2009-09-18 00:00  10186 Dela:

Handdockans kommunikativa potential som medierande redskap i förskolan

Fakta
Disputation

2009-10-02

Titel (sv)

Handdockans kommunikativa potential som medierande redskap i förskolan

Titel (eng)

The puppet s communicative potential as a mediating tool in preschool

Författare

Mirella Forsberg Ahlcrona

Handledare

Docent Silwa Claesson och professor Ingrid Pramling Samuelsson

Opponent

Professor Gunilla Gårdfeldt, Musikhögskolan, Göteborgs universitet

Institution

Institution för pedagogik och didaktik

Lärosäte

GU – Göteborgs universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs pressmeddelande
Läs Skolportens intervju med Mirella Forsberg Ahlcrona

Svenskt abstrakt:

En docka som redskap är ett materiellt föremål, en artefakt i vilken olika speltekniska tillvägagångssätt är inbyggda, men inte handlingar eller mål med dockans användning. Genom yttre egenskaper så som utseende, rörelse och tal kan dockans agerande framkalla och väcka åskådarnas känslor, tankar och associationer. När dockans yttre egenskaper berör åskådarnas känsloliv, tillskrivs dockan personliga egenskaper som kan få olika betydelser i sammanhanget. Det är först i relation till någon person som dockans kommunikativa potential kan framträda och det är genom kommunikation som dockans existens kan bekräftas och utvecklas. Betraktat ur ett historiskt perspektiv har dockans kommunikativa egenskaper brukats i olika syften och inom olika verksamheter, så som teater, utbildning, terapi och politik. I denna studie fokuseras inte på dockan som teaterdocka, utan på en docka som medverkar i förskolans vardag. I avhandlingens empiriska del fungerar dockans användning som en utgångspunkt för barns samspel, berättande och kommunikation. Studiens forskningsintresse riktas mot innehållet i kommunikativa processer där dockan finns mellan läraren och barnen, mot barns sätt att uttrycka dockans mening som redskap och mot motiven som genereras i interaktion mellan dockan och barn i olika aktiviteter. Avhandlingens övergripande syfte är att generera kunskap om dockans relationella, språkliga och handlingsmässiga potential som medierande redskap för barns kommunikation och lärande i förskolan. På vilket sätt utvecklas dockan som subjekt och drivkraft i samspelet med barn? Vad innebär dockans användning som medierande redskap i förskolan? Vilka kommunikativa processer utvecklas mellan lärare, dockan och barn? Barns kommunikation med dockan i förskolans vardag studeras här som en del av verksamhetens sociala och kulturella praktiker. Studien tar sin utgångspunkt i etnografisk forskningsansats som innebär att forskaren lever nära den studerade verkligheten och följer sociala processer och relationer inom olika sociala och kulturella sammanhang. Genom att själv medverka i studien utifrån dubbla roller som lärare och forskare, var min avsikt att upptäcka, verbalisera och generera ny kunskap om dockan som redskap. Studien genomfördes i en barngrupp under hösten 2004 och våren 2005. Då jag valde att ingå i förskolans sammanhang och axla dubbla roller, framstod tidsaspekten, närvaroaspekten och kontinuitetsaspekten som grundläggande förutsättningar för studiens genomförande. Teoretisk ram utgörs av sociokulturellt perspektiv och verksamhetsteoretisk perspektiv. Medan användning av redskap ur det sociokulturella perspektivet betraktas som mediering av kunskap och huvudsakligen en kollektiv handling, betraktas användning av redskap ur ett verksamhetsteoretiskt perspektiv som en individuell verksamhetsprocess och en subjektiv handling. Dockans användning i förskolan omfattar handlingar som är både kollektiva och individuella och behandlas i ljuset av studiens teoretiska begrepp: språk och tänkande, dialog och mening, motiv och verksamhet, mediering och redskap, kommunikation och kontext samt samspel och den närmaste utvecklingszonen . I denna avhandling riktas uppmärksamheten mot innehåll som uppstår i kommunikationen när barn spontant samspelar med dockan, om dockan och på grund av dockan, som också utgör olika dimensioner av dockans närvaro i den gemensamma kommunikationen. Studiens resultat visar hur dockans kommunikativa potential genereras genom processer av objektivisering och subjektivisering, mediering och tredelad relation. Dockans relationella potential framträder genom att dockan i förhållande till barn utvecklar affektiva värden, genererar kommunikativa handlingar utifrån kunskapsmässiga och känslomässiga motiv samt överskrider gränser mellan faktiska och föreställda världar. Dockans språkliga potential framträder genom att barn i kommunikationen med dockan medierar kulturella och sociala erfarenheter, uttrycker sina föreställningar om kunskap och lärande samt utvecklar språkets indikativa, semiotiska och retoriska funktioner. Dockans handlingsmässiga potential framträder genom utveckling av tredelad relation som även kan beskrivas i termer av den närmaste utvecklingszonen och ömsesidig assistans . Dockans handlingsmässiga potential framträder också i barns lek genom produktiva och reproduktiva handlingar.

Sidan publicerades 2009-09-18 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-29 09:23 av


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Fostermammors utbildningsnivå har liten inverkan på barnens skolresultat

Sambandet mellan fostermammors utbildningsnivå och långtidsplacerade barns skolprestationer är svagt, och varierar mellan flickor och pojkar. Det är en skillnad mot hur det är i biologiska familjer, där sambandet är starkt. Det visar en studie i en ny avhandling i sociologisk demografi från Stockholms universitet.