Health Complaints, Bullying and Predictors of Attention-deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD) in 10-year-olds in a Swedish Community

Fakta
Disputation

2009-05-07

Titel (eng)

Health Complaints, Bullying and Predictors of Attention-deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD) in 10-year-olds in a Swedish Community

Författare

Kirsten Holmberg

Handledare

Ass. professor Anders Hjern, Uppsala universitet

Opponent

Ass. professor Hans K:son Blomquist, Umeå Universitet

Institution

Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Pediatrik

Lärosäte

UU – Uppsala universitet

Länkar
Läs avhandlingen i fulltext här (pdf)
Läs pressmeddelande
Läs Skolportens intervju med Kirsten Holmberg
Läs mer om disputationen

Svenskt abstrakt:

ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder) eller uppmärksamhetsstörning/hyperaktivitet kännetecknas av problem med uppmärksamhet, överaktivitetoch svårkontrollerad impulsivitet. ADHD förekommer hos 3-5% avsvenska skolbarn. Återkommande problem hos barn med ADHD är socialasvårigheter i relationer till kamrater och till familjemedlemmar. Inlärningssvårigheteroch uppmärksamhetsproblem leder till hinder i skolarbetet. Båderelations- och skolproblematik kan skapa stress och psykosomatiska besvär.Syftet med denna avhandling var att undersöka förekomsten av ADHD,psykosomatiska symptom och mobbning bland barn i årskurs 4. Vidare attstudera om det finns samband mellan ADHD och stressrelaterade psykosomatiskasymptom, och om ADHD har samband med mobbning. Barn medADHD symptom bör identifieras tidigt, redan vid skolstart, för att få rätt stödoch för att kunna förebygga svårigheter i vardagen. Ett tredje syfte var därföratt undersöka möjligheten att genom screeningprogram på BVC och iårskurs 1 förutsäga vilka barn som löper hög risk att utveckla ADHD iårskurs 4.

Samtliga barn i årskurs 4 (10 åringar, N=577) i Sigtuna kommun inbjödsläsåret 2001/2002 att delta. I samband med skolhälsovårdens hälsoundersökningi årskurs 4 besvarade föräldrar och lärare enkäter om barnens beteendeoch inlärning. Alla lärare intervjuades om barnens skolsvårigheter.Eleverna besvarade en hälsoenkät med frågor om psykosomatiska symptom,trivsel och mobbning. Studiepopulationen omfattade de 516 barn (89% avalla i årskurs 4) där det fanns information från alla 3 datakällor. Barn medbeteende och/eller inlärningssvårigheter (n=160) genomgick en fördjupadklinisk bedömning (n=145) och grad av ADHD-relaterade problem fastställdes.Föräldra- och lärarskattning av språk- och motoriska svårigheter samtöveraktivitet/impulsivitet (enligt Conners formulär) hos barnen i årskurs 1hade tidigare samlats in (n=422 varav 382 fanns med i elevundersökningen).Resultat från den skolförberedande undersökningen vid 5.5 års ålder på BVC(n=442) samlades in i samband med undersökningen i årskurs 4.

Mobbning var associerad med ADHD i årskurs 4. Barn med ADHD mobbadeandra barn och blev själva utsatt för mobbning i större omfattning änandra barn. Barn med ADHD hade tre gånger ökad risk att mobba andra barnoch tio gånger ökad risk att bli mobbad. Barn som enligt föräldrarna hademycket beteendeproblem vid skolstart hade ökad risk att mobba andra barn iårskurs 4. Däremot hade barn med ADHD som kände sig mobbade i årskurs4 inte beteendeproblem vid skolstart enligt föräldraskattning. Att vara utsattför mobbning kan möjligen ha bidragit till att barnet visade svårigheter meduppmärksamhet och beteende i årskurs 4.Barn med ADHD angav ökad förekomst av psykosomatiska besvär jämförtmed andra barn. Risken för magont, sömnsvårigheter och trötthet vardubbel så hög som för andra barn. Det fanns fanns ingen ökad risk för huvudvärkhos barn med ADHD.Studieresultaten tyder på att barn med ADHD löper stor risk att involverasi mobbning oberoende av socio-ekonomiska faktorer. Barn som mobbareller mobbas kan ha underliggande ADHD-relaterade svårigheter. Mobbningkan förstärka symptom på aktivitets- och uppmärksamhetsstörning. Kartläggningav mobbning och vid behov interventioner för att motverka mobbningär en viktig del av det kliniska arbetet med barn med ADHD. Stresssymptomsom magont, sömnsvårigheter och trötthet bör också uppmärksammasoch följas upp vid behandling av ADHD. Hos barn som söker försubjektiva hälsoproblem bör ADHD-symptom uppmärksammas.Skolhälsovården/Elevvården har goda möjligheter att upptäckastressymptom och mobbning hos barn med ADHD. Det är angeläget att dettabeaktas i Skolhälsovårdens/Elevvårdens hälsoarbete.Screening av språk och motorisk utveckling vid 5.5 och 7 års ålder kundeinte identifiera barn med hög risk att utveckla ADHD i årskurs 4, medanscreening för överaktivitet/impulsivitet (enligt Conners formulär) hade vissmöjlighet att kunna förutsäga vilka barn som löper risk för ADHD om resultatenfrån föräldra- och lärarskattning sammanvägdes. Om screening medConners formulär skulle införas i hälsovårdsarbetet, bör den kompletterasmed föräldra- och lärarintervju om barnet rapporteras ha ett överaktivt beteendebåde i hem och skola.

Ett alternativt sätt att möta de ADHD-relaterade problemen skulle kunnavara att skjuta screeningproblemen i bakgrunden till förmån för ett bredareinterventionsperspektiv med stark anknytning till barnens vardagstillvaro.Resultaten tyder på att beteendeproblem, psykosomatiska symtom ochmobbning är utbredda problem hos eleverna i årskurs 4 med uppmärksamhetssvårigheter.

Problemen drabbar barn med ADHD mer än andra barn men finns ocksåhos många barn som ej kvalificerar för denna diagnos. Skolan behöver generelltmer kunskap, bättre kompetens och klarare strategier för att bemötadessa problem i den pedagogiska miljön. Det krävs att skolan har tillgång tillsåväl psykosocial och medicinsk som specialpedagogisk kompetens som snabbt kan ge stöd när problem visar sig både till elever med problem ochderas lärare. Elevhälsan bör alltså byggas upp och förstärkas.

Det är viktigt från folkhälsosynpunkt att uppmärksamma och ge stöd tillalla elever med beteendeproblem och i synnerhet elever med utagerandebeteende. Det är viktigt för alla barn att skolorna tillämpar effektiva metoderför att förebygga mobbning.

Barn med beteendeproblem i hemmet kan få en bättre situation genom utbildning av föräldrar. Föräldrastödsprogram kan leda till att föräldrar kanförbättra sina relationer till barnet och de lättare kan hitta vägar att bemötabarn med svårigheter,Det ovan antydda synsättet på ADHD och andra beteendeproblem i skolanstår inte i motsättning till att barn med stora svårigheter bör erbjudasneuropsykiatrisk eller barnmedicinsk kontakt och eventuellt farmakologiskbehandling.

Hög kompetens, tillräckliga resurser och god samverkan mellan Skolhälsovård/Elevvård, lärare och föräldrar kring barn med beteendesvårigheter ärangeläget.

Sidan publicerades 2009-05-04 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-29 10:59 av


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Social interaktion och lek i förskolor för barn med särskilda utbildningsbehov

Studier har visat att barn med särskilda utbildningsbehov kan vara mindre engagerade i sociala interaktioner med sina kamrater.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser