Hoppa till sidinnehåll
Elevhälsa

Hälsopromotion i skolan. Utvärdering av DISA – ett program för att förebygga depressiva symtom hos ungdomar.

Publicerad:2016-02-02

Pernilla Garmy visar i sin avhandling att DISA förebygger depressiva symtom och stärker ungdomars självskattade hälsa, samt att kostnaden är låg i förhållande till dess effekt. Hennes analyser indikerar att DISA är kostnadseffektivt.

Författare

Pernilla Garmy

Handledare

Professor Agneta Berg, Lunds universtiet

Opponent

Professor Ingela Skärsäter

Disputerat vid

Lunds universitet

Disputationsdag

2016-02-12

Titel (se)

Hälsopromotion i skolan. Utvärdering av DISA – ett program för att förebygga depressiva symtom hos ungdomar.

Institution

Institutionen för Kliniska Vetenskaper i Malmö

Hälsopromotion i skolan. Utvärdering av DISA – ett program för att förebygga depressiva symtom hos ungdomar.

Bakgrund
Hälsopromotion i skolan förespråkas för att främja välmående och förebygga depressiva symtom hos ungdomar, men insatsernas effektivitet och kostnadseffektivitet behöver utvärderas löpande. Depressiva symtom klassas av WHO som den största sjukdomsbördan hos unga människor och skapar såväl stort lidande för den enskilda och de anhöriga, som höga samhällskostnader.
Elevhälsan ska prioritera åtgärder som främjar elevers psykiska hälsa. Program som fokuserar på livskunskap finns idag som en integrerad del i många skolors ordinarie verksamhet. En växande medvetenhet om ökande psykisk ohälsa bland ungdomar, och i synnerhet bland flickor, under slutet av 1990-talet gjorde att landstinget i Stockholms län gav sin folkhälsoenhet i uppdrag att möta detta behov. Programmet Coping With Stress Course (CWS) från USA modifierades och anpassades för svenska förhållanden, och fick namnet DISA. Programmet syftar till att förebygga stress och depressiva symtom hos ungdomar och baseras på tekniker hämtade från kognitiv beteendeterapi (KBT). DISA erbjuds i många högstadieskolor i Sverige som ett frivilligt eller obligatoriskt program med strukturerade gruppträffar, en gång i veckan under tio veckor. Ledare för DISA är i oftast elevhälsans personal som skolkuratorer och skolsköterskor, eller pedagoger på skolan, och de har gått en tredagars utbildning i metoden. Programmet erbjöds ursprungligen till flickor och även i dag är det flest flickor som går det, men på flera skolor erbjuds nu DISA även för pojkar.
Forskning om CWS har visserligen visat goda resultat, och det finns även viss forskning om DISA som stärker detta. Men DISA har också kraftigt kritiserats för sitt patogena fokus och risk för stigmatisering när det enbart erbjuds till flickor.

Syfte
Dessa motsägelsefulla resultat av styrkor och svagheter med programmet motiverar en vidare undersökning av tillämpningen av DISA. Syftet med denna avhandling är att utvärdera DISA:s effektivitet avseende att minska depressiva symtom och förbättra självskattad hälsa hos ungdomar, undersöka vilka erfarenheter ungdomar och ledare har av DISA, samt belysa programmets kostnadseffektivitet.

Metod
I denna avhandling har elever besvarat enkäter innan start av DISA, samt ett år efteråt. Elever som inte deltagit i DISA utgjorde kontrollgrupp och besvarade enkäter med samma intervall. Totalt har över 900 elever deltagit i studien. Jag har även intervjuat drygt 20 DISA-ledare och knappt 90 ungdomar i fokusgrupper.

Resultat och slutsatser
Resultatet från denna avhandling tyder på att DISA förebygger depressiva symtom och stärker ungdomars självskattade hälsa, samt att kostnaden är låg i förhållande till dess effekt. Dessa analyser indikerar att DISA kan anses vara kostnadseffektivt. Slutsatsen grundar sig på data från svenska högstadieskolor.
Kritiken mot DISA är framför allt att programmet har ett patogent och negativt fokus. Rekommendationen här är att öka dess hälsofrämjande fokus och att satsa på att stärka ungdomarnas förmågor i stället för att lägga avsevärd tid på att identifiera negativa tankar. Dessa hälsofrämjande komponenter finns redan i programmet, men kan behöva lyftas fram mer.
Annan kritik gällde att DISA i vissa fall var en obligatorisk kurs bara för flickor, men det resultatet är inte entydigt. I flera skolor fungerar det med en kurs enbart för flickor, och på andra skolor och i vissa DISA-grupper framkom missnöje mot detta. Organiserandet av DISA behöver diskuteras vidare.

Abstract in English

Background: DISA (Depressive Symptoms In Swedish Adolescents) is a cognitive behavioral intervention aimed at preventing stress and depressive symptoms in adolescents. It is frequently used in Swedish schools for students aged 13-15 years. DISA is commonly offered to females, but at some schools, the intervention is also offered to males. In this study, the application of the intervention for both females and males is evaluated.
Aim: The overarching aim of this thesis was to explore the experience, significance, and effectiveness of the school-based intervention DISA. The specific aims were to investigate the effectiveness of depressive symptoms and self-reporting health, and costs and cost-effectiveness as well as to elucidate the experiences of adolescents and tutors.
Methods: The effectiveness of DISA was investigated using method triangulation. The thesis is based on two quantitative and two qualitative studies. The quantitative studies were quasi-experimental trials with an intervention group (I, IV), and a control group (IV), with follow-up measurements obtained at 3 and 12 months after baseline. The qualitative studies were based on focus group interviews with adolescents (II) and tutors (III). The school-based cognitive behavioral prevention program DISA was presented by school health staff and teachers once per week for ten weeks. Students in grade 8 (median age: 14) participated in the intervention in study I (n=62, 52% females) and study IV (n=462, 79% females), and 486 students (46% females) were allocated to the control group (study IV). Focus group interviews were conducted with 89 adolescents (II) and 22 tutors (III). The interviews were analyzed with qualitative content analysis.
Findings: The intervention group decreased their self-reported depressive symptoms and improved their self-rated health more than the control group (p<0.05) at the 12-month follow-up. The majority of the adolescents rated the cognitive behavioral program as a positive experience, and the attendance rate was high. The incremental cost-effectiveness ratio was approximately USD 6,300 per quality-adjusted life year (QALY). The focus group interviews with the adolescents revealed that the students found that they developed intrapersonal strategies through DISA, such as directed thinking, improved self-confidence, stress management, and positive activities. They also gained an increased interpersonal awareness regarding trusting the group and considering others. However, structural constraints of the DISA program, such as negative framing and an emphasis on performance, were also noted. The focus group interviews with the tutors identified an overall theme of striking a balance between strictly following the manual and meeting student needs.
Conclusions: The DISA program appears to be a feasible, cost-effective school-based cognitive behavioral program with high levels of student adherence and satisfaction, as well as positive mental health benefits. However, a desire for a more health-promoting approach was expressed.

 

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Undervisa i Artificiell intelligens

Välkommen till Skolportens konferens för dig som planerar att undervisa i det nya gymnasieämnet artificiell intelligens. Ta del av aktuell forskning som utgår från ämnets syftesbeskrivning, och få praktiska verktyg som hjälper dig att planera och genomföra kurserna. Innehållet är även intressant för dig som vill veta mer om AI i samband med undervisning generellt, samt för dig som undervisar inom vuxenutbildningen.
Läs mer & boka
Gy–Vux
3 okt
Digital temaföreläsning

Arbeta mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan

Skolportens digitala föreläsning med Issis Melin, för dig som vill lära dig mer om arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan. Föreläsningen fokuserar på hur elevhälsoteamet kan identifiera hedersrelaterade beteenden, samt hjälpa utsatta elever att komma ur sin situation. Ta del av denna föreläsning mellan 22 april–5 juni!
Läs mer & boka
Åk F–Gy
22 apr – 5 jun
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev