslutat forskningsprojekt om lärares roll och möjligheter med att öka elevernas NO kunskaper och samtidigt arbeta språkutvecklande.

Forskare: Så kan hjärnkunskap lyfta skoleleverna

Hjärnforskning skulle stärka lärarutbildningarna, tror hjärnforskaren Julia Uddén. Läsinlärning och undervisning i svenska som andraspråk är två områden där hjärnforskningen och psykologin kan tillföra något i klassrummen.

Staying Mission Focused as a Leader

School leaders can resist the urge to micromanage by focusing on the most important goal: helping students and teachers succeed.