Gymnasielärares skrivpraktiker: skrivande som professionell handling i en digitaliserad skola

Anna Annerberg har undersökt lärares skrivpraktiker. Resultaten visar att de skiljer sig åt lärare emellan och att varje lärare har ett eget system av texter som används på till viss del olika sätt och med olika syften.

Fakta
Disputation

2016-12-16

Titel (sv)

Gymnasielärares skrivpraktiker: skrivande som professionell handling i en digitaliserad skola

Författare

Anna Annerberg

Handledare

Professor emeritus Tomas Englund, Örebro universitet Professor Christian Lundahl, Örebro universitet Docent Eva Hultin, Högskolan Dalarna Professor Catharina Nyström Höög, Högskolan Dalarna

Opponent

Professor Ellen Krogh, Ellen, Syddansk Universitet

Institution

Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap

Lärosäte

Örebro universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Anna Annerberg

Svenskt abstrakt:

Avhandlingens syfte är att bidra med kunskaper om gymnasielärares skrivpraktiker. Skolan står under ett konstant förändringstryck då den ska leva upp till ett föränderligt samhälles behov och förväntningar. En av de förändringsfaktorer som står i fokus här är digitaliseringen av skolan, vilken medfört att lärares skrivande behöver anpassas till nya former för kommunikation. En annan förändringsfaktor är mål- och resultatstyrningen av skolan, vilken medfört ökade krav på skriftlig dokumentation av skolans verksamhet. Förändringarna skapar nya förut­sättningar för och ställer nya krav på lärares yrkesskrivande.

För att beskriva och problematisera denna utveckling grundar sig avhandlingen teoretiskt sett på en kombination av kritisk diskursanalys och New Literacy (Clark och Ivanič, 1997). Grundläggande för det teoretiska ramverket är synen på skrivande som handling i social praktik samt att texter både påverkar och påverkas av sin omgivning.

Lärares skrivpraktiker studeras induktivt genom terminsvisa, veckolånga fältstudier under tre år på en svensk gymnasieskola som genomgår stora föränd­ringar i den tekniska arbetsmiljön. I centrum för studien står tolv lärare och deras skrivpraktiker. Lärarnas tal om sitt skrivande används tillsammans med text- och bildanalyser av insamlade texter för att undersöka speciellt de delar av skrivandet som lärarna beskriver som problematiskt eller komplext.

Resultatet visar att lärares skrivpraktiker skiljer sig åt lärare emellan och att varje lärare har ett eget system av texter som används på till viss del olika sätt och med olika syften. Trots att skrivpraktikerna skiljer sig åt går det ändå att tala om återkommande teman av diskursiva villkor som är avgörande för lärares skrivande: effektivitet, återanvändning, legitimitetssträvan, granskningsrisk, relationer till motta­gare och handlingsutrymme. Studien visar på mötet mellan å ena sidan professionellt ansvar och relationen med eleverna och å andra sidan redovisningsskyldighet, och de dilemman som detta möte skapar för lärare i deras skrivande.

 

Sidan publicerades 2016-12-06 09:28 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2017-01-18 09:03 av Susanne Sawander


Relaterat

Tradition och tidsbrist utmanar religionslärare

Tradition kontra förnyelse och en ständig brist på tid. Detta präglar i mångt och mycket religionsläraruppdraget, visar Linda Jonsson i sin avhandling.

Möjligheter och begränsningar i lärares arbete med montessoripedagogik i praktiken

Montessorilärare som arbetar med pedagogiken som en modell att utgå från har större möjligheter till att utvecklas professionellt jämfört med kollegor som använder montessoripedagogiken som en metod. Det visar Per Gynther i sin avhandling.

Möjligheter och begränsningar: Om lärares arbete med montessoripedagogiken i praktiken

Syftet med Per Gynthers avhandling är att skapa kunskap om vad som utgör möjligheter och begränsningar i lärarnas vardagliga arbete men också vad som utgör möjligheter och begränsningar till lärande i arbetet.

Lärlingsläraren – en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning

Annica Lagströms avhandling "Lärlingsläraren - en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning" tar upp vad lärlingslärarens uppdrag blir när en stor del av utbildningen arbetsplatsförläggs och hur uppdraget formar lärlingsläraren?

Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.

Syftet med Christin Furus avhandling "Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare." är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket.

ICT and participation in school and outside school activities for children and youths with physical disabilities

Helene Lidström har i sin avhandling "ICT and participation in school and outside school activities for children and youths with physical disabilities" undersökt om barn och ungdomar med rörelsehinder är delaktiga i datoraktiviteter i skolan och på fritiden i samma omfattning som barn i allmänhet.

Världens opålitlighet: Begreppsanalys av livsförståelsearbete i särskolan

I Ingalill Stefanssons avhandling "Världens opålitlighet: Begreppsanalys av livsförståelsearbete i särskolan" presenteras en studie om livsförståelsearbete i särskolan.

Gymnasielärarens uppdrag som mentor: En etnografisk studie av relationens betydelse för elevens lärande och delaktighet

I avhandlingen "Gymnasielärarens uppdrag som mentor: En etnografisk studie av relationens betydelse för elevens lärande och delaktighet" kartlägger, beskriver och analyserar Elisabeth Nordevall lärarens uppdrag som mentor såväl när det gäller innehåll som funktion.

På jakt efter språk. Om språkdelen i gymnasieskolans svenskämne.

Syftet med Fredrik Hanssons avhandling "På jakt efter språk. Om språkdelen i gymnasieskolans svenskämne" är att beskriva och problematisera språkdelen i gymnasieskolans svenskämne.

