Här i Sverige måste man gå i skolan för att få respekt – Nyanlända ungdomar i den svenska gymnasieskolans introduktionsutbildning

Hassan Sharif har utforskat en grupp irakiska ungdomars möte med den svenska gymnasieskolans introduktionsutbildning för nyanlända. En av frågorna han undersöker är vilka kulturella, utbildningsmässiga och språkliga tillgångar ungdomarna hade med sig till Sverige.

Fakta
Disputation

2017-06-02

Titel (sv)

Här i Sverige måste man gå i skolan för att få respekt – Nyanlända ungdomar i den svenska gymnasieskolans introduktionsutbildning

Titel (eng)

“Here in Sweden you have to go to school to get respect” : Newly arrived students in the Swedish upper secondary introductory education

Författare

Hassan Sharif

Handledare

Professor Mikael Börjesson, Uppsala universitet Docent Katarina Gustafson, Uppsala universitet Lektor Emil Bertilsson, Uppsala universitet.

Opponent

Professor Ove Sernhede, Göteborgs universitet.

Lärosäte

Uppsala universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Hassan Sharif

Svenskt abstrakt:

I denna avhandling om nyanlända irakiska ungdomars möte med den svenska gymnasieskolans introduktionsutbildning för invandrare ställs frågor som: Vad händer i mötet? Hurdan är utbildningen? Hur förhåller sig de unga nyanlända till den? Vad gör de egentligen under utbildningstiden? Och vilken roll spelar deras tidigare erfarenheter av det irakiska samhället och dess utbildningssystem?

Studien är etnografisk och bygger främst på deltagande observationer och intervjuer. Sexton ungdomar från Irak på två gymnasieskolor i Södertälje har följts under ett drygt år. Deras möte med det svenska samhället och skolans introduktionsutbildning analyseras med hjälp av begrepp som utbildningskapital, språkligt kapital, habitus och strategier, hämtade från den franske sociologen Pierre Bourdieu. Andra centrala begrepp är migration, nation, etnicitet och diaspora så som dessa används inom forskningsfältet internationell migration och etniska relationer (IMER).

Ungdomarna har gemensamt att de kommer från samma land, Irak och att de i Sverige befinner sig på samma introduktionsprogram. I övrigt är de förhållandevis heterogena med avseende på religion, etnicitet, språk, kön och social bakgrund. Studien visar att de ändå besitter något som förenar dem, en anmärkningsvärd tilltro till utbildningssystemet och en stark vilja att lära sig svenska språket. För dem framstår högre utbildning som vägen för att vinna respekt – med Bourdieus vokabulär: symboliskt kapital – såväl bland ”svenskarna” som i de egna etniska och religiösa grupperna.

En annan slutsats är att mötet med introduktionsutbildningen blir problemfyllt just på grund av det stora värde som ungdomarna tillerkänner utbildning och deras ambitioner för egen del, en hållning som kolliderar med en utbildning vars krav och förväntningar framstår som lågt ställda.

Sidan publicerades 2017-05-16 14:51 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2017-06-20 13:12 av Susanne Sawander


Relaterat

Skolan viktig för många nyanlända

Susanne Duek har forskat om nyanlända barn med fokus på deras litteracitetspraktiker. Ett av resultaten är att relationen mellan skolan och hemmets läsande och skrivande behöver problematiseras och nyanseras.

Nyanlända vill snabbt in i ordinarie klass

Övergången mellan förberedelseklass och ordinarie klass är den svaga länken i nyanländas utbildning. Många lärare i ordinarie klasser jobbar heller inte medvetet med social inkludering, konstaterar Jenny Nilsson Folke.

Education and Fertility: Dynamic Interrelations between Women’s Educational Level, Educational Field and Fertility in Sweden

Karin Teschings avhandling "Education and Fertility: Dynamic Interrelations between Womens Educational Level, Educational Field and Fertility in Sweden" analyserar tre aspekter av sambandet mellan kvinnors utbildning och barnafödande.

