Hantera frihet och ansvar – om unga personers liv, hälsa och behov av stöd

Lillemor Östman vill med sin forskning öka förståelsen för unga personers liv och hälsa samt deras behov av stöd.

Fakta
Disputation

2021-08-27

Titel (sv)

Hantera frihet och ansvar – om unga personers liv, hälsa och behov av stöd.

Författare

Lillemor Östman

Handledare

Regina Santamäki Fischer, Åbo Akademi Pia Nyman- Kurkiala, Åbo Akademi

Opponent

Professor Britt-Marie Lindgren, Umeå universitet

Lärosäte

Åbo Akademi

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Svenskt abstrakt:

Hälsa, både fysisk och psykisk, kan ha stor inverkan på hur unga personer lyckas med att hitta sin väg vidare i livet. Både fysisk och psykisk ohälsa kan innebära begränsningar när en ung person ska göra sina val av studier eller yrke. Det verkar emellertid vara svårt att greppa hur den övergripande situationen ser ut kring unga personers psykiska ohälsa. De verkar på sätt och vis ha förbättrad hälsa, med större kännedom om hälsofrämjande och psykisk ohälsa som sänkt tröskeln att söka vård. Vilket, delvis kan förklara de ökade siffrorna över unga personer som söker psykiatrisk vård. Eller så visar dessa siffror på att den psykiska ohälsan bland unga ökar. De abstrakta och existentiella formerna av psykisk ohälsa som handlar mer om ett generellt illamående kan vara svårare att greppa, mäta eller diagnostisera. Unga personer kan ha svårare att veta när de ska söka vård för dessa former av ohälsa eftersom de kan ha svårt att beskriva denna sin ohälsa med ord. För unga personer kan det också vara svårt att navigera bland professionella hjälpare och att veta vilka de kan söka stöd hos i olika situationer. För att personal inom social- och hälsovård verkar det ha blivit allt viktigare att se på hälsa som helhet för att också få grepp om de mer abstrakta dimensionerna av hälsa de unga personerna ibland beskriver. Det övergripande syftet med denna avhandling har varit att öka förståelsen för unga personers liv och hälsa samt deras behov av stöd. Hälsa i vårdvetenskapen ses som en rörelse i görande, varande och vardande där också de mer abstrakta dimensionerna av hälsa får framträda. Den vårdvetenskapliga hälsoteorin har därför fungerat som studiens teoretiska referensram och som ett stöd för att söka och försöka förstå de mer abstrakta dimensionerna av unga personers hälsa. Avhandlingen är uppbyggd av fyra delstudier som bygger på kvalitativ metod. Datainsamlingsmetoderna har varit allmän litteraturstudie, fotoeliciteringsintervju, fokusgruppintervju och essä. Dataanalysmetoderna har varit hermeneutik, fenomenologiskt hermeneutik och kvalitativ innehållsanalys. Genom delstudierna framträder en röd tråd där frihet och ansvar verkar vara viktiga värden i unga personers liv. Frihet och möjligheten att ta eget ansvar är ofta efterlängtad av unga personer. Men att hantera sin frihet och ansvaret som följer med denna kan ibland kännas svårt och upplevas tungt och de unga personerna kan behöva stöd. Familjen verkar, trots strävan till självständighet under denna tid av livet, fortfarande vara en av de viktigaste stödresurserna unga har i sitt liv. Nära vänner är en annan viktig stödresurs för unga i detta skede av livet. Men ibland kan detta nätverk inte tillräckligt stödja den unga personen eller så saknas detta stödjande nätverk helt. Då kan de unga personerna söka stöd från professionella. I det professionella stödet verkar värdena frihet och ansvar vara viktiga, även när de är sårbara och har svårt att göra egna beslut. Forskningen visar också att speciellt i brytningspunkten mellan fortsatta studier eller arbetsliv verkar vissa unga personer uppleva prestations- och beslutsångest. Speciellt om den unga inte vet vad hen vill och denna förvärras när de känner att dagen då det krävs ett beslut närmar sig snabbt. Möjligheten att känna att de är fria att göra sina egna val och beslut även när de inte vet vad de vill är viktig. Målet i samhället, att få unga personer ut på arbetsmarknaden så fort som möjligt, kan innebära begränsningar i hur lång tid en ung person kan ta på sig att göra detta val. Detta innebär att speciellt unga som inte vet vad de vill bli eller vad de vill studera kan uppleva prestations- och beslutsångest samt stress och rädsla att riskera utanförskap. Utvecklingspsykologen E. H. Eriksson noterade redan på 1950-talet att unga behöver tid att tänka över sina val, ett moratorium. Detta resulterade bland annat i att skoltiden förlängdes, för att ge unga personer mer tid att tänka. Men idag upplever många unga personer att kravet att välja kommer in all tidigare. Moratoriumet behöver kanske ta en annan form idag. Kanske genom att professionella tar in stödjande samtalsmodeller med fokus på förändring, som motiverande samtal, eller andra modeller som hjälper och stödjer den unga personen att tidigt upptäcka sina egna värden och styrkor.

