Hälsosamtal som metod att främja barns och ungdomars hälsa: en utmanande uppgift
Det är viktigt att elevens unika situation och behov står i centrum under hälsosamtalen. Först då fungerar de som en möjlighet till ökad kunskap och insikt om den egna hälsan, visar Marie Golsäters avhandling.
Marie Golsäter
Professor Karin Enskär
Docent Bjöörn Fossum
HJ – Högskolan i Jönköping
2012-03-09
Hälsosamtal som metod att främja barns och ungdomars hälsa: en utmanande uppgift
Avd. för omvårdnad (CHILD)
Hälsosamtal som metod att främja barns och ungdomars hälsa: en utmanande uppgift
Det övergripande syftet med avhandlingen var att utforska och beskriva hälsosamtal utifrån elevers och sjuksköterskors perspektiv samt den verbala interaktionen dem emellan i kontexten av ett strukturerat hälsoverktyg.
I fokusgrupper har 74 elever och 23 skolsköterskor deltagit och ytterligare 14 sjuksköterskor har intervjuats individuellt. För att utforska den verbala interaktionen har 24 hälsosamtal med elever och skolsköterskor videoinspelats. Kvalitativ innehållsanalys har använts vid analysen av intervjuerna och den verbala interaktionen har analyserats kvantitativt med den pediatriska versionen av Roter Interaction Analysis System.
Om hälsosamtalen baserades på elevens egen situation beskrevs de som en process som gav möjligheter att påverka den egna hälsan. En förutsättning för ett elevcentrerat hälsosamtal var att eleverna var förberedda, kände sig delaktiga och respekterade samt att deras egen upplevelse var i centrum. Skolsköterskornas agerande hade avgörande betydelse för elevens upplevelse av och möjligheter att dra nytta av hälsosamtalet utifrån sina egna behov och önskningar. Ett hälsoverktyg kunde understödja samtalet genom att ge en struktur, öppna upp för en diskussion och öka förståelsen för individens situation. Hälsoverktyget kunde också hjälpa till att överföra information på såväl individ- som gruppnivå. I hälsosamtalen stod skolsköterskorna för den största delen av antalet yttranden. Eleverna agerade främst genom att berätta om sin hälsa och sina levnadsvanor och samtyckta till det sjuksköterskorna sa. Skolsköterskorna ställde frågor om hälsa och levnadsvanor och stämde av med eleverna för att förvissa sig om att de hade uppfattat eleven rätt. En dryg tredjedel av skolsköterskornas yttranden hade som syfte att göra eleverna aktiva och delaktiga i samtalen.
Sammanfattningsvis beskrevs hälsosamtalen som en möjlighet till ökad kunskap och insikt om den egna hälsan men avgörande var att mötet var elevcentrerat. Det ligger en utmaning i att anpassa hälsosamtalet utifrån varje elevs behov och önskningar och där kan ett hälsoverktyg bidra med struktur och understödja samtalet.
Abstract in English
The overall aim of this thesis was to explore and describe health dialogues from pupils and nurses perspectives as well as the verbal interaction between them, in the context of a structured health and lifestyle tool. Seventy-four pupils and 23 school nurses participated in focus group interviews, and further 14 nurses participated in individual interviews. To explore the verbal interaction, 24 health dialogues with pupils and school nurses were recorded using a video camera. The data from the interviews were subjected to qualitative content analysis and the verbal interactions were analysed using the paediatric version of the Roter Interaction Analysis System. Health dialogues based on the pupil s own situation were described as a process that provided them opportunities to influence their own health. Prerequisites for a pupil-centered health dialogue were that the pupils were prepared, felt respected and like active participants, and that their own experiences were in focus. How the nurses acted was crucial to the pupils experience of and possibility to benefit from of the health dialogue based on their own needs and wishes. A health and lifestyle tool could support the dialogue by constituting a structure, open up for discussion and contribute to an understanding of the individual s situation. The tool could also facilitate the transmittal of health information on an individual as well as a group level. In terms of utterances in the dialogues, the school nurses were the ones who talked the most. The pupils most frequently gave information about their lifestyle and agreed with the nurses. The nurses asked questions and provided information about lifestyle, and checked that they had understood the pupils. Just over a third of the nurses verbal interaction approaches were aimed to make the pupil more active and participatory in the dialogues. In conclusion, the health dialogues were described as an opportunity to gain knowledge about and insight into health and lifestyle, but a pupil-centered dialogue was considered crucial. The challenge is to adapt the health dialogue based on each pupil s needs and wishes, and a health and lifestyle tool could contribute structure and support the dialogue.
Relaterade länkar
Undervisa i artificiell intelligens
Gy–Vux 
Senaste magasinen
Läs mer
Skolporten nr 2/2024
Skolporten nr 1/2024
Skolporten nr 6/2023
Skolporten nr 5/2023
Skolporten nr 4/2023
Nyhetsbrev