Lärlingsläraren – en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning

Annica Lagströms avhandling "Lärlingsläraren - en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning" tar upp vad lärlingslärarens uppdrag blir när en stor del av utbildningen arbetsplatsförläggs och hur uppdraget formar lärlingsläraren?

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

Social and cognitive biases in large group decision settings

Det övergripande syftet med Emma Bäcks avhandling "Social and cognitive biases in large group decision settings" är att bidra till förståelse kring hur individer reagerar när beslut fattas i stora grupper.

Curriculum in the Era of Global Development – Historical Legacies and Contemporary Approaches

Det övergripande syftet med Beniamin Knutssons avhandling "Curriculum in the Era of Global Development - Historical Legacies and Contemporary Approaches" är att undersöka den historiska framväxten av, samt nutida ansatser inom, utbildning om globala utvecklingsfrågor i det svenska skolsystemet.

Middle School Mediocrity; Quality and Inequality in Secondary Education

Centrala teman i Kristian Koerselmans avhandling "Middle School Mediocrity; Quality and Inequality in Secondary Education" är parallellskolesystem, linjedelning och segregering i högstadier och gymnasier.

”Ja bare skrivar som e låter”: En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms

I Anna Greggas Bäckströms avhandling ""Ja bare skrivar som e låter": En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms" studeras en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker medfokus på sms såväl på standardsvenska som på dialekt.

Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.

Syftet med Christin Furus avhandling "Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare." är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket.

Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer

Syftet med Karin Kilhammars avhandling "Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer" är att öka kunskapen kring idén om medarbetarskap och hur den tar sig uttryck i organisationers praktik.

Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004

Mikael Hallenius avhandling "Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004" analyserar historieämnets plats i det svenska skolsystemet ur ett utbildningsfilosofiskt perspektiv.

Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår

Syftet med Ulrika Magnussons avhandling "Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår" är att beskriva och jämföra skriftspråksutvecklingen hos en­ och flerspråkiga elever i de övre tonåren.

Doing research in primary school: information activities in project-based learning

Syftet med Anna Lundhs avhandling "Doing research in primary school: information activities in project-based learning" är att beskriva och illustrera hur informationskompetenser tar form, och de möjligheter till lärande som barn möter, i informationsaktiviteter under de första skolåren i början av 2000-talet.

Applying the ICF-CY to identify everyday life situations of children and youth with disabilities

Margareta Adolfssons avhandling "Applying the ICF-CY to identify everyday life situations of children and youth with disabilities" fokuserar på vardagssituationer för barn och ungdomar med funktionsnedsättningar.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

En dator per elev ger vare sig sämre eller bättre studieresultat

Högstadieelever som får en egen dator genom skolan får varken bättre eller sämre studieresultat än andra. Det visar en ny rapport från IFAU. Däremot finns tendenser till ökade resultatskillnader mellan barn till föräldrar med olika utbildningsnivå.

”Tillit i stället för kontroll – hur kan styrsystemen göras om?”

Tillitsbaserad styrning av Jonas Österberg och antologin Ett annorlunda ledarskap, där ett antal statsvetare skriver om chefskap i offentlig förvaltning, är ämnena för denna litteraturkrönika. Att ansvarsutkrävande från huvudmannen ska ersättas av stöd till rektorerna är en spännande tes, skriver läraren och organisationskonsulten Peter Fowelin.

Ny podcast om pedagogisk forskning

De första avsnitten av podcasten Poddagogen som görs i samarbete med Skolporten finns nu tillgängliga. I varje avsnitt intervjuas nydisputerade forskare inom utbildningsvetenskap och tanken med podden är att sprida nya forskningsresultat inom området.

Övertolkad?

Hjärnforskaren Torkel Klingberg har blivit en galjonsfigur för motståndet mot skolans digitalisering. Men det han strävar efter är att revolutionera skolan med hjälp av digitala verktyg.

5 ways to combat classroom isolation

After recognizing that he and his students lacked global awareness, third-grade teacher Michael Dunlea says he found ways to engage students in the world around them and curb classroom isolation. In this blog post, he shares five strategies he adopted, including using online platforms to connect with scientists and engaging with virtual classroom partners and pen pals.