2007-09-19 00:00  9997 Dela:

Hållpunkter för lärande. <br>Småbarns möten med matematik

Fakta
Disputation

2007-04-27

Titel (sv)

Hållpunkter för lärande. Småbarns möten med matematik

Titel (eng)

Critical conditions of learning toddlers encountering mathematics.

Författare

Camilla Björklund

Handledare

Professor Marita Lindahl

Opponent

Docent Ulla Runesson, Göteborgs universitet

Institution

Pedagogiska fakulteten

Lärosäte

ÅA – Åbo Akademi

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs mer här
Läs pressmeddelande (Åbo)

Svenskt abstrakt:

Matematisk kunskap har utvecklats under lång tid och har sin grund i mänsklig verksamhet, vardag och kultur, där människor har gjort vissa överenskommelser om innebörden i begrepp, symboler och principer. Genom interaktion med föremål, företeelser och människor i omvärlden, erfar barn alltid något som har betydelse for hur en framtida situation förstås och tolkas. Den miljö som ett barn växer upp i har således stor betydelse för vilka möjligheter till lärande som erbjuds.

I föreliggande studie grundar sig synen på lärande på den ur fenomenografin utvecklade variationsteorin där lärande definieras som förändrade sätt att förstå och handla i förhållande till ett specifikt fenomen. Variationsteorin fokuserar vad som är möjligt att lära sig i en situation där det förutsätts finnas vissa kritiska aspekter av ett fenomen som samtidigt bör urskiljas och fokuseras för att lärande ska ske.

Syftet med studien är att synliggöra småbarns erfarande och lärande av matematik i daghemsmiljö, där fokus ligger på vad barn erfar, hur detta erfarande gestaltar sig och hur barn använder sin förståelse för att bemästra sin omvärld. Den empiriska studien består av videografiskt observerade episoder av 23 barns vardagliga aktiviteter. Videografi som metodologisk ansats avser att beskriva och tolka mänskliga handlingar i naturliga sammanhang. Barnen i studien är mellan 1 år, 1 månad och 3 år, 9 månader gamla. Beskrivningar av barnens handlande och kommunikation med andra barn och vuxna analyseras utgående från en fenomenografisk ansats för att skilja ur vilka aspekter som erfars och på vilket sätt barn erfar olika aspekter av matematik.

Analysen av vad småbarn erfar av matematisk karaktär synliggör barns möten med matematiska begrepp, barns möjligheter att urskilja likheter och skillnader, samt relationen mellan delar och helhet. Barnen erfar och utvecklar sin förståelse av dessa aspekter av matematik i samspel med andra barn och vuxna i den dagliga verksamheten. I studien framträder vissa kritiska villkor för att lärande av matematik skall ske: variation, samtidighet, rimlighet och hållpunkt. Dessa fyra villkor bör ses som interagerande delar av lärandeprocessen. På vilket sätt barn förstår matematik har i sin tur betydelse för hur de använder sin matematiska kunskap i vardagliga aktiviteter.

Analysen visar att barnen på småbarnsavdelningarna använder sig av matematik i syfte att upprätthålla sociala regler, för att beskriva sin omvärld och som ett redskap för problemlösning. Matematik kan således ses som ett betydelsefullt fenomen att möta på varierande sätt och i varierande sammanhang och bör därmed erkännas som en nödvändig del av barns vardagliga liv.

Vuxna som arbetar med småbarn har en betydelsefull roll i att sätta gränser och erbjuda möjligheter för barn att erfara och lära matematiska begrepp och idéer. Den studie som här presenteras kan därmed få implikationer för det pedagogiska arbetet ifråga om att förstå hur småbarn lär matematik i vardagliga aktiviteter.

Sidan publicerades 2007-09-19 00:00 av


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Nytt nr ute 15 maj!

Nytt nr ute 15 maj!

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Debattsugna elever tystnar på elitskolan

"Jag hade inte förväntat mig att skolan skulle vara uttalat elitistisk och på samma gång fostra till passiv lydnad". Det säger Janna Lundberg, vars avhandling om debattklimatet på en elitskola nu har valts till lärarpanelens favorit.

Relationen viktigast i mötet på förskolan

Relationen och möjligheten till kunskapsinlärning är tätt sammanflätade i mötet mellan barn och pedagoger i förskolan. Det visar Maria Fredrikssons doktorsavhandling, som blev förra årets mest lästa avhandling på Skolportens webb.

Hur kan vi dela mer med varandra?

Aldrig förr har så många digitala lärresurser producerats på så kort tid som nu. Men var lagras dessa och skulle vi kunna dela med varandra lite mer och undvika mycket dubbelarbete? Det skriver Alastair Creelman, specialist på e-lärande.

Så handskas akademin med konflikter och vantrivsel

Konflikter och vantrivsel kan uppstå på vilka arbetsplatser som helst, men vissa förhållanden inom akademin kan leda till extra stora problem.

Skola hemma – experterna : Vad gör pedagogerna med de barn som inte får komma till förskolan?

Om arbetet på de förskolor där kommuner med hänvisning till corona-läget och smittspridning stoppat barn till arbetssökande och föräldralediga. Vad betyder det här för pedagogerna? Och för dom barn som har särskilt stort behov av verksamheten? Vi diskuterar flippat klassrum för förskolan, Skype-träffar och likvärdigheten som utopi. Medverkar gör förskolerektorerna Marie Nelhagen från Ånge och Fredrik Gieth från Borås. (webb-tv)