Sidan publicerades 2021-09-01 10:14 av Susanne Sawander


Relaterat

Vägen från frånvaro till närvaro börjar med tillhörighet och trivsel

Att vända skolfrånvaro till närvaro kräver förändrade förutsättningar – skolpersonal som skapar tillit och förtroende hos eleven, en anpassad studiegång eller alternativa lärmiljöer. Det konstaterar Tobias Forsell som forskat om orsaker till omfattande frånvaro men också hur vägen tillbaka till skolan kan se ut.

Samband mellan god hälsa och hög status i skolan

Det finns en tydlig koppling mellan ungdomars mående och deras sociala status i skolan. Överlag mår killarna bättre men de har också generellt en högre status, visar Junia Joffer som forskat om ungas hälsa.

Elevhälsa Webbkonferens

Konferensen vänder sig till dig som arbetar med och i elevhälsoteam/resursteam! Ta del av föreläsningar om bl.a. friskvårdsfaktorer som förebygger ohälsa, aktivt arbete för återgång till skolan samt hur pandemin påverkat barn och elever. Välkommen till konferensen som fokuserar på elevhälsoteamets viktiga arbete!

Idrott och hälsa Webbkonferens

Konferensen för dig som undervisar i idrott och hälsa på högstadiet och gymnasiet! Ta del av intressanta föreläsningar om bl.a tillgängliga lärmiljöer och socialt samspel, hållbar idrottsundervisning, att bedriva undervisning om friluftsliv med begränsade resurser samt stödundervisning i motorik för nyanlända flickor.

Spelet på fältet. Relationen mellan ämnet idrott och hälsa i gymnasieskolan och idrott på fritid

Syftet med Mikael Londos avhandling "Spelet på fältet. Relationen mellan ämnet idrott och hälsa i gymnasieskolan och idrott på fritid" är att analysera relationen mellan idrottsundervisningen i gymnasieskolan och idrott som utövas på fritid.

Social rättvisa i inkluderande idrottsundervisning för elever med rörelsehinder: En utopi?

Syftet med Kajsa Jerlinders studie är att belysa ett dilemma och dess potentiella lösningardär krav på rättvisa för elever med fysiska funktionshinder tas upp i inkluderandefysisk träning.

Friluftsliv in Swedish Physical Education  a Struggle of Values: Educational and Sociological Perspectives

Syftet med Erik Backmans avhandling "Friluftsliv in Swedish Physical Education a Struggle of Values: Educational and Sociological Perspectives" är att undersöka några av de pedagogiska och sociologiska förhållanden som ligger bakom undervisningen i friluftsliv inom fysisk fostran ämne i svenska grundskolan.

Dans i skolan: om genus, kropp och uttryck

Målet med Anna Lindqvists avhandling "Dans i skolan: om genus, kropp och uttryck" är att tolka och förstå danslärarnas inställning till kön och dans som ett kunskapsområde från danslärarnas perspektiv.