Integrating Environmental Education in Primary School Education in Tanzania: Teachers’ Perceptions and Teaching Practices.

I avhandlingen "Integrating Environmental Education in Primary School Education in Tanzania: Teachers' Perceptions and Teaching Practices." har Lydia Kimaryo fokuserat på hur lärare inom den grundläggande utbildningen (årskurs 1-6) i Tanzania uppfattar miljöfostran samt på hur miljöfostran integreras i undervisningen och hur lärarna genomför undervisningen i praktiken.

Litteracitet och visuella texter: Studier om lärare och kortutbildade deltagare i sfi

Qarin Frankers avhandling "Litteracitet och visuella texter: Studier om lärare och kortutbildade deltagare i sfi" undersöker litteracitet och visuella texter i den grundläggande svenskundervisningen för invandrare (sfi).

Ripsteg mot spetskunskap i samisk matematik: lärares perspektiv på transformeringsaktiviteter i samisk förskola och sameskola

Ylva Jannok-Nutti vill med sin avhandling "Ripsteg mot spetskunskap i samisk matematik: lärares perspektiv på transformeringsaktiviteter i samisk förskola och sameskola" utifrån lärarperspektiv beskriva, analysera och försöka förstå transformering av utbildning i matematik så att ett samiskt perspektiv blir utgångspunkt för utbildningen.

Framing The Israel/Palestine Conflict in Swedish History School Textbooks

Michael Walls har i sin avhandling "Framing The Israel/Palestine Conflict in Swedish History School Textbooks" jämfört hur Israel-Palestina-konfliktens historia skildras i svenska läroböcker i historia och av lärare i samhällskunskap.

Assessment Discourses in Mathematics Classrooms: A Multimodal Social Semiotic Study

Lisa Björklund Boistrup vill med sin avhandling Assessment Discourses in Mathematics Classrooms: A Multimodal Social Semiotic Study bidra till en förståelse av klassrumsbedömning i matematik i Sverige.

”Vi började se barnen och deras samspel på ett nytt sätt”: Utveckling av samspelsdimensionen i förskolan med hjälp av Pedagogisk processreflektion

Syftet med Kerstin Bygdeson-Larssons avhandling Vi började se barnen och deras samspel på ett nytt sätt: Utveckling av samspelsdimensionen i förskolan med hjälp av Pedagogisk processreflektion är bland annat att se om Pedagogisk processreflektion kan stärka förskolepersonalens möjligheter att utveckla sin professionalitet och i så fall hur?

What is taught and what is learned. Professional insights gained and shared by teachers of mathematics

Angelika Kullberg har i sin avhandling "What is taught and what is learned" undersökt hur kritiska aspekter identifierade av lärare i learning studies, används i undervisning av andra lärare och betydelsen av dessa för elevers lärande i matematik.

Konferenser
Kommande disputationer
Rikskonferens
För högstadielärare i svenska
  Foto: Martin Stenmark

För högstadielärare i svenska

Den 1-2 februari 2018 arrangerar Skolporten en rikskonferens för dig som är högstadielärare i svenska. Bland talarna finns bland annat Jonas Hassen Khemiri, en av Sveriges mest hyllade och lästa yngre författare. Välkommen!

Läs mer & boka plats!
Lediga tjänster
Magasin Skolporten
Likvärdig skola

Likvärdig skola

Senaste numret av Skolportens forskningsmagasin har tema likvärdighet. Är magasinet nytt för dig? Missa inte vårt erbjudande: prova på 2 nr för bara 99 kr!

Läs mer och bli prenumerant
Konferens för dig som arbetar i
Förskolan

Förskolan

Förskolan ska erbjuda en pedagogisk verksamhet av hög kvalitet och samtidigt vara en trygg och rolig plats för de barn som går där. I den kommande revideringen av förskolans läroplan kommer det vara ett ökat fokus på undervisning - men vad innebär det i praktiken? Det och andra aktuella frågor kommer vi att djupdyka i under två dagar - med hjälp av aktuell forskning och praktiska erfarenheter. Välkommen!

Läs mer & boka plats
5 mest lästa på FoU

Falun följer den skotska vägen

En modell från Skottland hjälper Falun till ett strukturerat samarbete kring barn i behov av stöd.

Rektors pedagogiska ledarskap – En studie om förutsättningar, realisering och förmåga

Syftet med licentiatuppsatsen är att försöka besvara frågan om vad rektors pedagogiska ledarskap innebär för rektor och hur detta kommer till uttryck i ”reflektioner, uppfattningar och föreställningar” om uppdraget samt i deras föreställningar om betingelser för ledarskapet. (pdf)

Ny forskning kan göra skillnad för förskolebarn som har svenska som andraspråk

På förskolan Stallet i Trollhättan har i stort sett alla barn svenska som andraspråk. Hur väl de lyckas lära sig det svenska språket får stor betydelse för deras framtida studier och integrering i samhället. Tillsammans med forskare från Högskolan Väst har ny kunskap utvecklats.

Skolforskningsinstitutet: Smala digitala resurser gör nytta i matte

Digitala lärresurser med tydligt fokus kan höja kunskaperna i matematik, visar en stor utvärdering. Men när det gäller stora kurspaket ses ingen skillnad mot annan undervisning.

Ny forskning visar att appar, modern pedagogik och teknologi gynnar barn med läs- och skrivsvårigheter

I sin avhandling har Emma Lindeblad undersökt kopplingen mellan så kallad assisterande teknik (applikationer i surfplattor) och självbild samt psykisk hälsa hos elever med läs- och skrivsvårigheter.