Föreningsidrott som socialisationsmiljö – en studie av idrottens betydelse för barns och ungdomars psykosociala utveckling

Att idrotta i en förening har ingen större betydelse för barns och ungdomars psykiska och sociala utveckling. Det visar Stefan Wagnsson i avhandlingen "Föreningsidrott som socialisationsmiljö - en studie av idrottens betydelse för barns och ungdomars psykosociala utveckling".

Idrott  och helst lite mer idrott: Idrottslärarstudenters möte med utbildningen

Utgångspunkten för Lena Larssons avhandling, Idrott och helst lite mer idrott, är kritiken att idrottslärarutbildningen har lite kontakt med vetenskap, att den har svårt att utmana traditionella könsmönster, och att studenternas erfarenheter av sina idrottsaktiviteter är viktigare än utbildningsprogrammet för vilken kunskap som anses värdefull.

Mellan fysisk bildning och aktivering – En studie av ämnet idrott och hälsa i skolår 9

Skolämnet idrott och hälsa är luddigt i kanterna. Det finns ingen gemensam begreppsapparat i ämnet och det råder ingen enighet om vad man ska lära sig. Det visar Jan-Eric Ekbergs avhandling "Mellan fysisk bildning och aktivering".

Flickor och pojkar i idrottens läromedel. Konstruktioner av genus i ungdomstränarutbildningen

Hur konstrueras genus i de läromedel som används i ungdomstränarutbildningen? Syftet med Karin Grahns avhandling "Flickor och pojkar i idrottens läromedel" är att försöka förstå vilka kollektiva föreställningar om genus som finns inom idrotten.

Att lära för livet hemma och i skolan: elevers uppfattningar av kost och hälsa, konsumtion och privatekonomi samt hushåll och miljö

Hur hur fostras elever i hemmet i fråga om kost och hälsa, konsumtion och privatekonomi samt förmåga att sköta ett hem och tillvarata miljön - och vilka effekter har skolans undervisningen i huslig ekonomi? Det undersöker Gun Åbacka i sin avhandling.

Kropp och makt i rörelse

Hur framträder makt och styrningsprocesser i människors interaktiva handlingar, mer specifikt i skolämnet idrott och hälsa? Det undersöker Marie Öhman i avhandlingen "Kropp och makt i rörelse".

Att lära sig hälsa

Hur kan man förstå undervisningen i skolämnet idrott och hälsa ur ett hälsoperspektiv? Mikael Quennerstedt har sökt svaret i avhandlingen "Att lära sig hälsa". Fokus ligger på hälsoundervisningen, men även undervisningen som hälsoutvecklande i sig.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Att vända en skola

Stora satsningar har gjorts på riktade insatser till utsatta skolor, och fler kan vara på väg. Nu börjar forskarna kunna dra slutsatser om vad som fungerar. Läs ett utdrag ur temat Att vända en skola i nya numret av Skolportens magasin!

Skolportens favorit: Så pratar eleverna om religion

Elever har tankar kring religion, tro och icke-tro, som sällan eller aldrig lyfts i undervisningen eller i läromedlen. Det visar Fredrik Jahnkes avhandling, som nu valts till Skolportens favorit av lärarpanelen.

Pandemin väckte frågor om pedagogik

Pandemin har skapat lite av en pedagogisk identitetskris för folkhögskolan och lett till att folkhögskolepedagogiken kommit i fokus på ett nytt sätt. Det menar Alexandra Söderman, doktorand i pedagogik vid Göteborgs universitet, som skrivit en rapport om hur distansundervisningen lett till nya arbetssätt i folkhögskolan.

Forskning i praktiken ska bota matterädslan

Lärare och forskare samarbetar för att motverka rädsla och oro över matematik – och samtidigt få upp betygen. ”Lärare kan använda mer alternativa undervisningsmetoder, uppmuntra diskussioner och samtal och förklara att det inte finns något som är rätt eller fel svar”, säger forskaren Ingemar Karlsson.

Så blir du en bättre rektor – expertens åtta tips

Du som är nybliven rektor – skaffa en mentor! Du som är gammal i gamet – bli mentor! De råden ger Karin Jordås, chefsutvecklare och tidigare rektor.